Syftet med denna studie är att med fokus på språkstörning och läs- och skrivlärande undersöka hur pedagoger ser på begreppet språkstörning, samt vilka erfarenheter de har vid undervisning av elever med språkstörning. Studien handlar om elevens utveckling när de hamnar i den situationen där en eventuell språkstörning kan bli ett hinder i språk-, läs- och skrivlärandet. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade gruppintervjuer på fyra olika skolor inom samma kommun. Informanterna har ingått i ett arbetslag som har erfarenhet av elever med språkstörning. De områden som valts att fokusera på är läs- och skrivlärande processen, metoder och arbetssätt och lärmiljön. Som teoretisk utgångspunkt används det sociokulturella perspektivet där kommunikation och språkanvändning är centrala begrepp, dessa begrepp utgör länken mellan barnet och omgivningen. Resultaten är uppdelade under områdena: begreppet språkstörning, metoder och arbetssätt, pedagogers erfarenheter, lärmiljön, pedagogiska utmaningar och framgångsfaktorer. Dessa områden har sedan sammankopplats i diskussionen med den forsknings- och litteraturgenomgång som genomförts. Resultatet visar att begreppet språkstörning innefattar många olika områden och används inte alltid i rätt syfte. Arbetslagen utgår alltid från flera metoder och arbetssätt, de provar sig fram och utgår från elevens behov. Viktiga aspekter i lärmiljön är att använda tydlighet, struktur, ett gemensamt förhållningssätt, fasta rutiner och att alltid ha ett mål att vara flera vuxna i klassrummet. Pedagogiska utmaningar innebär att kartlägga elevens behov för att sätta in rätta åtgärder. En språkstörning hos en elev kan yttra sig på olika vis vilket innebär behov av stöd inom flera områden.

This work will focus on teachers' prevention for students with language difficulties so they don’t end up in mathematical difficulties. The purpose of this work is to see what methods, working methods, tools, skills and knowledge of teachers there is in a school in central Sweden. The study is based on qualitative interviews with five active teachers in grades 1-3 who teach in Swedish and mathematics, one of which is the first teacher of mathematics. A special educator who has much knowledge in language difficulties was also interviewed. What emerged in my research is that by working with many joint briefings, joint problem solving discussions to consolidate concepts and symbols it benefits all pupils not just those with late language development. The usefulness of the study was to provide knowledge on how teachers can help students with language difficulties at an early stage, so they do not get into difficulties in mathematics. The aim has been to find out what different methods, procedures and working materials there are to facilitate for the students in mathematics, despite their late language development. / Detta arbete kommer att handla om lärarnas förebyggande arbete för elever med språksvårigheter så de inte ska hamna i matematiksvårigheter. Syftet med detta arbete är att se vilka metoder, arbetsätt, arbetsmaterial, kompetens och kunskaper det finns hos lärarna på en skola i mellersta Sverige. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem verksamma lärare i åk 1-3 som undervisar i svenska och matematik, varav en är förstelärare i matematik. En specialpedagog har också intervjuats som har mycket kunskap om språksvårigheter. Det som framkommit i min undersökning är att genom att arbeta med många gemensamma genomgångar, gemensam problemlösning, diskussioner för att befästa begrepp och symboler gynnar det alla elever inte bara de med språksvårigheter. Nyttan med studien har varit att bidra med kunskap om hur lärare kan hjälpa elever tidigt som har språksvårigheter, så de inte hamnar i matematiksvårigheter. Ambitionen har varit att komma fram till vilka olika metoder, arbetssätt och arbetsmaterial det finns för att underlätta hos eleverna i matematiken trots sina språksvårigheter.

Att använda tolk i mötet med en patient med språksvårigheter är förenat med motstridiga erfarenheter. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att en tolk bland annat kan utveckla och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient. Via tolken kan sjuksköterskan uttrycka sin omsorg kring patienten. Trots detta används tolk i begränsad utsträckning. När tolk inte används kan patienten uppleva att han eller hon inte blir förstådd eller blir tagen på allvar. Vilket kan skapa en känsla av misstro som kan prägla hela vårdsituationen. När tolk inte används får patienten sämre vård.Syfte med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda tolk i mötet med patienter med invandrarbakgrund och språksvårigheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.Distriktssköterskorna i studien beskriver tolken som en möjlighet för en ömsesidig kommunikation mellan dem och patienterna. Distriktssköterskor anser att det är viktigt att använda tolk i alla möten. I själva verket används dock tolk endast vid möten där distriktssköterskan själv anser att det är viktigt. Hinder för tolkanvändning är många. Begränsningar i ekonomin är både ett uttalad och dolt hinder för när tolk skall användas. Distriktssköterskorna verkar både medvetna och omedvetna om detta hinder. Resultatet i studien bekräftar tidigare studier där tolkanvändning visat på motstridiga erfarenheter. Vad vi fann som mycket intressant är att distriktssköterskan själv bestämmer när tolk skall användas. Det finns begränsat med forskning kring användning av tolk och vi anser att vidare forskning för att belysa ämnet är av vikt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Området för denna studie är AKK, ett Alternativt Kompletterande Kommunikationssätt som hamnat i skuggan i arbetet med kommunikation på förskolan. Barns språkutveckling och kommunikationsförmåga påverkas av vilka möjligheter de ges i att kommunicera med andra.Studiens syfte är att få en förståelse i förskollärares erfarenheter kring begreppet AKK samt hur förskollärare arbetar med sådana kompletterande kommunikationssätt. Därav studiens frågeställningar: Vad kännetecknar förskollärarnas förståelse och tillägnande av de Alternativa Kompletterande Kommunikationssätten och deras centrala begrepp? Hur beskriver förskollärare arbetet med Alternativ Kompletterande Kommunikation? Studien utgår från det hermeneutiska perspektivet för att tolka och skapa en uppfattning och förståelse för hur förskollärare beskriver sitt arbete med AKK.Studien bygger på en kvalitativ metod då semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper har gjorts; sammanlagt 12 förskollärare har deltagit. I studiens resultat framkommer det att alla uppfattar sig arbetaaktivt med AKK, men majoriteten är osäkra på definitionen av AKK. Det har vidare visats att TAKK är det övergripande arbetssättet inom kommunikation och används mest. Slutsatsen från arbetet är att förskollärarnas kunskap, attityd och driv till att utveckla sin vidare kunskap har en betydelse för arbetet med AKK.

<p>Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.</p>

Uppsatsen behandlar språkstörningar, och tar upp möjliga bakomliggande orsaker samt hurman kan underlätta för barn som lider av språkstörningar. Syftet är att skapa en förståelsekring språkstörningar och att ta reda på hur man kan underlätta för de barn som lider avspråkstörningar. Vår undersökning är baserad på intervjuer med logopeder, talpedagoger ochspecialpedagoger som arbetar med språkstörda barn dagligen. Anledningen till att vi valde attintervjua personer från dessa yrkeskategorier är för att de har breda kunskaper om barn medsärskilda behov.Utifrån vår undersökning kan vi konstatera att uppkomsten till språkstörningar fortfarande ärokänd, men det finns dock teorier som pekar på ärftlighet som möjlig bakomliggande orsak.Uppsatsen innehåller även tillvägagångssätt samt tips på hjälpmedel som kan underlätta förbarn med språkstörningar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka svårigheter andraspråksinlärare kan stöta på i skolan. Materialet i studien består av litteratur, intervjuer och observationer av tre högstadieelever. Dessa observationer visas under resultatredovisning tillsammans med presentationer av de aktuella eleverna. I min analys går jag igenom observationerna och knyter an resultatet med annan forskning för att få fram hur situationen ser ut för observationspersonerna. Uppsatsen visar att eleverna upplever flera svårigheter i skolan, framförallt språksvårigheter samt läs- och förförståelseproblem. I min avslutning tar jag upp relevanta tankar som kommit fram under arbetet och öppnar för vidare forskning inom området.

No description available.

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att få språkliga problem, jämfört med sina jämnåriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svårigheter med abstrakt tänkande, även svårigheter med matematik har uppmärksammats. Forskning visar att de språkliga svårigheterna finns hos närmare hälften av alla internationellt adopterade och det som framkommit är att svårigheterna kan uppstå av två orsaker. De orsakerna som nämnts är i första hand den så kallade språkbrytningen medan den andra orsaken beror på brist på bra mat och uppmärksamhet som ofta uppstår på institutioner såsom exempelvis barnhem. Språksvårigheterna som kan uppstå är dock i de flesta fall möjliga att överbrygga. I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv föräldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal. Det som undersökts är i första hand hur många av dessa barn som upplevts haft svårigheter i sin språkliga utveckling utifrån föräldrarnas perspektiv. Intervjuresultaten har sedan jämförts med befintlig forskning och visar att resultaten som framkommit av intervjuerna stämmer bra överens med bilden som ges i forskningen. Nyckelord: internationellt adopterade, språkutveckling, kunskapsutveckling, språksvårigheter.