Denna uppsats syftar till att belysa livssituationen för människor som avviker från normen och som jag avgränsat till människor med någon typ av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Jag har gjort en kvalitativ studie där jag djupintervjuat fyra personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att få höra deras ”story”. Min förförståelse för detta fenomen är att människor som på något vis avviker från det ”normala” och inte passar in i samhällets ”klassiska mall”, får kämpa mer i livet. Framför allt när det gäller studier, arbete, samhälle och det sociala livet i stort. Studien har analyserats med hermeneutikens metod där det är respondentens egen tolkning av sin situation som satts i fokus. Resultaten av studien visar att samtliga respondenter har fått kämpa mycket i livet på grund av sin funktionsnedsättning och framförallt har skoltiden som barn varit svårast då de upplevt att de inte passat in i den klassiska studiemiljön och inte heller i den sociala miljön.

I den här studien har vi undersökt hur elever beskriver sin skolsituation i särskilda undervisningsgrupper. Studien har genomförts som en enkätstudie där vi tagit upp frågeställningar kring trivsel, tillhörighet, anledning och lärande. Enkäten hade både slutna frågor med fasta svarsalternativ och öppna frågor där eleven skrev fritt. Analysen av enkäten har skett både kvalitativt och kvantitativt. Som teoretisk referensram har studien perspektiv på stigma och stämplingsteori. Urvalsgrupperna är spridda i södra och mellersta Sverige med både privat och kommunal huvudman. Studiens resultat visar att eleverna beskriver en positiv bild av sin skolgång.

Denna studie undersöker graffitimålares drivkrafter att måla, deras subjektiva uppfattning av graffitikulturen och hur politiska och polisiära åtgärder och initiativ kan ha påverkat graffitimålarna och kulturen. Detta undersöks genom perspektiven stigma och stämpling (Goffman, 2014; Becker, 2006). Datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer där informanterna berättar om sina upplevelser. Materialet kodas sedan och delas in i subteman och teman för att sedan analyseras och redovisas för. De tre teman som materialet resulterade i utgår från forskningsfrågorna; drivkrafter, upplevelse av subkulturen och politisk och polisiär påverkan. Resultatet visar att den största drivkraften är estetiken i uttrycket, samt att bli en del av mystiken som omger graffitikulturen. Kulturen upplevs som en motkultur mot rådande normer och drar till sig en heterogen samling individer. Informanterna uttrycker ett behov för fler möjligheter att måla lagligt, men understryker att graffiti inte bör legaliseras helt. Resultaten visar vidare att både utförandet och kulturen som helhet har påverkats av politiska och polisiära åtgärder och initiativ. Bland annat vittnar målarna om att de utvecklat strategier för att minimera risker, som att åka fast eller skada sig, när de målar illegalt. Studien visar även att de förbud som satts in mot graffiti har snarare haft en kontraproduktiv effekt på förekomsten av illegal graffiti.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur före detta kriminella kvinnor upplever samhällets attityder gentemot deras roll som kvinna och kriminell. Uppsatsen ämnar vidare att undersöka hur det utifrån kvinnors perspektiv kan anses vara skamfullt att begå brottsliga handlingar och på vilket sätt, samt bringa en ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell utifrån samhällets normativa förväntningar. För att besvara studiens syfte har det genomförts sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tidigare levt en kriminell livsstil för att ta del av deras känslor, upplevelser samt erfarenheter kring ämnet. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Beckers stämplingsteori, Goffmans teori om stigma samt genusteorin doing gender. Teorierna bidrar med förståelse för hur könsroller konstrueras och upprätthålls samt hur kriminella kvinnor stigmatiseras till följd av att de inte lever upp till samhällets normativa förväntningar. Studiens slutsats är att kvinnorollen, och ännu mindre modersrollen, är förenlig med kriminalitet enligt samhällets normativa förväntningar. Att som kvinna begå brott och leva en kriminell livsstil har i studien visat sig vara associerat med en viss skam, dels från kvinnorna själva, dels från samhället. Detta empiriskt grundade fynd bidrar till att fylla kunskapsluckan med ökad förståelse för hur det är att vara kvinna och kriminell i dagens samhälle.

Samhällsdebatten och den kriminalpolitiska arenan har idag kommit att förknippa invandring med kriminalitet, inte minst i Tidöavtalet (2022) som lades fram av regeringen och dess samarbetsparti. Tidigare forskning har visat på att en rasifieringsprocess tagit plats i samhället, vilken gör personer med utländsk bakgrund till de “rasifierade andra”, åtskilda från majoriteten. Utifrån stämplingsteorin kan menas att de som uppfattas vara av utländsk bakgrund stämplas som kriminella, oavsett om de faktiskt är det. Detta möjliggör för att de kan behandlas annorlunda med mer ingripande åtgärder av flera instanser i samhället. Forskningen har bland annat visat på att de med utländsk bakgrund löper större risk att dömas till fängelse för vissa brottstyper än de med svensk bakgrund. Detta trots att diskriminering är förbjuden enligt lagstiftning och alla ska vara lika inför lagen. Det är rimligt att tänka sig att denna typ av diskriminering i samhället och hur samhällsdebatten går även har en påverkan på allmänhetens syn på straff. Därav intresserar sig denna studie för hur allmänhetens syn på straff ser ut, samt om det finns en diskriminerande tendens att döma utländska förövare till hårdare straff än svenska. Är vi verkligen lika inför lagen? Studien genomfördes med enkäter som delades ut till olika klasser på Stockholms Universitet. Dessa innehöll två vinjetter som beskriver två olika brottsfall, för vilket respondenterna sedan fick utdöma straff till förövarna. Två olika enkätversioner utdelades även, där endast etniciteten på förövaren varierades. Resultatet visar på att utländska förövare diskrimineras i vissa fall, men även att respondenterna tenderade att utdöma hårdare straff för förövare av samma etnicitet som en själv. Detta kan möjligen ses som ett uttryck för någon form av avståndstagande från handlingen. För den grövre brottstypen som skildrades, dödligt våld, var sambandet så pass otydligt att slusatsen drogs att då brottet framstår som av väldigt grov karaktär spelar etniciteten på förövaren inte någon markant roll.

Vissa rusmedel används lagligt och regelbundet av stora delar av befolkningen, så som alkohol och tobak. Andra rusmedel är fördömda och fruktade, så som narkotika. Vad som är socialt accepterat är avhängigt av kulturer, traditioner och politiska beslut. Således skiljer det sig också mellan kulturer och tider hur samhället bemöter drogbrukande individer. Syftet med denna studie är att undersöka hur män med tidigare missbruk upplever bemötande och attityder från samhället i en svensk kontext, samt hur det har påverkat dem. Studien undersöker närmare hur bemötandet har varit från olika samhällsinstanser såsom hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis. Studien undersöker även hur samhällets attityder och fördomar påverkar samhällsdeltagande samt deltagarnas självbild och självkänsla. För att genomföra studien har en kvalitativ metod antagits i form av semistrukturerade intervjuer med sju män som tidigare har haft ett drogmissbruk. Den insamlade datan har sedan analyserats tematiskt. Teorier om stigma och stämpling används i analysen för att vidare tolka och förstå resultatet. Resultatet visar att många upplever bemötandet från olika samhällsinstanser som mestadels bra. Många har också stött på fördomar och okunskap från myndigheter, men upplever att bemötandet övergripande varit positivt. Däremot är erfarenheter av polisens bemötande nästan enbart negativt. Deras metoder upplevs verkningslösa vid missbruksproblematik. Många uppger att de har stött på negativa attityder och fördomar från samhället, samt att det bidrar till ett utanförskap. Resultatet visar också att fördomar och attityder kan förändra självbilden och försämra självkänslan. Samhällets syn och bemötande spelar en väsentlig roll för män i missbruk. Det kan försvåra hjälpsökande och jobbsökande samt bidrar till hemlighållande och utanförskap. En slutsats är också att kriminaliseringen har negativt inflytande både på individernas självbild och på samhällets bemötande och attityder.

Gang violence has been a significant problem in Sweden in the past few years. The issue has magnified, now extending its grasp to the youth, exacerbating the challenge even further. This leaves negative consequences for both the pupils, teachers and the school. The purpose of this study was to examine how social studies teachers in the upper secondary school describes youths involved in gang activities. Also, the study enlightens the reader on the preventive work carried out by teachers to reduce the risk of pupils being drawn into criminal networks. Before conducting the reachers, this study examines what previous rescuers have said about this matter. Furthermore, our chosen method is the qualitative method in which we conduct interviews. The interviews are done with social studies teachers that teach in the upper secondary school, where we ask them about the research questions. Moreover, we analyze the results with the help of three different theories, these are the labeling theory, the social bond theory and the strain theory. Also, we consider the intersectionality perspective during our analysis. In relation to the results, our research showed that there are several behaviors that can showcase that a pupil is at risk of being drawn into criminality. Some of these identified factors were behavioral changes, being absent from school and lack of engagement in schoolwork. Regarding the work teachers do to prevent pupils being drawn into criminality, our research showed that the most central element of the preventative work conducted by teachers was establishing a strong bond with the pupils. To sum this up, our study can bring further understanding of the behaviors exhibited by students at risk of involvement in gang activity, as well as identify effective preventive measures made by teachers to reduce this risk.

Eskilstuna, med sitt nyligen etablerade universitet, drar till sig en ström av nya studenter, både från andra delar av landet och lokala invånare. För många av dessa studenter innebär flytten till Eskilstuna en process av att skapa en ny hemmiljö och bekanta sig med staden under studieperioden. För de lokala studenterna kan det vara deras första erfarenhet av att flytta hemifrån och utforska nya områden med förhoppningen att känna sig hemma eller utveckla en känsla av tillhörighet till det nya området. Universitetsstudier sträcker sig vanligtvis över en längre period och studenternas vardag är fylld av olika aktiviteter. Den levande staden Eskilstuna erbjuder många möjligheter till socialt umgänge och att skapa nya bekantskaper, vilket gör studentbostäder i olika delar av staden mycket attraktiva. Enligt polisen klassificeras vissa områden som "utsatta" på grund av en kombination av låg socioekonomisk status och högre nivåer av kriminalitet (Polisen, 2023), vilket i sin tur påverkar lokalsamhället (Sveriges Radio, 2021). Det är möjligt att nyinflyttade studenter från andra städer hamnar i eller väljer bostäder i dessa områden utan att vara medvetna om deras status enligt polisens eller samhällets definition. Det är viktigt att förstå hur studenter anpassar sig till att bo i dessa områden som anses vara utsatta enligt polisens bedömning, särskilt med tanke på det växande studentlivet och behovet av att integreras i en ny boendemiljö i Eskilstuna. Eskilstuna Kuriren (2016) har även rapporterat kring dessa brottsutsatta områden efter bedömning av polisen som även här pekar till att tre av Sveriges mest brottsutsatta områden går att återfinna i just Eskilstuna. Dessa synsätt cirkulerar även mycket i mediala forum, med exempel från SVT som framhäver denna ökade tolerans för kriminalitet i specifika områden där även bostadsmarknaden tas upp som en faktor till att arbetslösa och låginkomsttagare blivit ihopblandade i några enstaka områden som resulterat i att kriminalitet och acceptans för kriminalitet stigit (SVT Nyheter, 2023).  Syftet med undersökningen är att fokusera på universitetsstudenter, då de ofta flyttar till Eskilstuna från andra städer, och valet av bostad blir en viktig del av deras anpassningsprocess. Eftersom många studenter saknar detaljerad kännedom om olika områdens status och boendemöjligheter ur ett sociologiskt perspektiv, är det intressant att utforska deras upplevelser. För nyinflyttade studenter blir tillgången på studentbostäder en central faktor i valet av bostadsort, men det finns även möjligheter att välja andra alternativ som vanliga hyresrätter. Denna okunskap om områdenas egenskaper och möjligheter gör det väsentligt för oss att undersöka och förstå studenternas upplevelser, för att på så sätt bidra med den del vi kan åstadkomma med denna undersökning, till det stora hela vad gäller detta ämne. Undersökningen inriktar sig på universitetsstudenter för att förstå det samhälleliga sammanhanget kring bostadsområden och deras status som boendemiljöer. Dessa områdens rykte och egenskaper, såsom tillgängliga boendemöjligheter och allmän atmosfär, är ämnen som ofta diskuteras i olika medier och politiska kretsar. Genom att undersöka hur universitetsstudenter upplever och navigerar dessa bostadsmarknader, kan vi få insikt i hur samhällsfrågor och politiska diskurser påverkar människors vardagsliv och bostadsval.

Sverige har likt de flesta länder kriminalitet som ett samhällsproblem. Det finns riskfaktorer som påverkar ifall individen hamnar i kriminella umgängen. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka hur behandlingspersonalen inom Kriminalvården uppfattar klienternas återfall i brott och den återfallsprevention som ges inom Kriminalvården. Delsyftet är att undersöka vad behandlingspersonalen har för uppfattning om vilka faktorer som kan påverka klienterna att återfalla i brott. För att samla in data använder studien sig av enkäter som skickades ut via e-post. Detta bearbetas senare för att kunna göra en kvantitativ dataanalys av svaren.Resultatet visade att Kriminalvårdens personal är i regel positivt inställda till deras egna arbete och möjligheterna för att klienterna kan motstå att återfalla till kriminalitet. Personalen visste även vad återfallsprogrammen handlade om och hade generellt en positiv bild av resultaten från programmen. Ett förbättringsområde för Kriminalvården är deras information till klienter angående stöd efter frigivning. Slutsatsen är att enkätdeltagarnas positiva inställning kan bidra till att enkätdeltagarna känner att de gör skillnad för klienterna och att deras arbete medverkar till ett bättre samhälle.

Gustav Jonson's theory of the social heritage characterized social work in Sweden during the 1960s and onwards. The social policy issues debated then were about class society, labelling and alienation. After thirty years of professional work as a social worker, I find it interesting that the work still focuses on the theory of the social heritage and methods for breaking it. The aim of this study is to examine possible explanations to why this is so. The empirical material is taken from interviews with senior social workers. Issues examined are how they perceive social work and the theory of the social heritage. The results of the interviews have been processed based upon narrative analysis and reported in the form of meta-narratives. The stories provide a historical view of social work, encounters, situations and contexts. The final discussion is about how the social heritage is created, identified and carried forward. The conclusions show that the social heritage is a social construction created by the society and its inhabitants.The issue then, is to understand and to relate to this context, creating security control and balance in it. As a phenomenon, the social heritage can come to act as conservation and thus become a counterforce to change. Based on discussion and conclusions, it appears that efforts to break the social heritage are questionable. The study is a social psychological qualitative study worked with from a social constructionist perspective.