Skollagens framskrivna disciplinära åtgärder är tänkta att vara en hjälp för skolan i arbetet med att garantera elever studiero. Men då forskning pekar på att elevers störande beteende är relaterat till låga prestationer i skolan, föreligger risken att disciplinära åtgärder sätts in istället för att eleven erbjuds stödåtgärder. Syftet med studien är mot bakgrund av detta dilemma att undersöka och beskriva hur lärare och rektorer förklarar och arbetar med elevers störande beteende. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av fem lärare och tre rektorer på sammanlagt fyra 7-9 skolor. Resultatet av studien visar att lärarnas och rektorernas förklaringar av orsaker till elevers störande beteende i hög grad relateras till skolan eller till gruppen. Detta interaktionsperspektiv tolkar författaren som att lärare och rektorer menar att det finns möjligheter för skolan att förebygga och hantera elevers störande beteende, ett arbete som studien också visar sker. Det ses dock som nödvändigt att arbetet utvecklas för att kunna skapa den studiero som skolan är ålagd att garantera eleverna. I verksamheten finns tankar om ett utvecklingsarbete som överensstämmer med vad forskningen menar kan ge positiva effekter. Resultatet visar vidare att disciplinära åtgärder används restriktivt och efter noggrann övervägning av rektor. Till skillnad från rektorerna som är tveksamma till användandet av disciplinära åtgärder är lärarna positiva till möjligheten att utvisa eleverna, även om lärarna i studien använder sig av den åtgärden i liten grad. Då ingen dokumentation sker vid utvisning är det inte möjligt att få en klar bild av åtgärdens omfattning.

Syftet med denna studie har varit tvådelat. För det första var syftet att beskriva och förstå sex gymnasielärares uppfattningar om störande beteende hos elever i den gymnasiala klassrumsmiljön. För det andra handlade det om att beskriva och förstå gymnasielärarnas åtgärder och korrigeringar gentemot störande beteende. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har tillämpats som metod för inhämtande av data. Resultatet visar att gymnasielärarna som deltog i studien uppfattar störande elevbeteenden som något som förskjuter fokus från det som är avsett att göras. Elevbeteenden uppfattas störande först när de påverkar andra elever alternativt läraren själv. Då beteendet påverkar andra elever uppfattas det störande från en lärare med elevperspektiv. När beteendet påverkar läraren uppfattas det störande ur ett lärarperspektiv. Resultatet visar även att det finns ett samband mellan mest störande och mest förekommande störande beteenden. I denna studie uppfattar de deltagande lärarna Otillåtet prat samt Otillåten mobiltelefon-/datoranvändning som mest störande och mest förekommande störande elevbeteenden. Åtgärder och korrigeringar av störande elevbeteenden förekommer på tre olika nivåer: Organisations-, Grupp- och Individnivå. Exempel på åtgärder och korrigeringar som gymnasielärarna använder sig av är Ordningsregler, Elevavtal, Relationer, Tillsägelser, Samtal samt Avvisning. En slutsats som kan dras är att Relationer är en faktor som flera av lärarna betonar som den viktigaste delen för att förebygga störande elevbeteenden. Lärarna menar att goda Relationer på lång sikt ger en bättre effekt vid korrigeringar av störande elevbeteende. En annan slutsats är att Otillåten mobiltelefon-/datoranvändning är ett störande elevbeteende som i tidigare forskning inte har uppmärksammats, en ny kunskap inom området.

No description available.

Uppsatsen syftet är att undersöka vilka metoder lärare på en skola  i Sverige och  på en skola i Tyskland använder sig av för att minska elevens oönskade beteende i skolan. Samtidigt undersöks vilka regler det finns i skollagen i respektive land när det gäller just den aspekten. Intresset för frågeställningen uppstod när jag började vikariera inom olika svenska högstadieskolor. Jag upplevde att det fanns ett annorlunda redskap för lärare, som jag har mött, i de svenska skolorna än i de tyska. Den övergripande frågan är: Hur korrigerar lärare det som uppmärksammats som störande beteende och vad förmedlar skollagar om korrigerande? Utgångspunkten för frågeställningen är Marcus Samuelssons avhandling ”Störande elever – korrigerande lärare, om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet”. Avhandlingen skrevs 2008 vid Linköpings universitet och är en av de få forskningsrapporter som finns inom området. Som instrument användes en enkätundersökning, som skickades till en skola i Tyskland (på tyska) och till en skola i Sverige (på svenska). Resultaten visar att de finns både skillnader och likheter mellan de två deltagande skolorna. I stort sett kan man dock säga att lärarna i den tyska skolan använde sig av mer varierande åtgärder än lärarna i den svenska skolan.

Syfte och frågeställningar Studien syftar till att öka förståelsen för elevers verbala störande beteenden i förhållande till kön och relativ ålder. Hur ser fördelningen av undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden ut mellan pojkar och flickor samt elever födda första respektive sista kvartalet? Hur påverkas pojkars och flickors undervisnings- respektive ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden av relativ ålder? Metod Metoden för studien är observation och totalt genomfördes 21 observationer i två klasser i årskurs 2. Ett observationsschema som utgick från klassrummets möblering användes där fyra typer av verbala störande beteenden registrerades. Dessa ingår i två huvudgrupper: undervisningsrelaterade verbala störande beteenden och ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden. Observatörerna hade olika placeringar i klassrummet för att säkerställa att elevers verbala störande beteenden registrerades i så stor utsträckning som möjligt. Resultat Pojkar registrerades som störande i större utsträckning än flickor. Ingen markant skillnad syns gällande i vilken utsträckning elever födda kvartal ett respektive fyra registrerades som störande. Däremot finns skillnader inom könsgrupperna då de undersökts kvartalsmässigt. Flickornas resultat följer ett tydligt mönster, där flickor födda kvartal ett störde i mindre utsträckning i båda kategorierna samt gällande totala antalet registreringar än flickor födda kvartal fyra. Pojkarnas resultat följer samma mönster gällande det totala antalet registreringar samt ickeundervisningsrelaterade verbala störande beteenden, dock inte lika tydligt. Inom kategorin undervisningsrelaterade verbala störande beteenden registrerades pojkar födda kvartal ett som störande i större utsträckning än pojkar födda kvartal fyra. Slutsats Studien har bidragit till ökad förståelse om elevers verbala störande beteenden, då kopplingar till Hirdmans genusteori och Piagets kognitiva utvecklingsteori har gjorts. Vi tror att könets koppling till arv och miljö påverkar i vilket stadium elever befinner sig i en viss ålder.

No description available.

Sömn är ett grundläggande behov för människan och har både skyddande och reparerande effekter. En tillfredsställande sömn har stor betydelse för att kroppen ska kunna återhämtas och det finns risk att vårdmiljö kan leda till försämrad sömn för patienter. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som stör nattsömnen för patienter på sjukhus och sjukhem samt beskriva hur sjuksköterskor kan främja sömnkvaliteten. Uppsatsen är en litteraturöversikt och bygger på nio kvantitativa studier, där sju studier är utförda på sjukhus och två på sjukhem. Studierna är analyserade enligt en analysmodell framtagen av Friberg (2006a). Resultatet utgörs av tre huvudrubriker, sömnkvalitet, störande faktorer i vårdmiljö samt sömnbefrämjande åtgärder. Huvudrubriken sömnbefrämjande åtgärder innefattar fyra underrubriker, vilka är förändrade vårdrutiner, omvårdnadsåtgärder, ljuddämpande åtgärder samt sjuksköterskors uppfattning. Resultatet visar att patienter skattar sin sömnkvalitet sämre under vårdtiden jämfört med i hemmet. Olika miljöfaktorer som stör sömnen har identifierats, exempelvis ljud och buller samt omvårdnadsåtgärder under natten. För att främja patienters sömnkvalitet infördes bland annat utbildning av sjuksköterskor, ljuddämpande åtgärder samt fysisk aktivitet. Dessutom kan förändrade vårdrutiner, bland annat genom att kontroller av blodtryck, puls och dylikt utförs före sänggående, samt ett antal omvårdnadsåtgärder främja nattsömnen. För att patienter ska få tillräckligt med sömn är det av stor vikt att vårdrutiner skapas utifrån ett patientperspektiv. Omvårdnadsåtgärder under natten bör minimeras och undvikas i största möjliga mån och sjuksköterskor bör främja en god sovmiljö. Uppsatsen har resulterat i ett antal omvårdnadsåtgärder vilka kan främja patienters sömn på sjukhus och sjukhem. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund och problemformulering: Ett grundläggande behov hos människan är sömn. På sjukhus och äldreboende störs patienters sömn av diverse olika faktorer. Sedativa läkemedel är vanligt och många patienter introduceras till detta under sin vistelse på sjukhus eller äldreboende. Tidigare forskning visar på att sömnbrist kan leda till bland annat försämrat immunförsvar, irritabilitet och koncentrationssvårigheter. Sömnen är viktig för människan då det är under den perioden som kroppen återhämtar sig, bearbetar dagen och producerar viktiga hormoner. Syfte: Syftet är att beskriva interventioner allmänsjuksköterskan kan använda för att främja patienters nattsömn på sjukhus och äldreboende. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Fribergs modell (2012).Resultat: De inkluderade studiernas resultat presenteras under följande kategorier: Yttre faktorer som påverkar patientens nattsömn och patientens inre funktioner som påverkar nattsömnen. Dessa kategorier har fem subkategorier: rutiner, aktivitet och den sociala miljön, den fysiska miljön, sensoriska och fysiologiska funktioner samt emotionella funktioner. Diskussion: Författarna lyfter i diskussionen fram resultatet från sömninterventionerna tillsammans med senaste forskningsresultat rörande interventioner som kan tillämpas i praktiken. Här diskuteras miljön runt patienterna, flexibla medicintider, sjusköterskans förhållningssätt, ökad medvetenhet och evidensbaserat vårdande. Vidare diskuterar författarna vilka hinder sjuksköterskan kan stöta på vid interventioner för bättre sömn samt att mer forskning krävs inom ämnet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke.</p><p>Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet. Analysen visar på att en intresseavvägning öppnar för möjligheten att upprätta svarta listor. En ytterligare möjlighet att svartlista störande passagerare som utreds är om flygbolagen kan upprätta svarta listor för att fullgöra ett avtal.</p>

Störande passagerare kan utgöra ett flygsäkerhetsproblem för flygbolag. Ett möjligt alternativ för flygbolagen att undvika sådana passagerare på sina flygningar är att upprätta svarta listor över dessa passagerare för att sedan hindra sådana att boka flygbiljett med flygbolaget. Detta är en form av behandling av personuppgifter, vilket regleras av bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) som är ett resultat av ett EG-direktiv. Grunden för tillåten behandling av personuppgifter är att den enskilde har medgivit sitt samtycke till sådan behandling. Eftersom det rimligen kan antas att en passagerare inte kommer att samtycka till att han eller hon kan komma att registreras i en svart lista över störande passagerare, fokuserar uppsatsen på huruvida svartlistning är tillåten utan medgivit samtycke. Kärnfrågan i analysen rör huruvida flygbolagens intresse av att trygga säkerheten väger tyngre än passagerarens skydd mot kränkning av sin personliga integritet. Analysen visar på att en intresseavvägning öppnar för möjligheten att upprätta svarta listor. En ytterligare möjlighet att svartlista störande passagerare som utreds är om flygbolagen kan upprätta svarta listor för att fullgöra ett avtal.