Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur förskolor arbetar med barn som har en vårdnadshavare eller familjemedlem som har dömts för brott och/eller är frihetsberövad. Den första frågeställningen i studien har behandlat hur intresse-organisationer inom området beskriver sina erfarenheter av förskolans arbete och frihets-berövandets påverkan på denna grupp med barn. Den andra frågeställningen har berört förskolerektorernas arbete med dessa barn och erfarenheterna de fångat upp från verksamheten samt de yrkesverksamma gällande detta arbete. Den tredje frågeställ-ningen har berört potentiella utvecklingsområden i arbetet med barn i denna situation. I studien har kvalitativ forskningsmetodik använts och resultatet grundar sig på analyser av fem kvalitativa intervjuer med intresseorganisationer och förskolerektorer. Resultatet har analyserats genom anknytningsteoretiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien påvisar att många av barnen mår dåligt i förskolan, uppvisar förändrade beteenden och fysiska reaktioner på trauman kring frihetsberövanden. Det framkom även att förskolor många gånger inte blir informerad om barnens situation och att det oftast är den informa-tionen som är avgörande för att barnen ska få det stöd de behöver.

Sverige är ett av de länder som valt att nogsamt prova effekten av cannabis som läkemedel innan en juridisk ställning kan tas till fullo. Bortsett från den juridiska process råder en norm om cannabis som läkemedel i vår individualiserade tid. I uppsatsen studeras hur normen om cannabis för medicinskt bruk ser ut och hur individer förhåller sig till normen. Uppsatsen grundas på en ontologisk idealism där synen på verkligheten konstrueras genom subjektiva uppfattningar. Uppsatsen betraktar också konstruktionism som en ontologi som förklarar uppfattningar som föränderliga. Vidare grundas uppsatsen på en hermeneutisk epistemologi där kunskap nås genom tolkning. Arbetet genomförs med kvalitativa intervjuer där det fysiska mötet tolkas såväl utifrån vad individen faktiskt säger och det individen inte säger i form av kroppsliga uttryck och gester. Studien resulterar i olika associationer med cannabis som läkemedel, vilket fångar normen som individer förhåller sig olika till. / Sweden is one of several countries that has chosen to stay cautious by carefully examine the effects of cannabis for a medical use, before a legalization can be established. Besides the process of legalization there is an existing norm about cannabis as a pharmaceutical in our individualized era. We therefore analyze how the norm is with cannabis for a medical use and further how individuals navigates through the norm. The course of action in this essay is formed by a ontological idealism that constructs the vision of reality by subjective perceptions. It also observes the constructionism as an ontology that reflects the perceptions as changeable. The essay is further based on a hermeneutic epistemology that reaches knowledge through interpretation. The essay is also performed through qualitative interviews that construe individuals respond. However we analyze the said words, we also construe the individuals physical expression and gesticulation. It results in different associations with cannabis as a pharmaceutical which makes the norm visible, that individuals relate differently to.

Tidigare forskning gällande insatsbeviljade familjer visar på att klienterna är stigmatiserade eller stämplade. Syftet med studien är att undersöka, bland socialarbetare inom barn- och familjeenheten, medvetenheten om och arbetet med stigmatisering och stämpling gällande de familjer de har kontakt med i sitt arbete inom socialtjänsten. Stigmateori och stämplingsteori utgjorde studiens teoretiska tolkningsram. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats i form av sex semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av en tematisk analys vilket härledde till två teman: bortprioriterat arbete och indirekt arbete. Studiens resultat visade på att medvetenheten hos socialarbetarna om risken att klienterna var stigmatiserade och stämplade var låg. Det saknades riktlinjer och rutiner gällande ämnet och att arbetet som gjordes för att stödja familjerna var indirekt och inte preciserat för bearbetning av stigmatisering och stämpling. Slutsatsen drogs att en ökad medvetenhet bland socialarbetarna som möter familjer inom socialtjänsten gällande risken att familjerna stigmatiseras och stämplas behövs. / Previous research has shown that families receiving interventions from the social services are stigmatized and labeled. The purpose of this study is to examine, among social workers within the family unit’s awareness of and work with stigmatization and labeling regarding the families they meet in their work. Stigma and labeling theory make up the theoretical framework for the study. It was conducted with a qualitative approach with six semi-structured interviews, the data was analyzed with a thematic analysis. Two themes emerged: de-prioritized work and indirect work. The results showed that the social workers awareness about family’s risk of being stigmatized and labeled was low. Guidelines and routines were missing and the work to support the families was indirect and not specified for processing stigma and labeling. It was concluded that there needed to be a greater awareness of the stigmatization and labeling of the clients among the social workers.

Syftet med studien var att studera hur män och kvinnor i 25-30 årsåldern reagerar på olika brottsanklagelser som sker på sociala medier. Undersökningen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem individer. Resultatet visade att respondenterna utan egen erfarenhet av att skriva ut misstänkta gärningspersoners namn var negativa till detta, samtidigt som respondenten som har skrivit ut brottsanklagelser ansåg att det var godtagbart. Resultaten visade även att brottstypen hade en viss påverkan gällande åsikterna, när det gällde brott som uppfattades som mindre var det oacceptabelt att publicera namnet, medan det noterades en större acceptans för grövre brott som exempelvis sexualbrott. Slutligen visade respondenternas svaratt trovärdigheten varierade beroende på vem det är som publicerat inlägget och hur den har uttryckt sig. Alla resultat tolkades i förhållande till stämplingsteorin och radikalfeministisk teori för att få en djupare förståelse för eventuella likheter och skillnader i respondenternas svar. / The purpose of this study was to examine how men and women aged 25-30 respond to various criminal accusations in social media. To investigate this, semi-structured interviews was conducted with five individuals. The results shows that the participants without own experience of posting accusations online were negative to post names of suspected perpetrators, while the participant with own experience considered it acceptable. Furthermore, it showed that the type of offense had some influence on the opinions. When it came to crimes considered as minor, it was unacceptable to publish the name, while greater acceptance was noted for more serious crimes such as sexual crimes. Finally, the participants based the credibility of a post on who published it and how they expressed themselves. All results were interpreted in relation to labeling theory and radical feminist theory to get a greater understanding of any similarities and differences in the participants answers.

Fältarbete är ett nytt tillvägagångsätt som allt fler kommuner börjar intressera sig för, samtidigt som allt fler myndighetsrapporter visar på att socialt fältarbete är beskrivet i en begränsad utsträckning, sett ur både juridisk och ett forskningsperspektiv. Mot bakgrund av detta har studiens syfte varit att undersöka fältarbetarnas erfarenheter av att jobba med barn och unga i riskzon och vilka riskfaktorer som fältarbetare identifierar i relation till ungdomskriminalitet, samt de utmaningar som finns i deras uppsökande arbete med barn och unga. Tillvägagångssättet har varit 4 kvalitativa intervjuer med fältarbetare i Linköpings kommun där de samtliga respondenterna hade ca sju månaders erfarenhet av fältarbete sedan uppstarten av verksamheten. Det empiriska materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och stämplingsteori. Studiens resultat visar att riskfaktorer som är förekommande och relaterade till ungdomskriminalitet berör främst den miljömässiga och sociala aspekter av barn och ungas liv och bör därmed förstås i relation till deras omgivning och livsmiljö. I studien framkommer också att det saknas speciella metoder för fältarbetarna att utgå ifrån i sitt dagliga arbete, vilket lämnar stort utrymme för fältarbetarna att själva strukturera sitt arbete, vilket lämnar ett stort ansvar på fältarbetarna. Studiens resultat visar också att fältarbetare möts av stora utmaningar när det gäller arbete med ungdomskriminalitet, då det av fältarbetarna framhålls som något komplext och inte tycks finnas en enkel lösning till. Dessa utmaningar förutsätter att fältarbetarna är flexibla, har rätt kompetens och goda kunskaper om barn och ungas komplexa behov.

Med ökningen av dödligt våld, sprängningar och skjutningar har frågan om gängkriminalitet blivit en av de viktigaste politiska frågorna i Sverige. Det ökade intresset för kriminalpolitik har resulterat i förslag om skärpta straff för gängrelaterad brottslighet och narkotikabrott. Syftet med denna studie är att undersöka ifall straffskärpningar för försäljning av narkotika framställs som nödvändiga och vilka möjliga implikationer som införandet av straffskärpningen kan ha på individer i utsatta områden och samhället i stort. Forskningsfrågorna besvaras genom en tematisk analys av statliga dokument utifrån stämplingsteorin och critical race theory samt det teoretiska begreppet inkludering och exkludering av välfärden. En tematisk analys av SOU 2021:68, Proposition 2022/23:53, Lagrådsremiss och remissvar visar att försäljning av narkotika framställs som en del av en bred samhällsproblematik som riskerar att skada välfärdssamhället och andra grupper än just kriminella nätverk. Vidare visar den tematiska analysen att grupper och områden som redan är stämplade med stigma riskerar att stigmatiseras ytterligare genom skärpning av narkotikastrafflagen. Dessutom visar analysen att straffskärpningen kan potentiellt ha negativa kriminogena effekter på lång sikt såsom ökad brottslighet och ökad våldsutövning.

Under en kort tid har brottsligheten i Sverige ökat och blivit ett allvarligt och omtalat samhällsproblem. Det är en komplex process att lämna en kriminell miljö som ofta kan innebära en rad olika utmaningar. Samhörighet och sociala band som formas i kriminella miljöer kan fördröja processen att lämna på grund av en stark identifikation till gruppen. Stöd och insatser av samhället är viktigt för att en individ ska kunna förändra sin identitet som kriminell. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka subjektiva upplevelser av hur stigmatisering, stämplingsprocesser och stödinsatser påverkat exitprocessen i utvecklingen till en icke-kriminell identitet. Utgångspunkten för studien var en socialpsykologisk ansats som studerades genom teorier om social identitet, stigmatisering, stämpling och exitprocess. Tio respondenter från avhopparverksamheten Kriminellas revansch i samhället (KRIS) deltog i studien och intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att KRIS stödinsatser har en positiv påverkan på utvecklingen av en icke-kriminell identitet genom att bidra till en känsla av stöd och acceptans. De respondenter som inte hade gjort en geografisk separation upplevde stämpling och stigma i större bemärkelse. Stämplingsprocesser och stigmatisering visade sig ha en negativ inverkan på utvecklingen till en icke-kriminell identitet under exitprocessen. Medlemskapet hos KRIS har fungerat som en skyddad miljö från stämpling och stigmatiseringen som underlättat identitetsformande i exitprocessen. / Over a short period of time, crime in Sweden has increased and become a serious and publicized social problem. It is a complex process to leave a criminal environment that can often involve a number of different challenges. Cohesion and social ties formed in criminal environments can delay the process of leaving due to a strong identification with the group. Support and efforts by society are important for an individual to be able to change his identity as a criminal. The purpose of this qualitative study was to investigate subjective experiences of how stigmatization, labeling processes and support efforts affected the exit process in the development to a non-criminal identity. The starting point for studies was a social psychological approach that was studied through theories of social identity, stigmatization, labeling and exit process. Ten respondents from the dropout activity Criminal Revenge in Society (KRIS) participated in studies and interviews using semi-structured interviews. The results showed that KRIS's support efforts have a positive impact on the development of a non-criminal identity by contributing to a feeling of support and acceptance. The respondents who had not made a geographical separation experienced labeling and stigma in a larger sense. Stamping processes and stigmatization were found to have a negative impact on the development to a non-criminal identity in the exit process. The membership of KRIS has functioned as a protected environment from labeling and stigmatization that facilitates identity formation in the exit process.

Individer med autismspektrumtillstånd (AST) är en sårbar grupp där kunskapsluckorna är många. Flera individer upplever bland annat social isolering, stigmatisering, resursbrist, otillräckliga kunskaper hos skol- och vårdpersonal och maktlöshet. Studiens syfte är att få kunskap hur ensamhet upplevs bland personer med AST, identifiera bakomliggande faktorer till ensamhet samt undersöka hur stödet och bemötandet ser ut för dessa individer. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer bland 8 individer med AST i åldern 18–50 år i Sverige. Ett bekvämlighetsurval och annonseringsmodell har använts för att nå intervjupersonerna. En tematisk analys har applicerats där fem teman har identifierats: Inte passa in i normen, Ofrivillig ensamhet, Upplevd ensamhet, Psykisk ohälsa och Bemötande/Stöd. Resultatet visar att respondenterna känner sig begränsade i sitt sociala liv för att det tar för mycket energi och upplever svårigheter med att skapa vänskapsrelationer eller kärleksrelationer. Få personer att tillförlita sig till kan ses som en låg känsla av sammanhang, men framför allt en låg känsla av meningsfullhet i kombination med få resurser att hantera yttre och inre stimuli. Intervjupersonerna upplever ensamhet i sociala sammanhang och denna ensamhet kan förstås med hjälp av den existentiella ensamheten. Studiens material påvisar den tidigare forskningen om att människor med AST upplever psykisk ohälsa på grund av ensamhet. Deltagarna upplever att de blir bortprioriterad när de sökt stöd av professionella och det önskvärda stödet är att skapa fler gruppaktiviteter för individer med AST att mötas. I bemötandet ifrån sin omgivning och av professionella upplever individerna att samhället besitter stereotyper om AST och det önskvärda sättet är att bli bemött med förståelse. Studien bidrar till ny kunskap om AST som kan vara användbar för professionella som arbetar inom LSS, socialtjänst samt vård och omsorg att ta del utav, detta är väsentligt för att tillgodose ett stöd och bemötande som är mer önskvärt och anpassat till individen.

This qualitative study consists of eight interviews. The selection of respondents is individuals who have a background as a former addict, who currently lives a drug-free life.  The respondents are members of NA (anonymous drug addicts) in Skåne. In our study, we have chosen to examine how women and men are treated by society and the surroundings, given the background as a former addict. Furthermore, the study will deepen on whether the gender aspect has played an influential role in being considered a socially accepted citizen. We also want to inform the feelings, thoughts and experiences of the respondents about stamping and gender.  We used the hermeneutic perspective to interpret our results and get an overall picture. The results show that all respondents feel that they are treated differently based on gender aspects of what is male and female. The results also show that the majority of the male respondents have been denied treatment for their addiction, and have been sent home with a few words such as "you are a man you can do it on your own". Furthermore, the results show that it is more shameful to be an addict as a woman than a man. The majority of the results that emerged based on our interpretations of the empirical material agree with our pre-understanding that we had before we began this study. Keywords: Substance abuse, gender differences, gender, deviators, stamping, stigma / Denna kvalitativa studien består av åtta intervjuer. Urvalet består av individer som har enbakgrund som före detta missbrukare, som lever ett drogfritt liv. Respondenterna ärmedlemmar i NA (anonyma narkomaner) i Skåne. I vår studie har vi valt att undersöka hurkvinnor respektive män bemöts av samhället och omgivningen, med tanke på bakgrundensom före detta missbrukare. Vidare kommer studien fördjupa i hur könsaspekten har varit enpåverkande roll för att anses som en socialt accepterad samhällsmedborgare. Vi vill ävenupplysa känslor, tankar och upplevelser respondenterna har kring stämpling och genus.Vi använde oss av det hermeneutistiska perspektivet för att tolka vårt resultat och få enhelhetsbild. I resultatet framgår det att alla respondenter upplever att de blir behandlade olikautifrån genusaspekter vad som är manligt och kvinnligt. Där majoriteten av manligarespondenterna blivit nekade till behandling för sitt missbruk, och blivit hemskickade mednågra ord som “du är en man du klarar det på egen hand”. Vidare framgår det i resultatet attdet är mer skamligt att vara en missbrukare som kvinna än en man. Resultatet av detempiriska materialet stämmer i stort sätt överens med vår förförståelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Rinkeby och Djursholm framställs i nyhetstidningarna Expressen och Svenska Dagbladet och vilka återkommande brottstyper som nyhetsmedia lyfter fram i respektive bostadsområde. De teoretiska utgångspunkterna som ligger till grund för denna studie är stämplingsteorin och stigma. För att besvara studiens syfte används följande frågeställningar: “Hur framställs Rinkeby respektive Djursholm i nyhetstidningarna Expressen och Svenska Dagbladet?” och “Vilka typer av brott lyfts fram i respektive bostadsområden?” En kritisk diskursanalys tillämpas för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet från studien visade att Rinkeby i stor utsträckning framställs som en konstant brottsplats med blodiga gängkrig och dödspatruller. De brottstyper som främst lyfts fram av nyhetsmedia är skottlossningar och mord. Bostadsområdet Djursholm framställs av nyhetsmedia som ett dyrt överklassområde med mycket outtalat bakom fasaderna. De brottstyper som media lyfter fram i området innefattar primärt narkotikabrott. Studiens avsikt är att synliggöra hur mediala skildringar av skilda bostadsområden kan skapa och reproducera diskurser av dessa bostadsområden, men också hur bostadsområden kan vara stigmatiserade på två skilda sätt.