<p>Det övergripande syftet med detta arbete är att få en bild av hur elever med språkliga funktionshinder från språkklass integreras i en grundskoleklass. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar semistrukturerade intervjuer med sju stycken pedagoger vilka tagit emot elever som lämnat språkklasser. I litteraturgenomgången har vi tagit fram skolans syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd under olika historiska tidsperioder. Vi har även belyst några medicinska perspektiv på klassificeringar och graderingar av funktionshindret språkstörning vilken beskrivs i nämnda litteratur. Litteraturen som studerats i studien har framförallt behandlat elever med funktionshindret språkstörning samt faktorer som främjar och hindrar en fungerande integrering/inkludering. Resultatet av den empiriska studien visar att samtliga pedagoger i studien på olika sätt tillrättalägger miljö och metoder för hur barnet med språkliga funktionshinder får den hjälp som behövs. Förhållningssätt, värderingar och bemötande har stor betydelse i arbetet med eleverna. Det är också viktigt med god föräldrakontakt, stöd från skolledning och kollegor samt kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. Studien visar på att det finns ett behov av fortsatt uppföljning och kartläggning då det gäller språkligt funktionshindrade elevers skolplacering och integrering i grundskoleklass. Insatser som görs för dessa elever i skolan bör utvärderas och jämföras med verksamheten i en språkklass.</p>

<p>Grav språkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primärt grava språksvårigheter finns specialskola att tillgå, så kallad språkskola. Syftet med föreliggande studie var att mäta beteende hos barn på språkskola med hjälp av föräldraenkäten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hälsopåverkan på svarsresultaten.</p><p>En specifik språkskola valdes ut och målsmännen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkände deltagande i studien. Barnen var i åldrarna 6:11 till 15:5 år. Svaren från enkäterna sammanställdes, analyserades och jämfördes med normaldata. Problemområden och dess underkategorier som redovisades var inåtagerande och utåtagerande beteende samt en blandad kategori innehållande bland annat social problematik.  Resultatet redovisades deskriptivt.</p><p>Resultatet i föreliggande studie visade att fem barn av elva överskred normvärdet av totalpoängen i CBCL. Vissa av barnen föreföll ha social problematik samt uppmärksamhetssvårigheter. Ingen generell beteendemässig problematik kunde dock påvisas.</p>

Grav språkstörning hos barn kan orsaka beteendeproblem. För barn med primärt grava språksvårigheter finns specialskola att tillgå, så kallad språkskola. Syftet med föreliggande studie var att mäta beteende hos barn på språkskola med hjälp av föräldraenkäten Child Behavior Checklist, CBCL, samt Child Health Questionnaire, CHQ, för att utesluta hälsopåverkan på svarsresultaten. En specifik språkskola valdes ut och målsmännen till barnen kontaktades. Elva av dessa godkände deltagande i studien. Barnen var i åldrarna 6:11 till 15:5 år. Svaren från enkäterna sammanställdes, analyserades och jämfördes med normaldata. Problemområden och dess underkategorier som redovisades var inåtagerande och utåtagerande beteende samt en blandad kategori innehållande bland annat social problematik.  Resultatet redovisades deskriptivt. Resultatet i föreliggande studie visade att fem barn av elva överskred normvärdet av totalpoängen i CBCL. Vissa av barnen föreföll ha social problematik samt uppmärksamhetssvårigheter. Ingen generell beteendemässig problematik kunde dock påvisas.

Det övergripande syftet med detta arbete är att få en bild av hur elever med språkliga funktionshinder från språkklass integreras i en grundskoleklass. Arbetet bygger på en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar semistrukturerade intervjuer med sju stycken pedagoger vilka tagit emot elever som lämnat språkklasser. I litteraturgenomgången har vi tagit fram skolans syn på integrering av elever i behov av särskilt stöd under olika historiska tidsperioder. Vi har även belyst några medicinska perspektiv på klassificeringar och graderingar av funktionshindret språkstörning vilken beskrivs i nämnda litteratur. Litteraturen som studerats i studien har framförallt behandlat elever med funktionshindret språkstörning samt faktorer som främjar och hindrar en fungerande integrering/inkludering. Resultatet av den empiriska studien visar att samtliga pedagoger i studien på olika sätt tillrättalägger miljö och metoder för hur barnet med språkliga funktionshinder får den hjälp som behövs. Förhållningssätt, värderingar och bemötande har stor betydelse i arbetet med eleverna. Det är också viktigt med god föräldrakontakt, stöd från skolledning och kollegor samt kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. Studien visar på att det finns ett behov av fortsatt uppföljning och kartläggning då det gäller språkligt funktionshindrade elevers skolplacering och integrering i grundskoleklass. Insatser som görs för dessa elever i skolan bör utvärderas och jämföras med verksamheten i en språkklass.

Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger och logopeder förhåller sig samt säger sig arbeta med barn som har språkstörning. Rapporten bygger på intervjuer genomförda med sammanlagt åtta personer. Samtliga av de intervjuade arbetar inom skolor med inriktning mot språk. I litteraturgenomgången har vi tagit fram olika synsätt kring barn i behov av särskilt stöd. Vi har särskilt lyft historiska, medicinska, sociologiska samt pedagogiska perspektiv. De olika läroplanernas synsätt på integrering har lyfts. Den litteratur som vi har studerat behandlar språkstörning och betonar faktorer som främjar ett fungerande arbetsätt för barn med detta funktionshinder. Resultatet av den empiriska studien visar att intervjupersonerna är samsynta kring hur omfattande och för individen unikt funktionshindret kan vara samt vad som krävs för att bli antagen till en språkskola. I studien framkommer även att pedagogerna säger sig tillrättalägga både miljö och sina metoder för att det språkstörda barnet ska få den hjälp som den är i behov av. Logopederna använder sig av på förhand standardiserade tester som till största del utförs enskilt. Värdegrund och förhållningssätt är av stor betydelse i arbetet med dessa barn. Studien visar också att skolorna arbetar olika, den ena utifrån ett inkluderande perspektiv och den andra utifrån ett segregerande perspektiv.

Voice onset time, VOT, är en akustisk tidsparameter som anses återspegla talmotorisk kontroll. VOT är den mest pålitliga akustiska parametern för att särskilja tonande och tonlösa klusiler. I tidigare studier har VOT-värden för svenska barn uppmätts. Det har visat sig att barn med fonologisk språkstörning har avvikande VOT jämfört med typiskt utvecklade barn. Dock saknas undersökningar av hur lyssnare tolkar klusilord med avvikande VOT. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur klusilproduktioner med avvikande VOT-värden uppfattas av vuxna personer utan särskilda kunskaper om barns tal och språk. 34 personer (19 män och 15 kvinnor) i åldrarna 22-60 år bedömde 102 ordproduktioner med avvikande VOT-värden av barn i åldrarna 4:0 till 11:12 år. Deltagarna identifierade i genomsnitt 79 % av ordproduktionerna korrekt. Ord med avvikande kort VOT gav en något högre felsvarsfrekvens än ord med avvikande lång VOT. I regel uppfattades ord med avvikande lång VOT som tonlösa, medan ord med avvikande kort VOT uppfattades som tonande. Inga ålders- eller könsskillnader påträffades. Resultaten visar att VOT inte är den enda avgörande faktorn för huruvida en klusil uppfattas som tonande eller tonlös; andra faktorer spelar också in.

Syftet med arbetet var att synliggöra några utvalda pedagogers syn på bildsamtalets betydelse och hur det kan användas som språkverktyg i en förskolegrupp bestående av tolv barn totalt, varav sex av barnen har grav språkstörning. För att undersöka detta genomförde jag intervjuer och en videoobservation på en förskola som på sin hemsida säger sig använda bilder som stöd för att beskriva barnens vardag. Studien fokuserade på om pedagogen genomför bildsamtal med barnen i förskolan och hur dessa samtal i så fall implementeras i praktiken, vad som karaktäriserar samtalen i så fall samt vilken betydelse dessa pedagoger ansåg att bildsamtal har för olika barns språkutveckling. Resultatet visar att bildsamtal är betydelsefullt för barnens multimodala lärande, där olika kanaler i kombination förstärker och utvecklar barnens språk. Resultatet visar även på att möjligheterna är väldigt stora med bildsamtal som arbetssätt vad gäller kommunikativ utveckling och pedagogerna i studien tog tillvara på de möjligheterna i både planerade bildsamtal och oplanerade bildsamtal där det övergripandet syftet med bildsamtalen var att alla skulle få komma till tals, samtala och reflektera tillsammans utifrån förmåga. Studien visar på att genom bildsamtalen utmanas barnen till att verbalt beskriva vad de ser på bilden och berätta om tankar som väckts via bilden. På så sätt övas barnen i att språka men även i att lyssna och ta in språket via andra vilket verkar positivt för deras språkutveckling. De slutsatser som man kan dra av studien är att arbetet med bildsamtal i olika konstellationer och med olika bilder har betydelse för barns lärande och språkutveckling. Bildsamtal är en kvalitativ aktivitet för barn i den pedagogiska verksamheten, och studien tyder på att det både finns behov av och möjlighet att utveckla språken genom bildsamtal.

Syftet med studien har varit att granska och analysera utveckling och utformning av utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk åren 1997-2008. Den statliga styrningen har också studerats samt hur verksamhetens utformning förhåller sig till den statliga styrningen. Specialpedagogiska utredningar och Terminologi är viktiga begrepp i studien. Under tidsperioden har principen att all utbildning för alla barn/elever skall anordnas i hemkommunen uttryckts i statlig styrning. Skollagen anger att utbildningen ska vara likvärdig. Utredningsverksamheten vid Resurscenter tal och språk har i uppdrag att ge råd och stöd i form av specialpedagogiska utredningar. Statliga styrdokument, årsredovisningar samt avidentifierade specialpedagogiska utredningar har studerats. Empirin har analyserats ur socialkonstruktivistiskt, relationellt och kategoriskt perspektiv. Slutsatser är att de statliga riktlinjerna för hur en specialpedagogisk utredning ska gå till, ger stort utrymme för tolkning och konstruktion av de yrkesverksamma inom utredningsverksamheten.  Terminologin förändras och utvecklas under perioden. Detta kan tydligt observeras rörande benämningar för att ange barns/elevers svårigheter inom tal- och språkområdet.

No description available.

The overall aim of this study is to clarify the situation in school for children with language disorder from the parents’ perspective. Data were collected through five interviews with parents who have children of different ages and with various diagnosis within the language disorder spectra. A qualitative method based on a narrative inquiry was used and each interview was based on a interview guide with the following themes: the child’s difficulties, starting school, the school’s pedagogy, homework, action plans, participation and the future. Each story has its own themes, but there are also themes that are common in all interviews. One common theme in the parents’ stories is that school has a lack of knowledge when it comes to language disorder. The parents’ stories also centre on the experience of having a child with language disorder and on the extra pressure that this entails. Another shared theme is their worries about how their children will manage school and the school’s failure to take this concern seriously enough. Reading skills is an area where the parents experience that their children have difficulties. Additional subject-specific research is needed to provide school with the right tools to help children with language disorder to perform in school.