Statistik från Skolverket (2014) visar att nära en fjärdedel av de flerspråkiga elever som invandrat efter skolstart,fick underkänt i matematik i under vårterminen i årskurs sex 2014. Enligt den svenska läroplanen, framtagen av Skolverket (2011) betonas det att undervisningen ska anpassas och individualiseras genom att utgå från elevers språk, erfarenheter och bakgrunder för att främja deras kunskapsutveckling. Samtidigt visar Skolinspektionens (2010) kvalitetsgranskning att många skolor brister i språk- och kunskapsutvecklingen för elever med ett annat modersmål än svenska. Exempelvis visar den på en avsaknad av kunskap om elevernas kulturella bakgrunder och erfarenheter. Denna litteraturstudie syftar till att granska forskning som berör flerspråkighet och vad som händer när flerspråkiga elevers modersmål integreras i matematikundervisningen. Vidare granskas hur matematikundervisningen kan organiseras för att främja flerspråkiga elever. Resultatet av litteraturstudien visar att integrering av modersmålet i matematikundervisningen har en positiv inverkan på elevernas matematiska kunskapsutveckling samt deras matematiska identitet och självkänsla. Vidare visar studiens resultat att viktiga faktorer för en lyckad flerspråkig matematikundervisning exempelvis är att lärare i olika ämnen samarbetar, har en positiv och uppmuntrande inställning till flerspråkiga elevers modersmål samt har ett etnomatematiskt arbetssätt.

Vår studie handlar om pedagogers syn och tankar kring flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med studien är att undersöka vilka arbetssätt de intervjuade pedagogerna använder för att främja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. Vi vill samtidigt veta om barnets modersmål och kultur integreras i verksamheten och om den fysiska miljön är främjande för flerspråkiga barn. Vi har använt oss utav miljöobservationer och kvalitativa intervjuer för att intervjua sex förskollärare som arbetar i två olika kommuner som ligger i Mellansverige. De främsta arbetssätten pedagogerna använder sig utav är högläsning, bilder och tecken som stöd, och att man ständigt arbetar medvetet med språket i vardagliga aktiviteter som samlingen, vid matbordet, blöjbyten mm. Informanterna påpekar att det är viktigt att barnens modersmål är välutvecklat för att de ska kunna utveckla ett bra andraspråk. Resultatet visar även att det är viktigt att man är tydlig med flerspråkiga barn och att flerspråkighet ska ses som en tillgång. I den fysiska miljön kan man se att konservburkar från andra länder används som pennförvaring och att man har utklädningskläder från andra kulturer.

Denna studie handlar om hur elever uppfattar att olika arbetssätt i klassrummet påverkar deras språkutveckling. Syftet är att ge eleverna en röst i sammanhanget och utgå direkt ifrån deras utvärderingar av pågående metoder under ett arbetsområdes utförande. Undersökningens empiriska del är gjord i en undervisningsgrupp inom gymnasieskolans svenska som andraspråksundervisning, år två (SVA02). Ett urval på åtta personer ur elevgruppen har svarat på enkäter före och efter ett fem veckor långt arbetsområde. De två första delarna handlar om hur de ser på sin egen språkutveckling och hur arbetssättet påverkar den. Den tredje delen handlar om att utvärdera arbetssätten och få syn på om språkutveckling skett. Resultatet visar att flera elever upplever att språkutveckling skett utifrån deras egen definition av vad språkutveckling är. De olika arbetssätten utvärderas olika av eleverna utifrån deras egna preferenser, men det finns indikationer på att samarbete i par eller grupp ger ökad språkutveckling hos eleverna om det är genomtänkt och möjlighet till träning finns. Lärarens respons är viktig för alla, och det har visat sig genom undersökningen att även möjligheten att påverka arbetssätten är viktig för eleverna. Träning i samarbete ger resultat även för språkutveckling. Elever är intresserade av att påverka arbetssätten i skolan och kan uppleva språkutveckling efter endast fem veckor.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepersonal arbetar med språkutvecklandemiljöer, hur de upplever att olika miljöer kan ge olika förutsättningar när det gällerspråkundervisningen i förskolan. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer med förskolepersonal, vilket innefattar barnskötare och förskollärare. Studien tar stöd i det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att informanterna var överens om att språkutvecklande miljöer är en viktig aspekt inför barnsspråkutveckling. Även att förskolepersonals förhållningssätt och arbetssätt kan ha eninverkan på barns vidare språkutveckling. Det framkom även att förskolepersonalsnärvaro utgjorde en stor betydelse för barns språkutveckling. Slutsatsen är att miljönoch dess utformning utgör en viktig del av den didaktiska planeringen i språkundervisningen i förskolans utbildning.

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur F-3-lärare beskriver utmaningar som finns kring flerspråkiga elevers ordförråd i svenska och vilka arbetssätt som används för att elever ska nå kunskapskraven. Genom sju kvalitativa intervjuer med F-3-lärare sammanställdes ett material som studerades med hjälp av tematisk analys. Materialet genererade fem teman som besvarar forskningsfrågorna. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att lärare upplever att flerspråkiga elevers bristande ordförråd är en utmaning i undervisningen och att lärare använder varierade arbetssätt för att hantera utmaningarna.

Sammanfattning Vårt examensarbete handlar om språkutvecklande miljöer i skolan, med definitionen att eleverna själva och tillsammans med andra får möjlighet att utveckla sitt språk, genom läs- och skrivprocessen samt samtal och lyssnande. Detta sker när eleverna får möjlighet att läsa och skriva olika typer av texter riktade till flera mottagare. Med ett klassrumsklimat som präglas av flerstämmighet, där flera röster uppmärksammas och inte bara lärarens. Syftet med vårt arbete är att undersöka om det finns någon skillnad i de språkutvecklande miljöerna mellan två olika arbetslag på en skola med profilklasser. Studien baseras på ett arbetslag med undervisning i musikklasser och ett arbetslag som inte undervisar några profilklasser.Vi använder oss av kvalitativa undersökningsmetoder i form av frågeformulär och intervjuer. Undersökningen baseras på svaren från sex lärare. I resultatet redovisas lärarnas svar utifrån kategorierna bibliotek, läromedel och andra texter, kommunikation, elevinflytande, undervisning och språkutvecklande miljöer. Eftersom vår studie är av liten omfattning kan vi inte dra några generella slutsatser. Men vi kan inte se att det förekommer några klara skillnader i de språkutvecklande miljöerna i de olika arbetslagen.Nyckelord: språkutvecklande miljöer och profilklass

No description available.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar angåendeflerspråkiga barns språkutveckling i svenska, samt vilka metoder förskollärareanvänder i ett språkfrämjande syfte. Utmaningar i arbetet med flerspråkiga barnsspråkutveckling har även undersökts i syfte att skapa en nyanserad bild hur dessa kanhanteras. Då samhällets mångkulturalitet har ökat innebär det att förskolan idag bestårav barn med olika modersmål, därför är det ett aktuellt ämne att undersöka. Studienhar baserats på en kvalitativ metod som grundas i semistrukturerade intervjuer medfem förskollärare. Resultatet påvisar flertalet metoder förskollärare använder ispråkfrämjande syfte med flerspråkiga barn. Resultatet visar även att det finnsutmaningar i arbetet samt hur dessa utmaningar kan hanteras. Slutsatsen är att det kaninnebära utmaningar att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i svenskaspråket, därför behövs metoder för att hantera dessa vilket studien har bidragit med.

Syftet med detta arbete är att se om en mindre grupp lärare, som medverkade i arbetet, är medvetna om sitt användande av skolspråk i undervisningen. Syftet är även att ta reda på hur de ser på sitt språkutvecklande arbete. Forskningen menar att det är viktigt att eleverna förstår och kan behärska skolspråk för att nå kunskapskraven i skolan. Chamot (2004) beskriver skolspråk som det språk som krävs för att kunna ta till sig ny information, beskriva abstrakta fenomen och utveckla begreppsförståelse. Skolspråket används i mer formella sammanhang i skolan. Vardagsspråk är det språk som används mer i informella situationer, oftast muntligt, utanför skolan. Medan skolspråk beskrivs som det språk som används i mer formella sammanhang i skolan, så beskriver Magnusson (2008) vardagsspråk som det språk som används i informella situationer Genom att förstå skolspråket, ämnesspecifika ord och begrepp, kan eleverna på så sätt nå djupare förståelse för det aktuella ämnet. Då ämnesspecifika ord och begrepp kan vara abstrakta för eleverna, finns risken att de tappar intresset för undervisningen eller uppgifter. För att undvika den risken samt hjälpa eleverna att nå kunskapskraven i ämnet, tar forskningen upp vikten av att lärarna arbetar språkutvecklande. Resultatet visar att lärarna i min studie arbetar med olika grader av medvetenhet om skolspråk. Två ansåg sig arbeta aktivt med skolspråk medan två inte har reflekterat i stor utsträckning över detta. Under observationerna såg jag att av de två som ansåg sig arbeta aktivt med skolspråk, så var det endast en som gjorde det i praktiken. Resultatet visar även att ju mer språkutvecklande lärarna i min studie arbetar, desto mer engagerade blir eleverna i arbetet. För de lärare som inte arbetade aktivt med skolspråket resulterade det i en något stökigare klass.

Syftet med litteraturstudien är att beskriva vilka språkutvecklande metoder som modern forskning lyfter fram för att utveckla elevernas läsförståelse i ett heterogent klassrum. Materialet är internationellt, vilket ger ett brett pedagogiskt perspektiv, och grundar sig i den sociokulturella teorin om lärande som bygger på Vygotskys teori om den närmaste utvecklingszonen. För att elever ska ha möjlighet att tillägna sig kunskap från lästa texter krävs en grundläggande läsförståelseförmåga. Läsförståelse är en avgörande del i kunskapsinhämtning och eleverna måste undervisas medvetet i detta tidigt i grundskolan. Under vår VFU fick vi se att eleverna ofta ligger lågt på läsförståelsetest och därför behöver lärare arbeta för att utveckla elevernas läsförståelseförmåga. Detta kan göras genom att använda språkutvecklande arbetssätt i läsförståelseundervisningen. Studien belyser olika språkutvecklande metoder som kan användas i undervisning i läsförståelse. Om eleverna inte undervisas i läsförståelse riskerar de att fastna i ordavkodning, med begränsad förståelse för ordets och sammanhangets innebörd. Det finns många sätt att arbeta med läsförståelse men studien berör enbart de metoder som baserar sig på att aktivt arbeta med språkutvecklande arbetssätt. I resultatet lyfts sju språkutvecklande metoder fram. Metoder är smartboard och diskussion, att skapa inre bilder, Reciprocal Teaching (RT), Transactional Strategies Instruction (TSI), Questioning the Author (QtA), språklig förebild och Translanguaging (TL). Dessa metoder kan användas på olika sätt och läraren måste därför vara väl insatt för att ha kunskapen att tillämpa metoderna på ett sätt som hjälper eleverna framåt i sin språk- och kunskapsutveckling. Slutligen diskuteras vikten av att alla lärare, oavsett undervisningsämne, medvetet måste få in språkutvecklande arbetssätt i sin undervisning.