Nicklas Beijer och Jesper Hanning (2015), ”Oh, shit! Nu kommer Pelle tillbaka!” – Sju resursskolerektorers erfarenheter och visioner kring återgångsprocessen från resursskola till ordinarie skolverksamhet (Oh, Shit! Pelle is back! – Seven heads of special schools experiences and visions concerning the reintegration process from special schools to state schools), Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö högskola.En placering i resursskola är en stödinsats av tillfällig natur och strävansmålet är att eleven ska återgå till den ordinarie skolan så snart det är möjligt (Skolverket, 2014). Hur återgångsarbetet fungerade i realiteten, var vår ingång till ämnet, då vi enligt egen erfarenhet från våra professioner som lärare på resursskolor inte tillfredställande kunde svara på hur man planerade och genomförde en framgångsrik återgång. I fenomenet återgången fann vi det problemområde som studiens syfte grundade sig på.Studiens syfte är att bidra med kunskap om återgången från resursskola till ordinarie skola genom att belysa respondenternas erfarenheter och visioner. Utifrån syftet skapades fyra frågeställningar som grund för insamling av empiriskt material: Hur ser en typisk återgång ut gällande planering, genomförande och utvärdering? Vilka faktorer främjar återgångsprocessen? Vilka faktorer hindrar återgångsprocessen? Hur ser en optimal återgång ut om det inte finns några ekonomiska begränsningar?Studiens metod är kvalitativ semistrukturerad forskningsintervju. I studien står stämplingsteorier som teoretisk språngbräda i analys och diskussion och övrig teoretisk förankring var grundad på både svensk och utländsk forskning, med en övervikt på internationella studier.Generellt finns det ingen formaliserad återgångsmodell utan återgången präglas av individuella lösningar. Återgångsprocessen inleds direkt vid inskrivning på resursskolan enligt samtliga respondenter och starten initieras oftast av resursskolan. Kring främjande och hindrande faktorer av återgångsprocessen lyfter unisont respondenterna fram den ordinarie skolans elevsyn som en direkt avgörande faktor. Vidare ser respondenterna en outtalad ansvarsfördelning kring återgångsprocessens planering, genomförande och uppföljning. Samtliga respondenter ser eleven som återgångens huvudperson och elevens självbild och motivation är tydliga faktorer som lyfts fram i studiens resultat.Visionsmässigt finns ett tydligt fokus på tydligare målbeskrivningar av placeringen i resursskolan och verktyg för utvärdering av återgången. Respondenterna ser resursskolan som expert på elever med särskilda behov och vidare som en ledande part i en visionärt önskad kunskapsöverföring mellan resursskolan och den ordinarie skolan. På sikt menar respondenterna att skolhuvudmännen bör arbeta utifrån strävan efter geografisk närhet där resursskolan ska vara lokaliserad inom den ordinarie skolans lokaler.Studiens kunskapsbidrag är i huvudsak specialpedagogens framträdande roll i återgångsprocessen både som förändringsagent och kunskapsförmedlare i den ordinarie skolan men också som koordinator mellan återgångens olika aktörer.Nyckelord:Rektorer, resursskola, stämpling, återgångsprocess

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanyrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attyrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande yrkesarbete och slutligen har detundersökts om yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt yrke kommer ikontakt med yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer.

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad. Detta normsystem tenderade att fungera begränsande för respondenten då denne valde att vänta alternativt avstå från att berätta saker för föräldrarna för att inte riskera en exkludering utav syskonet. I analysdelen visade det sig även att respondenten i flera fall idealiserades då denne kontinuerligt jämfördes med syskonet. Detta kan tydas som att respondenten som en konsekvens utav att syskonets stämplats som avvikande, i kontrast får utgöra idealet. Detta upplevdes i flera fall svårt då omgivningens idealbild ej stämde överens med respondentens självbild.

Att vara invandrare beskrivs ofta felaktigt som en egenskap eller ett tillstånd hos individer. Istället för att beskriva det som den händelse det faktiskt är, en händelse föranledd utav en flytt från en plats till en annan. I den här uppsatsen undersöker vi kvinnors upplevelse av hur integrationsarbetet fungerar i det ideella projektet Women on Wednesdays och som vi i vår uppsats förkortar Wow med syfte att spåra hur deltagarna i projektet upplever att sin integration görs möjlig. Wow är ett projekt som enbart riktar sig mot kvinnor och där tanken är att hälften av deltagarna ska vara invandrarkvinnor och hälften svenska. Våra frågeställningar präglas av vilken betydelse projektet har för deltagarna, såväl de invandrade kvinnorna som de svenska, och även initiativtagaren till projektet berörs i vår undersökning då vi är intresserade av att höra hennes upplevelse och tankar om behovet av integrationsarbete i samhället. Vår metod är kvalitativ med en fenomenologisk hermeneutisk ansats och vi utför semistrukturerade intervjuer med både invandrarkvinnor och svenska kvinnor. I vårt resultat framkom att Wow, med sin arbetsmetod utav en jämn fördelning på svenska respektive utländska kvinnor är oerhört nödvändig och banbrytande. Att särskilt inrikta sig mot kvinnor har visat sig vara ett gott koncept för att nå ett tryggt och positivt klimat där invandrarkvinnan kan anamma det svenska samhällets spelregler och nå gemenskap med andra kvinnor med liknande bakgrund samt få inblick och tillträde till i hur den svenska kvinnan lever och tänker.

<p>Rågsved ligger i Söderort tillhörande Stockholms kommun och har en population på ca 10 000 invånare där hälften utgörs av utrikes födda och området har en hög segregation. För att kunna skapa ett lugnare och tryggare Rågsved har det öppnats ett litet poliskontor och ett fåtal poliser ska i första hand försöka komma i god kontakt med de som bor i området, främst med ungdomarna som bor och går i skolan i Rågsved. Vidare samverkar de med skola och andra myndigheter i Rågsved för att förbättra den problematiska situationen. Således är syftet med denna studie att undersöka hur ungdomar boendes och studerandes i Rågsved förhåller sig till det nya poliskontoret och vad den ökade polisära närvaron har inneburit för ungdomar som går i Rågsvedsskolan. För att kunna besvara frågeställningen utförs semistrukturerade intervjuer med 11 killar som studerar vid Rågsvedsskolan. Den teoretiska bakgrunden för studien är Beckers och Goldbergs stämplingsteorier som kortfattat går ut på att avvikelse är något som definieras av samhället på ett sådant sätt att sociala grupper skapar avvikelse genom att upprätta de regler vars överträdelse utgör avvikelsen och sedan tillämpa dessa regler på vissa personer och beteckna dem som utanförstående.  Processen är själva stämplingen med upprepade negativa reaktioner från signifikanta andra som sammantaget leder till en omdefinierad självbild hos personen som blir än mer negativ än vad den dittills varit. Således orsakas inte brottslighet av sociala förhållanden utan definieras av dessa. Teorierna används senare i studien för att lyfta fram hur stor stämplingseffekt polisen har på ungdomar i Rågsved och om denna, ifall att den existerar, är märkbar hos de elever som har intervjuats. I resultat- och analysdelen framkommer att poliskontoret i Rågsved delvis skapar en trygghetskänsla för många i området, men att vissa av ungdomarna känner sig utpekade att leva i ett problematiskt område. Det påvisas att polisen egentligen bara är en del av ett system av stämpling där även media har en stor roll i ungdomarnas självbild. Några anspråkslösa förslag från min sida är att lyfta fram elevers goda sidor istället för att påtala de negativa, införliva föräldrarna mer i ungdomarnas skolgång samt öka skolpersonalen auktoritet genom ett minskande av polisiär inblandning i de fall personal kan lösa situationer som inte är av grov kriminell karaktär. Framtida forskning borde fokusera på media och polisens roll i denna spiral och även väva in skolans sätt att arbeta.</p>

<p>I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa människor. Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet i vårt samhälle och den instans som många av dessa människor är hänvisade till, andra instanser är exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer många olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som är hemlös är missbrukare och/eller psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar på den hemlösa individen och på det sociala nätverket runt omkring. Målgruppen är hemlösa män i Stockholm. Syftet är att beskriva några hemlösa mäns nätverk: hur stora nätverken är, vilka personer som ingår i nätverket samt hur relationerna till personerna i nätverket ser ut. Två teorier har använts, social nätverksteori och stämplingsteori. Den metod som har använts är kvalitativa intervjuer och under intervjuerna har nätverkskartor använts. Intervjupersonerna är tre försäljare av tidningen situation Stockholm. Resultaten som har framkommit är att socialtjänsten utgör en viktig del i informanternas nätverk. Kritik mot socialtjänstens bemötande och hjälpinsatser har också framkommit. Det har också visat sig att det finns bra och dåliga nätverk, att det finns olika syn på boende samt att dessa människor har en handlingskraft och ambitioner. Även stämpling från samhället har tagits upp.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier. Dels Goffmans teorier om totala institutioner och stigmatisering och dels Beckers teori om stämpling. Slutsatsen vi har kommit fram till är att personalen främst stämplar ungdomen gällande ansvarsfaktorn och att detta ökar riskerna för att en ungdom blir institutionsskadad. Vidare kan den sociala kontrollen öka riskerna för institutionsskada om personalen kränker en ungdom och när personalen, i och med den sociala kontrollen, missbrukar sin makt.</p>

<p> </p><p>Denna studie behandlar fenomenet avvikare och avvikande beteende. Den syftar till att vinna ökad förståelse i hur det kan upplevas att leva utanför normen, ett liv som stämplad av samhället som en avvikare. Studien koncentreras till människor som upplevt detta fenomen genom att bryta mot Sveriges lagar och som har klassats av samhället som missbrukare eller kriminella. Undersökningen genomfördes enligt fenomenologisk metod och resultaten baseras på de utsagor som delgivits oss genom djupintervjuer med åtta stycken respondenter. Intervjuerna har baserats på tematiskt strukturerade frågor för att hålla samtalet kring syftet.  Dessa respondenter utgörs av ett strategiskt urval och har funnits i två olika idella organisationer som arbetar stödjande för människor med ett förflutet inom missbruk och kriminalitet. Resultatet består i sex olika teman som beskriver det karaktäristiska i upplevelsen av detta fenomen. Dessa teman är: <em>Villkor under uppväxten, det "normala", Resurser och krav, Gemenskap och tillhörighet, Utanförskap och yttre attribut och Självkänsla</em>. Ett av dessa teman utgör en möjlig essens och handlar om resurser och krav kring de möjligheter till hjälp som Sverige erbjuder människor med denna typ av problematik. Hjälp som finns men inte fördelas rätt.</p>

<p>Många skolor använder idag nivågruppering som metod att differentiera för att individualisera undervisningen och möta eleverna på deras nivå. </p><p>Detta examensarbete syftar till att ge en bild av hur nivågruppering fungerar i teori och praktik. Detta genom en litteraturstudie respektive intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolan. Arbetet utgår ifrån frågeställningar rörande vilka skäl som framförs till att undervisa nivågrupperat, hur nivågruppering kan organiseras, vilka fördelar och nackdelar som finns med arbetssättet och hur gruppklimatet kan påverkas. </p><p>Dessa olika aspekter beskrivs kortfattat i litteraturstudien och intervjuundersökningen belyser lärares praktiska erfarenheter av nivågruppering. Slutligen knyts resultaten av dessa ihop i diskussionen.</p>

<p>The purpose of this study was to investigate how former pupils in a daycareschool experienced there stay, in relation to the ordinary school. The method we used was an qualitative interview study with former pupils of a daycareschool. We have analyzed the result with help of Goffmans theory about stigma, Beckers labeling theory, Antonovskys SOC (a Sense Of Coherence) concept and Gjaerums theory of controlling. After analyzing the results we came to the conclution that the pupils where stigmatized and labeled as deviants in the ordinary school whilst in the daycareschool they got an enhanced SOC and a feeling of control. Due to the daycareschool’s work with these pupils they no longer sees as stigmatized and labeled.</p>