The aim of this study is to investigate rules and teachers´ expectations that are described by teachers and documents, what sort of pupils´ disorder that teachers put their attention to, in what way teachers´ are correcting pupils´ misbehaviours as well as how female and male teachers are correcting boys and girls. The study is based on a so called Yo-yo fieldwork in three schools. Three grade seven classes were followed during three periods of the first eight months of the school year 2003-2004. In sum 49 teachers and 74 pupils were observed. The analysis was accomplished by means of procedures influenced by Grounded Theory. According to the results, teachers during start of the semester explain what sort of pupil behaviour they are expecting and not expecting. Teachers and school leaders also describes rules that are to be followed at each one of the schools. The analysis of misbehaviours of pupils that teachers paid attention to could be divided into four categories: disturbing ways of handling oneself, misuse of school materials, odd traits or peculiarities and lack of order in the classroom. The analysis also showed that the teachers were most disturbed by pupils talking out of turn. Teachers’ attention to pupils’ misbehaviours came out as a result of pupils spending time on their own projects during lessons. The analysis of the corrections that the 49 teachers used towards misbehaviours that they paid attention to showed that the most common strategy was appeals to behave better. It was also showed that teachers’ corrections could be divided into two categories: non-verbal signals and verbal measures. Teachers’ corrections were meant to direct the pupils back to work, make the pupils follow collegial agreements and make the pupils show respect for their teacher. According to whether or not pupils´ as well as teachers´ sex mattered I found that both female and male teachers found boys as most disturbing and therefore boys were corrected most often. The results are finally discussed in relation to other research and according to the social psychological, the praxis and the teacher perspective that were used in the study. / Syftet med denna studie är att studera regler och förväntningar som förmedlades av lärare och dokument, vilka elevbeteende som uppmärksammades som störande, hur lärarna korrigerade beteenden som uppmärksammats som störande och eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga lärares uppmärksamhet och korrigeringar av flickor och pojkar. En Yo-yo fältstudie har genomförts på tre skolor. Tre skolår 7 klasser följdes under tre perioder under de åtta första månaderna av läsåret 2003-2004. Sammanlagt observerades 49 lärare och 74 elever. Analysen genomfördes genom procedurer inspirerade av Grounded Theory. Enligt resultatet förklarar lärare vid terminsstart vilka elevbeteenden som är önskvärda och inte önskvärda. Lärare och skolledare förklarar också vilka regler som gäller på de olika skolorna. Analysen av störande beteenden visar att lärare riktar mest uppmärksamhet mot elevers otillåtna prat. Lärarnas uppmärksamhet mot störande beteende kunde delas upp i fyra kategorier: störande aktivitet, störande artefakt, störande egenhet och störande oordning. Orsaken till att lärarna stördes var att eleverna genom fokus på egna projekt kom att avskärma sig från det sociala sammanhanget. Analysen av lärarnas korrigeringar visar att de 49 lärarnas vanligast förekommande korrigering var uppmaningar. Lärarnas korrigeringar av uppmärksammat störande beteende kunde vidare delas upp i två kategorier: icke-verbala eller verbala åtgärder. Lärarnas korrigeringar avsåg att återföra elever till arbetet, att få dem att följa kollegiala överenskommelser eller att få dem att visa respekt för läraren. Sambandet mellan elevernas och lärarnas kön visade att pojkar uppmärksammades som mest störande och följaktligen också korrigerades mest. Resultaten diskuteras avslutningsvis i ljuset av annan forskning i relation till de lärar-, socialpsykologiska och praxisnära perspektiven som använts för studien.

The title, “You simply must own your classroom”, is taken from a quote from one of my informants. After review of earlier research on how teachers handle their leadership in the meeting with disturbing pupils and which strategies they use to solve problems in the classroom, interesting questions developed. What experiences do teachers have of disturbing situations in the classroom? Which strategies do they use to solve the problems? What kind of support do the teachers consider necessary in teaching? Are there any differences in teachers’ experiences and strategies between the two selected schools? The study is supported by earlier research that deals with pupils’ and teachers’ perspective and strategies in different classroom cultures in terms of norm-breaking behaviour of pupils. The study is also supported by three different theoretical perspectives such as power structure, social order/disorder and support strategies. I conducted the study through interviews with sex teachers who work in the same municipality but in two separate schools. All teachers work in Secondary School. The study is meant to be deepening in order to gain a broader understanding of which strategies teachers use to solve problems. In my study I came to the conclusion that all teachers are most disturbed by the pupils who speak straight out and discard comments that do not even affect the substance, pupils who talk too much, do not listen and throw erasers at each other. Furthermore, I have concluded that all teachers in this study place great emphasis on social communication and individual conversation with the pupil to solve a problem. To solve the problem, the teacher should possess certain communication skills. The results have shown that all six teachers create a relationship with their pupils to counter the social disorder in the classroom. Furthermore, I concluded that teachers want to solve problems on their own, but that sometimes “extreme cases” require special support from parents, the counselor and principal at the school. Finally I concluded that the teachers call for training in leading science and conflict management, since it is missing in their teacher education.

Kontorslandskapen på Stora kontoret i Boliden har renoverats. Efter renoveringen ville företaget ha en utvärdering av vad personalen tyckte om den fysiska arbetsmiljön. Företaget ville även få fram förbättringsförslag för brister kopplat till den fysiska arbetsmiljön.   Syftet med den här studien var att identifiera positiva och negativa aspekter för de fysiska arbetsmiljöfaktorerna, samt att identifiera eventuella samband mellan de faktorer som personalen var mest missnöjd över och arbetstillfredsställelse, produktivitet och stress. Ett andra syfte var att ta fram några åtgärdsförslag. En del i frågeställningen var om det fanns könsskillnader i hur personalen skattade de fysiska arbetsmiljöfaktorerna. Studien genomfördes med enkät samt systemgruppsseminarium som metod.   Personalen var generellt nöjd med ventilation, möblernas funktion och kontorets estetiska utformning. Audiell avskildhet var den faktor som personalen var mest missnöjd med. Även missnöjdhet över bländning, utblicksmöjlighet och temperatur uppmärksammades i resultatet. Den här studien fann inga signifikanta könsskillnader för hur personalen skattat de fysiska arbetsmiljöfaktorerna.   Tidigare studier har visat att det finns samband mellan fysiska arbetsmiljöfaktorer och arbetstillfredsställelse samt produktivitet, men inte ett entydigt resultat för stress. Den här studien stärkte sambandet för hur nöjd personalen var med audiell avskildhet och dess samverkan med arbetstillfredsställelse och produktivitet, men inte med stress.   De förbättringsförslag som togs fram av systemgruppsseminariet var att införa riktlinjer för hur personalen skulle kunna minska störningen från ljud i kontorslandskapen, samt att avskilja avdelningarna mer. Rekommendation till Boliden blir att de bör förbättra den audiella avskildheten genom en kombination av åtgärder. De kan omplacera personal i kontorslandskapet baserat på arbetsuppgifter och känslighet för störning, förbättra avskiljningen mellan arbetsgrupper samt införa riktlinjer för hur personalen åstadkommer en god ljudmiljö. / The open-plan offices at Boliden has been renovated. The company wanted an evaluation of what the employees thought about the physical work environment in the new offices. The company also wanted the study to present improvement for deficiencies in the physical environment.   The aim of this study was to identify positive and negative aspects of the physical working environment factors and to identify correlation between the physical work environment factors and job satisfaction, productivity and stress. A second purpose was also to present some improvement for the physical work environment. A part of the questionnaire was to evaluate if there existed any difference between the sexes regarding the physical work environment. To examine these aspects this study used a questionnaire as well a system group seminar to develop possible improvements.   The results from the questionnaire show that the employees were pleased with the ventilation, the furniture’s functionality and the aesthetics of the office. The questionnaire also found dissatisfaction with glare, outlook and temperature but mostly the audial privacy in the office.   Previous studies have shown that there is a correlation between physical work environment factors, job satisfaction and productivity but inconsistent evidence for work environment and stress. This study showed significant relationship between the auditory privacy, job satisfaction and productivity but not between auditory privacy and stress, which corresponds to the previous studies.   The improvements presented at the system group seminar was to introduce guidelines to reduce noise and divide the office into smaller offices. To improve the auditory privacy this study suggests that a combination of redeploying employees in the open-plan office, dividing the office in to smaller office areas and introduces guidelines of how the employees should behave in the open-plan office.

The aim of this thesis is to examine how disturbing behaviours in Swedish public libraries have been looked upon in the library journal Biblioteksbladet during the years 1968 and 1999. The empirical material consists of 37 articles published in Biblioteksbladet. The main questions posed in this study are: how have disturbing behaviours been discussed in the journal, what have been seen as disturbing, and what causes to the behaviour has been emphasised? Which discourses can be traced, and who have had the possibility to express their views? The theoretical and methodological framework is based on both Michel Foucault’s and Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s discourse theories. In addition to this Foucault’s theories of power as a form of social control is used. The analysis shows that three discourses have occurred during the period. During the 70’s a material discourse, focusing on materiel variables such as architecture and physicalform, had a hegemonic position. Contemporary with this, there also was a social discourse, focusing on social problems primarily among suburban adolescents as the origin of the problems. During the 80’s the discussion declined, and simultaneously a liberal discourse was formed. In the liberal discourse, disturbing behaviours were not seen as a problem, and during the 90’s the question of disturbing behaviours almost disappeared completely from the agenda.

Ett beteende är resultat av samspelet mellan individen och omgivningen. Ett visst beteende hos en person som lider av demens kan vara symtom på själva sjukdomen men också ett sätt att uttrycka sig. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om vårdpersonal med sitt förhållningssätt kan framkalla förändringar i beteende hos en person som lider av demens. Författarna gjorde en litteraturstudie utifrån tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att om vårdpersonal ställer för höga krav på en person med demens, använder makt utifrån sin position och har ett bristfälligt sätt att kommunicera med patienten uppkommer störande beteende i olika form. När vårdpersonalen visar respekt och uppmärksamhet samt anpassar omvårdnad utifrån patientens individuella behov skapas en positiv interaktion och därmed förebyggs störande beteende. Det som författarna kom fram till i denna studie visar att vårdpersonalens kunskap om sjukdomen samt kompetens att arbeta med personer som lider av demens krävs för att uppkomst av störande beteende ska minska. / A behaviour is a result of the teamwork between the individual and the surrounding. A given behaviour in a person suffering from dementia can be a symptom on disease but even a way for an individual to express itself. The aim of this literature study is to examine if the nursing staff with their attitudes can cause changes in behaviour among persons suffering from dementia. The authors did a literature study on a basis of ten scientific articles. The result shows that if the nursing staff put a great demands on a persons suffering from dementia, use the power on a basis of its position and have a faulty in its way to communicate with the patient, a disruptive behaviour arise in different ways. When the nursing staff shows respect and give attention and adapt nursing on the basis of the patients` needs, a positive interaction can be done. The authors came along with this study shows that the nursing staffs` knowledge about the disease and the competence to work with a person suffering from dementia are necessary to decrease disruptive behaviours.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka förekomsten av så kallade störande moment i undervisningssituationer och hur dessa påverkade stämningen och lärandemiljön. Vi var även intresserade av att undersöka vilka strategier lärare använde sig av för att bemöta de olika störningsmomenten samt i vilken grad eleverna upplevde att lärarna lyckades i dessa intentioner. Metoderna vi använde oss av var dels observationer, dels kvalitativa intervjuer. Undersökningen genomfördes i en klass som går sitt åttonde år i grundskolan. Observationerna gjordes under en dag och dessa följdes upp med intervjuer av tre lärare och tolv elever. Resultaten visar att en mängd störande moment förekommer och att de strategier lärarna använder sig av för att möta dessa har varierad framgång. Dessutom visar vår studie att fasta regler och ett tydligt ledarskap är en förutsättning för en god lärandemiljö. Med ett konsekvent förfaringssätt skulle många störande moment kunna elimineras.

Detta examensarbete omfattar undersökning av bullerexponering samt frekvensanalys av bullret vid avdelningen Arkpacken, Billerud Korsnäs fabrik i Frövi. De frågeställningar som besvarats i arbetet är:1. Vilka ljudnivåer exponeras medarbetarna för vid arbetet vid Arkpacken och hur förhåller sig dessa nivåer till insatsvärden och gränsvärden (AFS 2005:16)?2. Vilka ljudnivåer finns vid de ställen vid Arkpacken där medarbetarna vanligen utför arbetsuppgifter och hur förhåller sig dessa till exponeringsvärden för störande buller (AFS 2005:16)?3. Hur ser bullrets frekvensfördelning ut vid arbete vid Arkpacken och finns det frekvenser i bullret som särskilt bör tas hänsyn till vid bullerbekämpande åtgärder?4. Vilka åtgärder är arbetsgivaren, enligt Buller (AFS 2005:16), skyldig att vidta med anledning av den bullerexponering som medarbetarna utsätts för?Bullerexponeringskartläggning gjordes via mätningar med bullerdosimeter (Brüel & Kjaer 4445/4448) vid totalt 6 skift (en person jobbar vid Arkpacken per skift). För kartläggning av störande buller samt frekvensanalys av bullret gjordes mätningar i 5 stationära mätpunkter vid och i området kring Arkpacken. Dessa mätningar gjordes med ljudnivåmätare (Brüel & Kjaer 2270) med frekvensanalys i tersband.Utifrån de värden som uppmättes med bullerdosimetrarna beräknades den dagliga bullerexponeringsnivån inklusive expanderad mätosäkerhet till 87 dB(A) vilket överskrider det övre insatsvärdet för hörselskadligt buller. Mätningarna visade också att det förekommer såväl maximala ljudnivåer som impulsljud överskridande de övre insatsvärdena. För det störande bullret uppmättes i de stationära mätpunkterna ljudnivåer mellan 81 dB(A) och 88 dB(A) i direkt anslutning till Arkpacken. Mätningarna visade att den huvudsakliga bullerkällan då man arbetar vid Arkpacken är den närliggande arkmaskin 3 (AM3). Ljudets pulserande karaktär i kombination med de höga ljudnivåerna är sannolikt de faktorer som bidrar mest till störningsgraden.Utifrån uppmätta värden för såväl hörselskadligt som störande buller ska arbetsgivaren i enlighet med Buller (AFS 2005:16), vidta åtgärder för att minska bullerexponeringen. I detta fall rekommenderas såväl åtgärder för att minska bullrets utbredning som åtgärder för att minska bullrets effekt vid mottagarna. Exempel på det senare är bärande av hörselskydd samt uppförande av ljudisolerad manöverhytt i anslutning till Arkpacken. / This thesis includes investigation of noise exposure and frequency analysis of the noise at the Arkpacken department, Billerud Korsnäs' factory in Frövi. The questions answered in the thesis are:1. What noise levels are the employees exposed to when working at Arkpacken and how do these levels relate to noise exposure limits set by the Swedish work enviroment authority (AFS 2005: 16)?2. What noise levels are there at the places at Arkpacken where employees usually perform tasks and how do these relate to exposure values for disturbing noise (AFS 2005: 16)?3. What is the frequency distribution of the noise when working at Arkpacken and are there frequencies in the noise that should be given special consideration in noise reduction measures?4. According to Buller (AFS 2005: 16), what measures is the employer obliged to take due to the noise levels to which employees are exposed?Noise exposure mapping was done via measurements with noise dosimeter (Brüel & Kjaer 4445/4448) for a total of 6 shifts (one person works at Arkpacken per shift). For mapping of disturbing noise and frequency analysis of the noise, measurements were made at 5 stationary measuring points at and in the area around Arkpacken. These measurements were made with sound level meters (Brüel & Kjaer 2270) with frequency analysis in third-octaves.Based on the values measured with the noise dosimeters, the daily noise exposure level including expanded measurement uncertainty was calculated to 87 dB(A), which exceeds the noise exposure limit set in AFS 2005:16 (85 dB(A)). The measurements also showed that both maximum noise levels and impulse noise exceeded noise exposure limits. For disturbing noise, sound levels between 81 dB(A) and 88 dB(A) were measured in the stationary measuring points in direct connection to Arkpacken. The measurements showed that the main source of noise was the nearby machine (AM3). The pulsating nature of the sound in combination with the high noise levels are probably the factors that contribute most to the degree of disturbance.Based on measured values for both hearing-damaging and disturbing noise, the employer must, in accordance with Buller (AFS 2005: 16), take measures to reduce noise exposure. In this case, measures to reduce the distribution of noise as well as measures to reduce the effect of noise at the receivers are recommended. Examples of the latter are the wearing of hearing-protective device and construction of a soundproof control cabin in connection to Arkpacken.

Ljudnivån på intensivvårdsavdelningen är hög. Övervakningsutrustning och medicinskteknisk apparatur bidrar till bullret med sina larm, patientgruppen på intensivvårdsavdelningen är mycket personalkrävande och den höga personaltätheten bidrar till den höga ljudnivån. Forskning visar att buller påverkar arbetsprestationen och kan medföra att det blir svårare att genomföra en uppgift. Mänskligt tal är mer distraherande än annat buller även vid låga ljudnivåer. Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor inom intensivvård upplever att buller påverkar arbetsprestationen. Tre sjuksköterskor intervjuades och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren Granheim (2004, 2008). I resultatet framkom att trötthet, splittring, störning, ständig larmberedskap, stress och oro är faktorer som de intervjuade sjuksköterskorna anser påverkar arbetsprestationen. De intervjuade sjuksköterskorna beskriver att de upplever att bullret splittrar deras koncentration och stör deras uppmärksamhet. Sjuksköterskorna beskriver en oro att bullerstörningen ska leda till att fel ska begås och att patienten ska störas av bullret, vilket bidrar till att öka stressen. Personalens prat bidrar till en stor del av bullret och de intervjuade sjuksköterskorna uppger att de höga ljudnivåerna är något som ofta diskuteras på den aktuella arbetsplatsen. Resultatet av studien kan leda till att bullret i intensivvårdssjuksköterskors arbetsmiljö uppmärksammas vilket kan bidra till en bättre arbetsmiljö med bättre förutsättningar för en god kommunikation som i sig kan geett ökat välbefinnande och därmed en bättre hälsa för såväl personal som patient. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Det övergripande syftet med avhandlingen var att belysa innebörden i interaktionen mellan personer med demens och så kallat störande beteende och deras vårdare. I delstudierna I och II deltog en kvinna med frontallobsdemens och störande beteende (Ruth) respektive en kvinna med schizofreni, demens och störande beteende (Alice) och deras vårdare. Fjorton respektive 30 deltagande observationer samt sex respektive sju reflekterande samtal med vårdare genomfördes. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I delstudie III gjordes narrativa intervjuer med sex vårdare och i delstudie IV genomfördes 10 informella samtal med tre personer med demens och störande beteende. Dessa texter tolkades med hjälp av fenomenologisk hermeneutisk metod. Innebörden i interaktionen mellan personerna med demens och störande beteende och deras vårdare handlar om att befinna sig i kaos och pendla mellan motsatser: att känna sig hemlös och hemma och att ”vara herre ”och ”vara slav”. Vårdarna upplever konflikter mellan att göra gott för individen och/eller kollektivet samt mellan de demensdrabbades beroende och önskan om självbestämmande. Såväl personerna med demens och störande beteende som deras vårdare pendlar mellan att känna sig hemlösa och hemma. Ruth lever i en fragmenterad värld där hon slåss för att skydda sitt revir. Hon kämpar också för att bli bekräftad samtidigt som hon bekräftar andra. Vårdarna bekräftar henne genom att möta henne i hennes värld. Alice lever i en tudelad värld där hon pendlar mellan ”himmel och helvete”. Hon misstror vårdarnas avsikter och slåss för sitt liv men hon visar också sin uppskattning och bekräftar vårdarnas ansträngningar. Även vårdarna upplever en tudelad värld. Innebörden i att leva med demens och störande beteende på institution handlar om att vara omgiven av oordning, fångad av begränsningar, satt åt sidan men också räknad med. Vårdarna befinner sig också i kaos och förstår inte vad det störande beteendet betyder. De upplever att de är fråntagna initiativet och känner sig utmattade och hjälplösa. Då och då upplever de att de har kontroll och känner sig dugliga och accepterade. Vårdarna pendlar mellan att ”vara herre” och ”vara slav”. Dialektiken mellan herre och slav handlar om kampen för ömsesidig bekräftelse. När vårdaren möter den demensdrabbade i sin egen (vårdarens) värld reduceras personen med demens till ett objekt. Därmed objektifierar vårdaren också sig själv. När vårdaren möter personen med demens i hans eller hennes värld, betraktar vårdaren den demensdrabbade som en betydelsefull person vars existens är viktig att bekräfta. Därmed känner sig också vårdaren betydelsefull. I hemmastaddheten bekräftas både personen med demens och vårdaren och kampen mellan herre och slav övergår i en Jag- Du relation. Störande beteenden är beteenden som inte bekräftar den andre. När vårdarna inte blir bekräftade upplever de personerna med demens vara störande och när personerna med demens inte blir bekräftade upplever de vårdarna vara störande. Bekräftelse uppstår i interaktioner som präglas av hemmastaddhet medan störande beteende visar sig i interaktioner som kännetecknas av hemlöshet.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur specialpedagoger skapar mening kring arbetet med skolproblematiskt beteende, dess orsaker och lösningar. Via kriterieurval valdes sex specialpedagoger ut vars erfarenheter på olika sätt kompletterade varandra. De arbetade i fem kommuner utspridda över Sverige. Två arbetade kommunövergripande, tre på skolor. De hade varit yrkesverksamma olika länge och de var verksamma i olika sociokulturella områden osv. Semistrukturerade intervjuer genomfördes via Teams och varade i 60–80 minuter vardera. Frågorna var öppna och informantens ord och begrepp togs tillvara i fördjupande följdfrågor. Datan bearbetades med hjälp av diskursanalys och tematisk analys. Resultatet visar att de skolproblematiska beteenden som specialpedagogerna lyfter fram var a) beteende som bryter mot lärarens norm om det korrekta beteendet i skolan b) beteende i form av affektutbrott c) beteende till följd av att en person är avogt inställd till en annan person. Vidare framkom tre förklaringsmodeller i specialpedagogernas tal om skolproblematiska beteenden: Problemskapande skolkrav och normsystem; Problemskapande inre: affekttillstånd eller diagnos; Problemskapande polarisering i relation. Dessa förklaringsmodeller låg till grund för vilka lösningar som ansågs meningsfulla. Förklarings-modellerna som specialpedagogerna utgick ifrån möjliggjorde därigenom vissa lösningar, medan andra lösningar utestängdes. T.ex. beskrevs KBT-behandling som en meningsfull lösning för elever som ansågs ha ett problemskapande inre: affekttillstånd/ diagnos. Men om orsaken till problembeteendet istället antogs bero på problemskapande skolkrav och normsystem blev det meningsfullt att förändra läraren genom en synvända så att läraren började anpassa undervisningen efter elevens behov. Studien visade även att vad som framhölls som ett meningsskapande arbete kring skolproblematiska beteenden påverkades av huruvida specialpedagogen intog ett inifrån- eller utifrånperspektiv. Här skapades diskurser om eleven som problemskapande motståndare samt den problemskapande läraren som behövde förändras.  Resultatet visar på att specialpedagoger behöver bli medvetna om att när de intar en specifik förklaringsmodell kommer vissa lösningar bli givna medan andra döljs. Därför behöver de kunna skifta mellan olika förklaringsmodeller för att hitta fler sätt att hantera situationen. Likaså behöver de reflektera över om de intar ett inifrån- eller utifrånperspektiv i den givna situationen samt vad detta får för konsekvenser.