<p>Uppsatsen har till syfte att titta på hur verksamma inom stödorganisationer ser på sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrån det nederländska och svenska samhället fram. Frågeställningar i uppsatsen är: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn på prostitution har de anställda på stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? Går det att finna skillnader eller likheter mellan synen på prostitution i de olika länderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhållningssätt. Frågeställningar rörande de anställdas värdegrund och förhållningssätt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen. Intervjuer med sammanlagt tolv personer utfördes, sex stycken i Sverige och sex stycken i Nederländerna varav samtliga arbetar inom stödorganisationer för prostituerade. Textmaterial från organisationerna samlades även in vid intervjuerna. De två ländernas intervjuer och textmaterial bearbetades separat och jämfördes sedan. Resultatet visade på en rad olika subjektpositioner som karaktäriserar diskursen om prostitution. Den svenska diskursen präglas av radikalfeministiska värderingar, och den nederländska diskursen av liberalfeministiska värderingar. Mikroperspektivet, eller individperspektivet finns hos den svenska diskursen om prostitution, då det fokuseras mycket på den prostituerade individen. I det nederländska samhället ligger fokuset på makro eller samhällsnivå, där prostitutionsfrågan är en samhällsfråga och har mindre att göra med individen som prostituerar sig.</p> / <p>The<strong> </strong>aim of the essay<strong> </strong>is to look at how support organizations are working and dealing with prostitution clients and the attitude the employees of these organizations have toward their clients. Discourse analysis is used in the interpretation of the data collected.</p><p>The questions of the study were: What is the purpose of the organizations, which work with prostitution? What are the views of the employees of these organizations towards prostitution? What do the organizations have to offer their clients? Are there differences or similarities in the Swedish and Dutch discourse on prostitution?</p><p>Interviews with a total of twelve respondents were performed, six in Sweden and six in the. Text material from the organizations was also collected and used in the study.</p><p>The interview results and the text material collected from the two countries were analyzed separately and then compared. The result showed<strong> </strong>different<strong> </strong>subject positions. The Swedish discourse showed influences from radical feministic values, and the Dutch discourse from liberal feministic values. A micro- or individual understanding of the question is reflected in the Swedish discourse of prostitution. In the Dutch material, the focus is on the macro- or the society understanding, where prostitution is a question of society and has less to do with the prostitutes as individuals.</p>

Syftet med den här studien är att undersöka vad förskollärare anser om social norm, beteendet hos barn i olika situationer, i förskolan och även om det stämmer överens med hur förskollärarna agerar i praktiken. För att ta reda på detta används både observationer och intervjuer. Tre olika förskolor besöks och tre olika förskollärare blir intervjuade i studien. Resultatet visar på att det finns en social norm över hur barn förväntas bete sig i förskolorna, exempelvis att de inte får springa inomhus. Men även att det kan vara miljön och personalen själva som är främsta orsaken till att ett barn avviker från mängden. Om miljön inomhus har stora och öppna ytor kan barn ta det som en inbjudan till att springa, vilket strider mot normen ”inget spring inomhus”. För att bidra till en lugn och trygg miljö för barnen finns det fasta rutiner och oskrivna regler som förväntas att följas av både barn och vuxna. Sociala normer i förskolan är att rutinerna görs till barnens rutiner. Barn tar efter både vuxna och kamrater, de formas efter hur andra ser på dem, det är därför viktigt att deras positiva sidor stärks istället för deras negativa sidor. Det är när de negativa sidorna stärks som det kan leda till en stämpling av barnet, att det exempelvis är bråkigt. Stämplingen i sin tur gör att det barnet blir själva problemet i stället för att det finns ett problem som kan lösas. Om ett barn ofta är med i olika sorters konflikter kan det av andra personer ses som bråkigt, barnet får en etikett, en osynlig stämpel som bråkigt. Man skulle kunna säga att stämplingen är synsättet man har på en specifik person.

Syftet med denna uppsats är att försöka få reda på hur ungdomarna, som varit föremål för sociala insatsgrupper i flera stockholmsförorter norr om Stockholm, kan uppleva insatsen. Vi vill även försöka få reda på hur övriga aktörer, så som fältassistenter, samordnare och polis i samma förorter kan uppleva sociala insatsgrupper. Sociala insatsgrupper, även kallat SiG, kan beskrivas som en lokal samverkansgrupp kring ungdomen för att försöka förhindra att denne begår brott. Samverkansgruppens verksamhet innefattar ett ihållande och konsekvent arbete kring en ungdom som kan ha riskbeteenden gällande exempelvis kriminalitet och missbruk, med målsättningen att försöka minimera riskerna för ett brottsligt beteende. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom olika typer av intervjuer med ungdomar, samordnare, polis och fältassistenter. Upplevelser som existerar är en skepticism gällande polisens roll i nätverksmötena och att det finns samarbetsproblem mellan övriga aktörer. Det är viktigt att arbetet utgår från ungdomarna och deras behov annars kan det finnas risk att ungdomarna känner sig stämplade och att önskad effekt av insatsen uteblir. / The purpose of this study was an attempt to discover what the youth participants in a suburbs north of Stockholm district, may have experienced during their involvement in “SiG”.  In our study we also tried to explore what the other instances, may have experienced during their involvement in “SiG”, north of Stockholm district. “SiG” is a shortening of “social insatsgrupp” in swedish, and can be explained as the persistent local work around a youth who holds a risky behavior such as criminality and addictions to prevent that the negative characteristics escalates. In this study we use a qualitative approach, including qualitative research, such as phoneinterviews, conversations, and computer-assisted interviews. The main result we believe we have found, indicates experiences as skepticism towards the roll of the police. But also that the other instances must be committed to the cooperation. The various instances and the youth, need to understand their roles, their limitations, their goals, but also respect each others missions. Only if that can be achieved, maybe then the experience of labeling can be avoided.

Inledning: Brott definieras som ett beteende som strider mot lagar. Under 2014 var det 8940 personer som blev inskrivna på kriminalvårdsanstalter. Den formella bestraffningen orsakar utanförskap hos fängelsedömda. Syftet med undersökningen var att uppmärksamma tidigare fängelsedömdas upplevelser av att vara utsatta för stigmatisering. Ambitionen var att belysa hur stigmat påverkade den aktuella livssituationen för individen. Vårt delsyfte med undersökningen var att undersöka hur tidigare fängelsedömda försökte hantera eller minska känslan av att vara kringgärdad av stigma. Metod: För att besvara detta syfte intervjuades nio tidigare fängelsedömda män med medelåldern på 43 år. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera intervjuerna. Resultat: Majoriteten av deltagarna hade upplevt stigmatisering och angav ett flertal svårigheter som försämrat deras livsvillkor. Deltagare hade genomgått en identitetsbekräftelse till följd av stigmat. Deltagarna beskrev att de på olika sätt försökte minska upplevelsen av att vara utsatt för stigma, bland annat genom att öka sin delaktighet i samhället. Diskussion: Stämplingsteorin av Howard Becker och teorin om stigmatisering av Erving Goffman har används för att förklara resultatet. Bland annat hur tidigare fängelsedömda upplever stigmatisering och hur detta förändrar deras självbild. Att de idag lärt sig hantera stigmat beror på att de lyckats förbättra sin självbild samt att de ingår i en gemenskap i organisationen KRIS. Slutligen anser vi att samhällets bild av den kriminella bör förändras för att underlätta återintegrationen för tidigare fängelsedömda. / <p>2016-06-01</p>

Human Immunodeficiency Virus (HIV) försvagar mänskliga kroppens immunförsvar, om inte HIV upptäcks och behandlas kan det orsaka Acquired Immunodeficiency Virus (AIDS). Sydafrika har den största HIV-epidemin i världen och många kvinnor som har HIV är en stigmatiserad icke-priviligierad grupp. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och få en fördjupad kunskap om professionellas syn och arbete angående stigmatiseringen av kvinnor som har HIV/AIDS i ett marginaliserat område i Sydafrika. Studiens metodval baseras på sju semistrukturerade intervjuer, som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv såsom kritiskteori, empowerment och intersektionalitet har legat till grund för tolkning och analys av det insamlade empiriska materialet. Resultatet visar att kvinnor inom ett av Sydafrikas marginaliserade områden upplever stigmatisering av samhället. Genom samhället och individers stöd har det däremot skett en förändring kring stigmatiseringen och kvinnors livskvalité har förbättrats. Kunskap och information behöver nås ut till befolkningen för att minska stigmatisering. / <p>2019-01-17</p>

<p> </p><p>Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser. Dessa hjälper också författarna att utvidga sin förförståelse för ämnet. Resultaten visar att lärarens roll som normskapare är mycket komplex och beroende av yttre faktorer. Lärarens normskapande roll är kanske inte alltid vad läraren själv vill att den ska vara. Studien ger ett lärarperspektiv på normskapande insatser och agerande.</p>

<p>There are an increasing number of pupils leaving school with incomplete grades. Research indicates that the causes to this phenomenon may be individual- as well as school related and complicated to illuminate. The purpose of the study is to examine the processes of exclusion that have resulted in pupils´ incomplete degrees. Two research problems have been formulated. The first one is about the identification of exclusion and branding factors for pupils with incomplete degrees. The second one focuses on how the pupils processes of branding- and exclusion are shaped. Six in dept interviews with three pupils with incomplete degrees have been conducted from a life history perspective. Each pupil has been interviewed twice, at different occasions. Results show that the factors vary and are individual, and can be identified within the family as well as the school. In school, there may be a tendency to refer the problem to the pupil rather than to the entire context.</p><p>This brands pupils that already are in a difficult situation, but results also show that school can have including tendencies as well. The three pupils in the study have in common that they contribute to the branding- and exclusion process by excluding themselves. To conclude, there are several factors that are intertwined and that together contribute to the result of incomplete degrees. Two of the pupils´ stories were related to Goldman’s (1980) identified stages of branding, which resulted in an understanding of these pupils process of exclusion. The third pupils´ story however, differed from the other two, and as a consequence, differed from Goldman’s theory, which is discussed.</p> / <p>Allt fler svenska elever går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Tidigare forskning indikerar att orsakerna till att så sker kan vara såväl individ- som skolrelaterade och komplicerade att utreda. Syftet med studien är att undersöka de exkluderingsprocesser som lett fram till att elever fått ofullständiga betyg i grundskolan. Två problem har formulerats. Det första problemet handlar om att identifiera exkluderings- och stämplingsfaktorerna i grundskolan för elever med ofullständiga grundskolebetyg. Det andra problemet fokuserar på hur elevernas stämplings- och exkluderingsprocesser ser ut. Sex djupintervjuer med tre elever med ofullständiga grundskolebetyg har genomförts utifrån ett livsberättelseperspektiv. Varje elev har intervjuats vid två olika tillfällen. Resultaten visar att stämplings- och exkluderingsfaktorerna varierar och är individuella, och kan återfinnas inom såväl den egna familjen som skolans värld.</p><p>En skolrelaterad faktor handlar om en tendens att problematisera eleverna snarare än kontexten, vilket ytterligare stämplar elever i en redan svår situation, men resultaten påvisar också exempel på hur skolan kan arbeta inkluderande. De tre eleverna har gemensamt att de alla bidrar till stämplings- och exkluderingsprocessen genom självexkludering. Resultaten visar att det är en rad faktorer som samverkar och flätas in i varandra under elevernas skolgång, och som tillsammans bidrar till elevernas ofullständiga grundskolebetyg. Två av eleverna följde Goldmans (1980) stämplingsstadier, vilket bidrog till förståelse av dessa elevers exkluderingsprocesser. Den tredje elevens stämplings- och exkluderingsprocess avvek från de övriga två, och därmed också från Goldmans teori, vilket utgjort underlag för diskussion.</p>

There are an increasing number of pupils leaving school with incomplete grades. Research indicates that the causes to this phenomenon may be individual- as well as school related and complicated to illuminate. The purpose of the study is to examine the processes of exclusion that have resulted in pupils´ incomplete degrees. Two research problems have been formulated. The first one is about the identification of exclusion and branding factors for pupils with incomplete degrees. The second one focuses on how the pupils processes of branding- and exclusion are shaped. Six in dept interviews with three pupils with incomplete degrees have been conducted from a life history perspective. Each pupil has been interviewed twice, at different occasions. Results show that the factors vary and are individual, and can be identified within the family as well as the school. In school, there may be a tendency to refer the problem to the pupil rather than to the entire context. This brands pupils that already are in a difficult situation, but results also show that school can have including tendencies as well. The three pupils in the study have in common that they contribute to the branding- and exclusion process by excluding themselves. To conclude, there are several factors that are intertwined and that together contribute to the result of incomplete degrees. Two of the pupils´ stories were related to Goldman’s (1980) identified stages of branding, which resulted in an understanding of these pupils process of exclusion. The third pupils´ story however, differed from the other two, and as a consequence, differed from Goldman’s theory, which is discussed. / Allt fler svenska elever går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Tidigare forskning indikerar att orsakerna till att så sker kan vara såväl individ- som skolrelaterade och komplicerade att utreda. Syftet med studien är att undersöka de exkluderingsprocesser som lett fram till att elever fått ofullständiga betyg i grundskolan. Två problem har formulerats. Det första problemet handlar om att identifiera exkluderings- och stämplingsfaktorerna i grundskolan för elever med ofullständiga grundskolebetyg. Det andra problemet fokuserar på hur elevernas stämplings- och exkluderingsprocesser ser ut. Sex djupintervjuer med tre elever med ofullständiga grundskolebetyg har genomförts utifrån ett livsberättelseperspektiv. Varje elev har intervjuats vid två olika tillfällen. Resultaten visar att stämplings- och exkluderingsfaktorerna varierar och är individuella, och kan återfinnas inom såväl den egna familjen som skolans värld. En skolrelaterad faktor handlar om en tendens att problematisera eleverna snarare än kontexten, vilket ytterligare stämplar elever i en redan svår situation, men resultaten påvisar också exempel på hur skolan kan arbeta inkluderande. De tre eleverna har gemensamt att de alla bidrar till stämplings- och exkluderingsprocessen genom självexkludering. Resultaten visar att det är en rad faktorer som samverkar och flätas in i varandra under elevernas skolgång, och som tillsammans bidrar till elevernas ofullständiga grundskolebetyg. Två av eleverna följde Goldmans (1980) stämplingsstadier, vilket bidrog till förståelse av dessa elevers exkluderingsprocesser. Den tredje elevens stämplings- och exkluderingsprocess avvek från de övriga två, och därmed också från Goldmans teori, vilket utgjort underlag för diskussion.

Studiens syfte är att studera och förstå lärares roll som normskapare. Studien utgår ifrån den stämplingsteoretiska traditionen och undersökningen genomförs med hjälp av hermeneutisk metod. Genom att använda hermeneutisk metod ges författarna möjlighet att använda sin förförståelse. Materialet är insamlat via intervjuer. Några olika aspekter som på något sätt berör lärarens normskapande roll studeras och dessa aspekter är lagstiftning, diagnoskulturen, informella normer och resurser. Dessa hjälper också författarna att utvidga sin förförståelse för ämnet. Resultaten visar att lärarens roll som normskapare är mycket komplex och beroende av yttre faktorer. Lärarens normskapande roll är kanske inte alltid vad läraren själv vill att den ska vara. Studien ger ett lärarperspektiv på normskapande insatser och agerande.

Uppsatsen har till syfte att titta på hur verksamma inom stödorganisationer ser på sina klienter, samt vad de har för attityder till prostitution. Genom en diskursanalys lyfts diskursen om prostitution utifrån det nederländska och svenska samhället fram. Frågeställningar i uppsatsen är: Vilket syfte har organisationerna i arbetet med prostitution? Vilken syn på prostitution har de anställda på stödorganisationerna? Vad har organisationerna att erbjuda och hur arbetar de? Går det att finna skillnader eller likheter mellan synen på prostitution i de olika länderna? Uppsatsen har en beskrivande och tolkande design med ett kvalitativt diskursanalytiskt förhållningssätt. Frågeställningar rörande de anställdas värdegrund och förhållningssätt till sina klienter utgjorde grunden i uppsatsen. Intervjuer med sammanlagt tolv personer utfördes, sex stycken i Sverige och sex stycken i Nederländerna varav samtliga arbetar inom stödorganisationer för prostituerade. Textmaterial från organisationerna samlades även in vid intervjuerna. De två ländernas intervjuer och textmaterial bearbetades separat och jämfördes sedan. Resultatet visade på en rad olika subjektpositioner som karaktäriserar diskursen om prostitution. Den svenska diskursen präglas av radikalfeministiska värderingar, och den nederländska diskursen av liberalfeministiska värderingar. Mikroperspektivet, eller individperspektivet finns hos den svenska diskursen om prostitution, då det fokuseras mycket på den prostituerade individen. I det nederländska samhället ligger fokuset på makro eller samhällsnivå, där prostitutionsfrågan är en samhällsfråga och har mindre att göra med individen som prostituerar sig. / The aim of the essay is to look at how support organizations are working and dealing with prostitution clients and the attitude the employees of these organizations have toward their clients. Discourse analysis is used in the interpretation of the data collected. The questions of the study were: What is the purpose of the organizations, which work with prostitution? What are the views of the employees of these organizations towards prostitution? What do the organizations have to offer their clients? Are there differences or similarities in the Swedish and Dutch discourse on prostitution? Interviews with a total of twelve respondents were performed, six in Sweden and six in the. Text material from the organizations was also collected and used in the study. The interview results and the text material collected from the two countries were analyzed separately and then compared. The result showed different subject positions. The Swedish discourse showed influences from radical feministic values, and the Dutch discourse from liberal feministic values. A micro- or individual understanding of the question is reflected in the Swedish discourse of prostitution. In the Dutch material, the focus is on the macro- or the society understanding, where prostitution is a question of society and has less to do with the prostitutes as individuals.