Detta examensarbete undersöker lärares förhållningssätt till språkutvecklande matematikundervisning och hur en sådan kommer till uttryck i praktiken. Tidigare forskning visar att det finns många fördelar med att arbeta språkutvecklande i matematikämnet men att lärare tenderar att motsätta sig arbetssättet. Den tidigare forskningen baseras på undervisning hos lärare som undervisar i grundskolans senare del och gymnasiet. För att bredda forskningsfältet riktas detta arbete mot lärare som undervisar i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3. Det sociokulturella perspektivet fungerar som utgångspunkt och genomsyrar hela arbetet. Enligt detta perspektiv är språket en förutsättning för lärande och utveckling och kunskaper utvecklas i kommunikation och interaktion med andra. För att undersöka problemställningarna för arbetet används både kvalitativa intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning som bidrar med olika perspektiv. Resultatet visar att lärare som undervisar i förskoleklass och årskurs 1-3 är positiva till språkutvecklande matematikundervisning och bidrar med flera exempel på hur de använder arbetssättet i undervisningen. Lärarna arbetar explicit med matematiska begrepp genom interaktion, stöttning och elevnära kontexter. Resultatet av undersökningarna visar att det finns en diskrepans i förhållningssättet hos lärarna i undersökningarna jämfört med hos lärare i tidigare forskning, då lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 har ett mer positivt förhållningssätt till språkutvecklande matematikundervisning.

The purpose of this systematic review is to compile earlier research regarding how teachers work in language development. Our goal has been to find research that touches on the area from several perspectives. To achieve our purpose, the following questions were formulated: How are students affected by a teaching based on a language development approach? How do we get students to understand the goals in SO when the concepts are too difficult for their language development? Can you as a teacher raise the level of language development so that everyone has the same conditions? The survey method has been information retrieval in various databases that resulted in both national and international research. Most of the research shows that there are several benefits to a language development approach to promoting students' learning. It is clear that it is a relevant topic and important for our future profession.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i att jag arbetar på en skola där en stor del av eleverna har utländsk bakgrund. Senaste PISA- studien visar att grupper med utländsk bakgrund presterar på lägre nivå i matematik och detta var något som även visade sig på vår skolas resultat på nationella proven i matematik. Utifrån detta bestämde jag och min kollega oss för att förändra vår matematikundervisning. Detta blev en två och ett halvt år lång inter-vention där syftet var att undersöka om en ökad måluppfyllelse kan nås i matematik ge-nom en förändrad undervisning från lärobokscentrerad till språkutvecklande.Metoden i detta arbete byggde på en kvalitativ del- en fallstudie där jag studerat en grupp elever i ett klassrum under ett längre tidsperspektiv. Fallstudien bygger på observationer och tar sin grund i Cummins språkteori. Genom den och andra teorier om språkutveck-lande arbetssätt har eleverna erbjudits en språkutvecklande undervisning i matematik utan läromedelsbok.Resultatet blev att över 90% av eleverna nådde kravnivån för enkla problem 2023 vilket i jämförelse med tidigare år visar en ökning i måluppfyllelse med i snitt ca. 20%. Lik-nande resultat har inte setts på skolan sedan 2015 vilket tyder på att den strukturerade språkliga undervisningen har givit önskad effekt. Resultatet har inte hög reliabilitet och det går inte att dra generella slutsatser eftersom uppgifterna på proven genom åren inte är identiska samt att endast en del på de nationella proven undersökts. Andra aspekter som kan ha spelat in för det ökade resultatet kan ha varit att vi varit två lärare i samma klass vilket gett oss större möjligheter att fånga upp elever som behövde få mer stöd inom något område.

Syftet med studien är att analysera förskollärares berättelser om deras praktiska arbetemed flerspråkiga barns språkutveckling, samt de dimensioner som återges påverka barnens möjligheter att lära sig svenska språket i förskolan. Dessutom analyseras de kommunikativa redskap, som framställs att flerspråkiga barn använder sig av när de lär sig ett nytt språk. I resultat och analys av förskollärares berättelser om deras praktiska arbete, beskrivs pedagogernas medvetenhet om hur de använder språket i alla situationer under hela dagen, som betydelsefullt för flerspråkiga barns språkutveckling. Det arbetssätt som återges påverka barnens möjligheter att lära sig svenska språket i förskolan, är delnin   av barngruppen i mindre grupper. Kunskap om kommunikativa redskap framställs so betydelsefullt för att förstå hur flerspråkiga barn går tillväga när de lär sig ett nytt språk.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att göra en undersökning om genrepedagogik som ett språkutvecklande arbetssätt i ämnet svenska på gymnasiet samt som ett arbetssätt för en likvärdig undervisning. Genrepedagogiken utgår från det sociokulturella perspektivet som för genrepedagogiken innebär att alla elever har olika förutsättningar och att undervisningen därför ska utformas på ett sådant sätt att alla elever har chans att nå de uppsatta målen. En undervisningsmetod som har utformats utifrån detta är cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som utgår från att språket är grunden till förståelse, reflektioner och kunskaper.   Två metoder ligger till grund för denna uppsats, en systematisk litteraturstudie och en intervjustudie. Den systematiska litteraturstudien ger en fördjupad beskrivning av genrepedagogiken utifrån forskning och litteratur. Intervjustudien utgör intervjuer med fem svensklärare på gymnasiet som arbetar med genrepedagogik i undervisningen. Intervjuerna i denna uppsats ger kunskap om hur genrepedagogiken fungerar i praktiken. Dessa studier redovisas i separata resultatdelar för att sedan i diskussionen analyseras tillsammans utifrån det resultat som studierna har givit.   Resultaten visar att genrepedagogiken som arbetssätt inverkar positivt på elevers språkutveckling. Den systematiska litteraturstudiens resultat visade genrepedagogikens effekter på elevers språkutveckling utifrån olika forskningsprojekt, bland annat att eleverna förbättrade sitt skrivande och ökade sina kunskaper om hur olika texter ska skrivas. Studien redogör också för vikten av skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet och vilka konsekvenser bristen av det kan få på elevers språkutveckling. Intervjustudiens resultat redogör för lärares reflektioner kring elevers språkutveckling utifrån ett genrepedagogiskt arbetssätt. Båda studierna visar att ett genrepedagogiskt arbetssätt hjälper elever att utveckla sitt språk.

Klyftan mellan lågpresterande och högpresterande elever i matematik växer och skillnaderna uppstår främst mellan elever med olika sociala bakgrunder samt olika språk (Skolverket, 2016). Elevers språkliga förmågor är något som anses viktiga att utveckla i svensk skola (Skolverket, 2018) och därför bör alla lärare arbeta språkutvecklande i samtliga ämnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs i årskurs 3 respektive årskurs 6. För att uppfylla syftet har matematiklärare intervjuats. Studien grundas i den sociokulturella teorin där fokus ligger på att språkutveckling sker i sociala samspel. Resultatet av studien visar hur matematiklärare arbetar språkutvecklande och använder sig av metoder såsom stöttning, matematiska texter, lärobok och enskilda utmanande uppgifter. Det framkom även vad lärarna anser om sitt uppdrag att utveckla elevers språk och att det finns flertalet faktorer som påverkar undervisningens kvalitet. Slutsatsen av studien är att det språkutvecklande arbetet i matematik möjliggörs genom att matematiklärana anser att de har ett viktigt uppdrag, om de har de möjligheter i verksamheten som behövs och använder sig av gynnsamma språkutvecklande arbetssätt. / The gap between the underperforming and the high performing Swedish pupils in mathematics is growing and the differences appear mainly between the pupils with different language and social backgrounds (Skolverket, 2016). Pupils’ linguistic skills are considered most important in the Swedish school system (Skolverket, 2018) and therefore are all teachers obliged to work with language development in their subjects. The purpose with the study is to contribute with knowledge of how working with the development of language in mathematics is enabled in grade 3 and 6. Mathematics teachers for pupils in grade 3 and 6 were interviewed to fulfill that purpose. The study is based on the socio-cultural theory where the focus is on that the teacher together with the pupils creates an education where the language develops in social interaction. The result of the study reveals that mathematics teachers in grade 3 and 6 are working with development of language in mathematics and utilize methods such as individual support, mathematical texts, textbook, and challenging assignments for individuals. It was  revealed how teachers view  their task to develop pupils’ language and there are multiple factors that affect the quality of teaching. The conclusion of the study shows that the language development in mathematics is enabled through the teachers who believe they have an important role if they have the opportunities that are necessary and use favorable ways to work with.

Denna studie bygger på tre semistrukturerade djupintervjuer av grundskollärare som arbetar i flerspråkiga klasser. Studien syftar till att öka förståelsen för hur mellanstadielärare arbetar språkutvecklande inom ämnet matematik, vilka arbetssätt och metoder de använder i sin undervisning och hur de motiverar sitt sätt att undervisa. All insamlade data har relaterats till tidigare forskning och ger en inblick i hur den teoretiska grunden används i praktiken. Studien bygger på Vygotskys sociokulturella teori om lärande och utveckling samt språkutvecklande arbetssätt där genrepedagogik står i fokus. Av undersökningen framgår att alla intervjuade lärare arbetar språkutvecklande med eleverna men väljer olika tillvägagångssätt i undervisningen. Alla tre informanterna uttrycker vikten av elevernas förståelse av matematiska begrepp och utveckling av det matematiska språket och anser att elevernas språkutveckling är en väg att uppnå kunskapskraven i matematik. En av lärarna använder sig av EPA (enskilt-par-alla) i undervisningen. Den andra läraren använder sig av metoden Flippat klassrum i undervisningen och den tredje läraren använder inte någon speciell metod i undervisningen. Metoderna som används i undervisningen är inte direkt kopplade till de språkutvecklande metoderna som beskrivs i bakgrunden av studien. Detta kan leda till att eleverna i de tre olika klasserna kan ha olika förutsättningar för språk- och kunskapsutveckling. I denna studien undersöktes även lärarnas inställning till språkstöttning och stöttning samt studiehandledning på modersmålet. Resultatet visade att modersmålets roll inte tas för givet under lektionstiden då lärarna har en passiv roll och anser att användning av modersmålet på lektionerna snarare är en naturlig process än en nödvändighet.

Inledning: Då dagens invandring har ökat markant de senaste åren ställer detta stora krav på förskollärares kunskap om språkutvecklande strategier för nyanlända barns andraspråksutveckling, utveckling av det svenska språket. Syfte: Studiens syfte är att undersöka montessoriförskollärares strategier för att stimulera nyanlända barns utveckling av det svenska språket. Metod: Utifrån undersökningens syfte och frågeställning har kvalitativa intervjuer genomförts med fem förskollärare. Resultat: Undersökningens resultat visar att samtliga montessoriförskollärare ser tryggheten som den absolut viktigaste aspekten för att nyanlända barns utveckling av ett andraspråk ska vara möjlig. Föräldrasamverkan är därför en viktig del i förskollärares trygghetsskapande arbete. Det handlar om att få nyanlända föräldrar och barn att känna en trygghet för den svenska förskolan och att förskoleverksamheten är något positivt. Viktiga språkstrategier för nyanlända barns utveckling av det svenska språket betraktar förskollärarna som sagor, sångkort, bilder samt tecken som stöd. Dock är inget material språkutvecklande om inte förskollärare använder språket som ett lär verktyg för att i samspel med nyanlända barn göra materialet språkstimulerande

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om förskollärares erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. Studien är gjord utifrån intervjuer med sex förskollärare på två mångkulturella förskolor. I studiens resultat synliggörs förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. De uttrycker positiva erfarenheter kring arbetet samt att de belyser såväl utmaningar som möjligheter som finns i arbetet med flerspråkiga barn. Att lägga undervisningen på rätt nivå nämns som en utmaning men de uttrycker även möjligheter då de menar att ingå i en mångkulturell förskola bidrar till att fördomar förvinner. Samt att en ökad förståelse för olika kulturer skapas. Förskollärares erfarenheter kring samarbetet med vårdnadshavare beskrivs som en utmanande men viktig del, dels för att informera viktig information om barnet mellan hemmet och förskolan, dels i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att de arbetat mycket med sagor, sånger, rim och ramsor för att främja barns språkutveckling. Att arbeta med det här samt tala tydligt anser förskollärarna bidrar till en bättre språkförståelse hos barnen.