Syftet med studien var att undersöka kvinnors attityder till fängelsevistelsen. Forskning kring kvinnors kriminalitet och fängelsevistelse är mycket bristfällig både internationellt och nationellt. Tidigare forskning utgår främst ifrån män och deras kriminalitet, vilket blivit normgivande för synen på brottslingar och kriminalvårdens uppbyggnad. Studien inriktades på kvinnliga interners attityd till fängelsemiljö, kommunikation och upplevelse av stämpling under fängelsevistelsen. 256 interner var vid tillfället placerade på olika anstalter i Sverige. Alla erbjöds delta enligt etiska rådets principer. Enkäter med frågor och påståenden på en 5-gradig ordinalskala skickades till samtliga anstalter, varav 76 ifyllda enkäter returnerades. Svaren skiljde sig åt beroende på anstalt och om man befann sig på en öppen eller sluten avdelning. Slutresultaten visade att flertalet hade en relativt positiv attityd till fängelsevistelsen. / The aim of this study was to examine women’s attitudes to their stay in prison. Research about women and crime is insufficient, both nationally and internationally. Previous research concentrates on men and their crimes, and this has created the standard within the correctional system. The current study concentrates on women’s attitudes to the prison environment, communication and the experiences of conspiracies. 256 Swedish female inmates were in prison at the time the study was in progress. Each of them was invited to participate in accordance with the guidelines of the Ethical Council. Questionnaires with statements and questions using a five-point ordinal-scale were sent out to all prisons resulting in the return of 76 questionnaires. The results differed depending on the institution where the prison sentences were served and whether or not it was a high- or low security prison. The final result revealed that women in Swedish penal institutions have a relatively positive attitude to their imprisonment.

This is a case study influenced by Grounded Theory and Symbolic Interactionism. Its focus is on a small group of pupils isolated both geographically and socially from the ordinary school. The composition is written from the children’s perspective. Observations and interviews have made it possible to study both the interaction between the children and also the adults, how the children are described by the adults working with them and what expectations they have on the children. In the light of earlier research, our case study can be seen as an example how the school is dealing with the children’s problems. The children’s school day seems to be characterized by frames that differ from between tight to and wide. Tight, in the sense that thesepupils are located in a restricted part of the school, together with just a few other pupils and adults. Wide in the sense that these pupils behaviour are all the same whether it is break or lesson. The social interaction between the children and the adults aims to be directed to show the pupils what they are, instead of what they can become. This attempt indicates that the teacher thinks that the children’s problems are caused by the individual child. The children’s individual biographical schemes are seen as the cause of the problem. Even if the children not have been moved from their originally classes only because of this problem, it is still mentioned as a strong argument for not letting the children return to their original classes. The school thinks that these children have bad influence on so called “normal children”, they even speak in terms as "risk of infection".

The purpose of the study is to investigate how different leisure-time centres reason about students who need additional adjustments and how they are included in the activities. To find out how leisure-time centres work with inclusion, we have used a qualitative method in form of interviews. We have interviewed five educators who work at different leisure-time centres in Stockholm and Södermanland. In the analysis, we have started from a theoretical framework that includes the labeling theory, Nilholm's four definitions of inclusion and inclusion based on learning environment and image support. The results show that there are obstacles for the educators to involve all students in the planned activities, which means that the resource must be responsible for these students. The results also show that the educators reasoning about what inclusion means is that all students should be involved based on their own conditions. In order for a student to feel included, it is required that he or she feels involved in the activities, such as in the various activities that are held. The student also needs to feel that he or she is a part of the community that summarizes both the activities and friends. / Syftet med studien är att undersöka hur olika fritidshem resonerar kring elever som behöver extra anpassning och hur de inkluderas i verksamheten. För att ta reda på hur fritidshemmen arbetar kring inkludering har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har intervjuat fem pedagoger som arbetar på olika fritidshem i Stockholm och Södermanland. I analysen har vi utgått från ett teoretiskt ramverk som innefattar stämplingsteorin, Nilholms fyra definitioner på inkludering samt inkludering utifrån lärmiljö och bildstöd. Resultatet visar att det finns hinder för pedagogerna att få med sig alla elever på de planerade aktiviteterna vilket innebär att resurserna får ansvara för dessa elever. Resultatet visar också att pedagogernas resonemang kring vad inkludering innebär är att alla elever ska vara med utifrån sina egna förutsättningar. För att en elev ska känna sig inkluderad krävs det att hen känner sig delaktig i verksamheten som till exempel i de olika aktiviteterna som hålls. Eleven behöver också känna att hen är en del i gemenskapen som sammanfattar både verksamheten och kompisar.

The purpose of this study was to examine people's experiences of self-medication with cannabis in relation to post-traumatic stress disorder and professions’ opinions of cannabis for medical use. The study focuses on norms and values as well as its impact on individuals. A qualitative approach was used with thematically open interview questions, in order to gain an insight into the interviewees’ reality and their experiences. Selected theories emphasize on norms, social control and gateway. The study has chosen to point out Sweden's drug policy attitudes to cannabis, research on cannabis as a complement to post-traumatic stress disorder, resources and therapies in the section earlier research. The results showed patterns of how the social control and norms affect the individual who chooses to deviate from the prevailing norm. The informants who have chosen to self-medicate cannabis in relation to post-traumatic stress disorder describes itself countered in their experiences with emotions such as contempt, exclusion and being misunderstood. It also emerged that there is transparency in the professions to the possibilities of cannabis as medicine, at present, it is a lack of evidence and research. It was also found that the informants who self-medicated strives cannabis as medicine in the market, controlled dosage.

Med utgångspunkt i Howard Beckers stämplingsteori har denna kvalitativa studie som syfte att utveckla en djupare förståelse inom området som omfattar kvinnor i brottslighet. Genom en sociologisk analys, med begrepp som disciplinering, intrycksstyrning och genus, kommer denna studie att djupgående gå in på hur kvinnliga lagöverträdare upplever bemötandet och hanteringen under rättsprocessen. Därtill kommer hur kvinnors identitet och självbild formas utifrån deras erfarenheter av rättsväsendet och samhälleliga normer, attityder och strukturer. Studien utgörs av narrativa intervjuer med fem kvinnor som tidigare begått lagbrott. Det empiriska materialet pekar på att kvinnornas upplevelser av häktestiden varit en emotionell påfrestning för dem. Resultatet visar också på att kvinnorna under rättsprocessen ofta får utstå kränkande behandling som en följd av sitt kön. Sammantaget går det att dra slutsatser om att sociala och kulturella faktorer spelar en väsentlig roll i skapandet av den egna identiteten. Utöver det påstår vi även att kvinnor som begått brott får utstå dubbelstämpling på grund av både brottet och sitt kön. / Drawing on Howard Beckers's labeling theory, this qualitative study aims to develop a deeper understanding within the area encompassing women in criminality. Through a sociological analysis, using concepts such as discipline, impression management, and gender, this study will go deeply into how female offenders experience treatment and handling during the legal process. Additionally, it will explore how women's identity and self-image are shaped based on their experiences with the criminal justice system and societal norms, attitudes, and structures. The study consists of narrative interviews with five women who have previously committed crimes. The empirical material indicates that the women's experiences during the period of detention have been an emotional strain for them. The results also suggest that women often endure discriminatory treatment during the legal process as a result of their gender. In conclusion, it can be inferred that social and cultural factors play a significant role in the formation of one's own identity. Furthermore, we argue that women who have committed crimes face “double labeling” due to both their offense and their gender.

Mycket finns skrivet i ämnet frivård och återfall, varför det finns anledning att ytterligare se på hur frivårdens stödinsatser uppfattas av före detta kriminella, frivårdsanställda samt kamratorganisationen Kriminellas Revansch i Samhället, vilken frivården samarbetar med. Frivården har en tämligen hög återfallsstatistik hos de före detta kriminella som frivården fått i uppdrag att återanpassa till ett laglydigt liv. Särskilt hög är återfallsstatistiken hos de individer som haft kontakt med frivården mer än en gång efter att mer än en gång blivit lagförd för brott. Denna undersökning har sökt svar på hur frivårdens insatser uppfattas för att se på vad som eventuellt kan göras bättre i dagsläget. Frivårdsanställda och före detta kriminella, varav några medlemmar i KRIS, har intervjuats för att på så vis få en nyanserad bild av verklighetens uppfattningar. Resultatet visade att frivårdens stödverksamhet tycks sakna verktyg för att hjälpa till synes omotiverade individer. Det framkom också att i de fall de före detta kriminella kände sig negativt stämplade av handläggarna fungerade stödinsatserna sämre. Detta eftersom ett personligt bemötande enligt informanterna, ansetts viktigt för stödinsatsernas verkan. Personligt bemötande påverkar inte huruvida handläggare på frivården kan kontrollera brottsbelastningen fysiskt hos den stödbehövande, men har likväl upplevts som ett stöd av före detta kriminella individer. Lekmannaövervakare synes vara en insats väl värd att satsa på, visar denna undersökning.