Det traditionella anställningssystemet som länge varit dominerande i Sverige luckras upp allt mer. Arbetsmarknaden utmärks av fler tidsbegränsade och otrygga anställningar, vilket har medfört att begreppet lojalitet har fått en ny innebörd.  Traditionellt sett innebar lojalitet att anställda troget stannade kvar i organisationen, men förändringarna på arbetsmarknaden har medfört att anställda istället blivit mer lojala mot sig själva. Detta innebär att anställda numera hellre byter jobb om de anser att det finns andra jobb som gynnar dem mer, istället för att vara kvar i samma organisation och hålla hårt i den anställning man har. På så vis kan organisationer idag ses som språngbrädor som anställda använder sig av för att komma vidare till nästa jobb. Denna förändring påverkar inte bara organisationerna utan får även konsekvenser på både individ och samhällsnivå. Att studera ämnet från motsatt perspektiv och undersöka varför anställda väljer att stanna kvar på sina arbeten istället för att byta, anser jag därför vara av intresse.  Syftet med studien blir därför att undersöka varför anställda väljer att stanna kvar på sina jobb.     Studien utgår från den teoretiska referensramen jag valt ut och innefattar vad anställda kan ha för inställningar till arbete, tre olika teorier vilka handlar om varför anställda väljer att stanna kvar på arbetet, samt 10 enskilda faktorer som kan påverka anställdas val att stanna kvar på arbetet.    I studien har jag samarbetat med en kommun som jag på egen hand kontaktade. En kvalitativ metod visade sig mest lämplig och jag genomförde sex intervjuer med respondenter som arbetar för kommunen, för att söka svar på vad det är som motiverar varje enskild individ att stanna på arbetet. Av resultatet framkommer det nio betydelsefulla kategorier som medfört att respondenter stannat kvar vilka är hoppjerka, variation och egenkontroll, kompetensutveckling, karriärmöjligheter, ekonomisk belöning vs emotionell belöning, arbetsrelationer, work life balance, den geografiska betydelsen samt trygghet. Vilken kategori som betyder mest beror på vilken respondent det handlar om, då det kan variera från person till person. Studiens resultat visar att man inte kan peka ut en viss faktor som på egen hand varit avgörande i respondenters val att stanna, utan man måste se till helheten i deras liv.

Denna studie har utgått från en teoridriven kvalitativ metod där självbestämmandeteorin och dess tre behovsområden, nämligen samhörighet, självbestämmande samt kompetens, ligger till grund. Syftet med denna studie har varit att undersöka om känsla av samhörighet, självbestämmande och kompetens, finns uppfyllt på arbetsplatsen samt om dessa behovsområden har varit viktiga i valet att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien har utförts på åtta stycken socialsekreterare i en mindre kommun i Sverige. I studien har det framkommit att samtliga tre behovsområden är uppfyllda, framförallt avseende samhörighet och självbestämmande. Behovsområdet kompetens framkom dock inte med lika stor tydlighet. Det framkom även att samhörigheten har varit av yttersta vikt i beslutet samt motivationen till att stanna kvar vid sin arbetsplats. Skälet till att samhörigheten har varit av stor vikt tror vi beror på arbetets komplexitet och utsatthet, därav vikten av samhörighet och gemenskap med kollegor för att uppleva tillfredsställelse.

Syftet med studien var att undersöka om arbetsgivarens attraktivitet, utifrån fem dimensioner, kunde predicera medarbetarens vilja att stanna kvar inom organisationen samt eventuella skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning om sin arbetsgivares attraktivitet. En enkät skickades ut till en organisation inom tillverkningsindustrin och totalt medverkade 69 deltagare. Mätinstrument som användes var Employer Attractiveness Scale (EmpAt-Scale) och Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III), vilka mätte arbetsgivarattraktivitet samt medarbetarens intention att söka sig till annan arbetsgivare. Employer attractiveness-dimensionen utvecklingsvärde, kunde signifikant predicera viljan att stanna kvar hos organisationen, det vill säga att ju högre grad av upplevt utvecklingsvärde desto starkare vilja att stanna kvar inom organisationen. Resterande fyra dimensioner kunde inte signifikant predicera viljan att stanna kvar inom organisationen. Resultatet påvisade att kvinnor hade ett högre skattat värde beträffande intresse för arbetsgivaren, ekonomiskt- och utvecklingsvärde, vilket indikerar att kvinnorna uppfattar sin arbetsgivare som mer attraktiv gällande föreliggande dimensioner. / The purpose of the study was to quantitatively investigate if employer attractiveness, based on five dimensions, could predict the employee's intention to stay in the organization and if men and women perceived the attractiveness of their employer differently. A survey was sent out an organization in the manufacturing industry and a total of 69 respondents participated. Measuring instruments that were used in the survey was Employer Attractiveness Scale (EmpAt-Scale) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ III), which examined the employer attractiveness and intention to stay at the organization. One of the Employer Attractiveness-dimensions, development value, could significantly predict the intention to stay in the organization, which means the higher extent of perceived development value, the stronger the will to stay in the organization. The remaining dimensions could not significantly predict the intention to stay. The results indicated that women had a higher scored value regarding interest value, economic value and development value, which signify that women find their employer as more attractive in these values.

Studien syftar till att studera och bidra med kunskap om vilka uppfattningar medarbetare har om hållbart medarbetarengagemang, och dess betydelse för att stanna i en kommunal verksamhet. Syftet preciseras genom två frågeställningar; Hur uppfattar medarbetare hållbart medarbetarengagemang i den studerade kommunala verksamheten? Vilka uppfattningar har medarbetare om förutsättningar som främjar deras engagemang att vilja stanna kvar i den kommunala verksamheten? Studien har en fenomenografisk forskningsansats där data har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom en kommunal verksamhet. Resultatet visade att medarbetarengagemang uppfattades som ett viktigt fenomen i arbetet, som kan förstås utifrån medarbetarens inre och yttre förutsättningar. De inre förutsättningarna kan kopplas till medarbetarnas personliga vilja och till ett personligt ansvar. Yttre förutsättningar är aspekter som organisationer och chefer kan bidra med och tillhandahålla för att medarbetarnas engagemang ska bli hållbart. De yttre förutsättningarna som identifierades var arbetsrelationer, arbetsmiljö, lärande-, utveckling- och karriärmöjligheter samt arbetsuppgifter. / The study aims to study and contribute knowledge about what perceptions employees have about sustainable employee engagement, and its importance to stay in a municipal operation. The purpose is specified through two research questions; How do employees perceive sustainable employee engagement in the studied municipal operations? What perceptions do employees have about conditions that promote their commitment to wanting to stay in municipal operations? The study has a phenomenographic research approach where data has been collected through ten semi-structured interviews with employees within a municipal operation. The result showed that employee engagement was perceived as an important phenomenon in work, which can be understood based on the employee's internal and external conditions. The internal conditions can be linked to the personal will of the employees and to personal responsibility. External prerequisites are aspects that organizations and managers can contribute to and provide in order for employee engagement to be sustainable. The external conditions that were identified were work relations, work environment, learning, development and career opportunities, and work tasks.

Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som framför allt drabbar kvinnor och barn. Den vanligaste typen av våld som kvinnor drabbas av utförs av en gärningsman som kvinnan har en nära relation med. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka vilka faktorer som ligger bakom kvinnans beslut att antingen stanna kvar i ett våldsamt förhållande eller att lämna det samt huruvida normaliseringen av våldet påverkar kvinnans beslut att bryta sig ur sin våldsamma relation och hur dessa kvinnor beskriver deras upplevelser av våldet som de utsätts för. Metoden för studien är en litteraturöversikt där vi valde att söka och analysera tretton vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats samt en blandning av dem. Denna litteraturöversikt har enbart koncentreras på myndiga kvinnor i heterosexuella förhållande som utsätts för våld av sina partner i hemmet. Det konstateras fyra stycken teman i resultatdelen som har påverkan på kvinnans beslut att stanna kvar i sitt våldsamma förhållande eller att lämna det, nämligen kvinnors rädsla och känslor av skam och skuld, kvinnors känslor och upplevelser av mannens beteende, kvinnors erfarenheter av våld och hot samt kontexten kvinnan befinner sig i som kan handla om ekonomiskt beroende av mannen, sociala normer såsom religiösa och kulturella faktorer, familjen såsom att offra sig förbarnens skull och bristande socialt stöd. Vid analysen av resultat och i kombination med andra källor från tidigare forskning samt teorier om modellinlärning, stigma & skamsteori, normaliseringsprocessen, ett genusperspektiv samt intersektionalitetsperspektiv visar det sig att det finns massa gemensamma faktorer som påverkar kvinnans beslut antingen att stanna kvar med sin våldsamma partner eller att lämna honom. Dessa faktorer kan vara barriärer till att våldsutsatta kvinnor inte tar sig ur en vålds präglad relation. Dock kan dessa faktorer innebära en förklaring till varför kvinnorna lämnar deras våldsamma partner. Det konstateras även att den vanligaste orsaken till våld i hemmet mot kvinnor beror på manlig maktbalans mellan män och kvinnor i samhället, men också för att kvinnan normaliserar våld i vardagen, vilket leder till att uppbrottet från relationen bli svårare / Violence in intimate relationships is a serious social problem that primarily affects women and children. The most common type of violence that women suffer is perpetrated by aperpetrator the woman has a close relationship with. This literature study aims to investigate which factors are behind the woman's decision to either remain in a violent relationship or to leave it, and whether the normalization of violence affects a woman's decision to leave a violent relationship, as well as how these women describe their experiences of the violence to which they were subjected. The method of the study is a literature review based on qualitative and quantitative methods and a mixture of them both, where the writers of this study have analyzed and reviewed thirteen scientific articles. This literature review has only concentrated on adult women in heterosexual relationships who are subjected to violence by their partners. It shows that there are four themes that affects the woman's decision to remain in her violent relationship or to leave it, which is women's feelings towards the man and her feelings of shame and guilt, women's feelings and experiences of the man's behavior, women'sexperiences of violence and threats as well as the context the woman finds herself in, which can be about economic dependence on the man, social norms such as religious and cultural factors, the family such as sacrificing herself for the sake of the children and a lack of social support. When analyzing results and in combination with other sources from previous research as well as theories about model learning, stigma & shame theory, the normalizationprocess, a gender perspective and intersectionality perspective, it turns out that there are many other factors that influence the woman's decision either to stay with her violent partner or to leave him. These factors can be barriers to why women exposed to violence are not getting out of the relationship. However, these factors may provide an explanation for why women leave their violent partner. It is also stated that the most common reason for domestic violence against women is due to manly power imbalance between men and women in society, but also because the woman normalizes violence in everyday life, which makes the breakup from the relationship more difficult.

Regionerna står inför ett stort problem med brist av specialistsjuksköterskor och svårighet att behålla kompetens för att klara framtidens utmaningar. Bristen på specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård kan bli kostsamt och ett stort problem då många planerade operationer ställs in och patienter drabbas. Det tycks finnas ett gap mellan den högre styrningen inom regionerna och den verksamhetsnära styrningen i hur kompetensförsörjningen ska lösas i det korta och långa perspektivet. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskor att välja att stanna kvar inom anestesi och operationssjukvården. Därigenom öka kunskapen om vad som behöver göras för att förbättra förutsättningarna att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer med induktiv ansats. Resultatet visade på ett antal olika faktorer som delades in i fem kategorier ledarskap, medarbetarskap, hållbarhet, stämning och organisation. Resultaten pekade på att den närvarande chefen är viktig och att denne också får förutsättningar till att möta medarbetarna där de är och ge utrymme för utveckling utifrån individens behov och önskemål har en stor påverkan. Författarnas slutsats var att det inte är en faktor som påverkar utan det finns många faktorer som påverkar och samverkar varför specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård väljer att stanna kvar i sitt yrke. / The regions are facing a major problem with the risk of a shortage of specialist nurses and need to be able to maintain competence to meet future challenges. The lack of specialist nurses in anesthesia and surgical care can be costly and a major problem as many planned operations are canceled and patients suffer. There seems to be a gap between the higher management within the regions and the operational management in how the supply of skills should be solved in the short and long term. The purpose of the study was to investigate which factors can influence specialist nurses to choose to remain in anesthesia and surgical care and thereby increase knowledge about what needs to be done to improve the conditions to cope with the supply of skills in the future. Based on the purpose and questions, a qualitative focus group interview was conducted with an inductive approach. The result showed several factors which were divided into leadership, employees, sustainability, atmosphere and organization. The results indicated that the present manager is important and that the manager also gets room to meet the employees where they are and give room for development based on the individual's conditions and wishes has a big impact. The authors' conclusion was that it is not one factor that influences, but there are many factors that influence and work together why specialist nurses in anesthesia and surgical care choose to remain in their profession.

För organisationers långsiktiga framgångar är det avgörande att inte enbart rekrytera kompetenta medarbetare, utan också att behålla dem över tid. Belöningar har en stark roll i detta sammanhang, då de inte endast motiverar anställda, utan även fungerar som en drivkraft för att de ska ha en avsikt att stanna kvar. Studien syftar till att utveckla kunskap om vilken effekt monetära belöningar, icke-monetära belöningar och belöningsmatchning har på anställdas avsikt att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien tillämpade en kvantitativ forskningsdesign och samlade in data från en internetbaserad enkätundersökning med ett bekvämlighetsurval av respondenter från olika branscher och åldersgrupper. Resultatet visade att när anställda blir belönade med frihet och ansvar som matchar deras önskemål ökar deras avsikt att stanna kvar på sin arbetsplats avsevärt. För att maximera effekten av belöningar som ökar anställdas avsikt att stanna kvar är det således viktigt för arbetsgivare att ta hänsyn till anställdas behov av att ha frihet och tilldelas ansvar på arbetsplatsen. Trots att vi inte med säkerhet kan säga att monetära och icke-monetära belöningar i sin helhet påverkar anställdas avsikt att stanna kvar, finns en tydlig koppling mellan anställdas nöjdhet med sin nuvarande lön och deras avsikt att stanna kvar. Vi har kunnat påvisa att nöjdhet med lön är en avgörande faktor för att få anställda att stanna kvar på sin arbetsplats. Studien har bidragit till den viktiga insikten att det är fördelaktigt för organisationer att i första hand erbjuda löner som anställda är nöjda med och som matchar anställdas förväntningar för att behålla dem på arbetsplatsen. / For organizations’ long-term success, it is crucial not only to recruit competent employees but also to retain them over time. Rewards play a significant role in this context, as they not only motivate employees, but also serve as a driver for them to have an intention to stay. This study aims to investigate how monetary rewards, non-monetary rewards and reward matching influence employees’ intention to stay. The study applied a quantitative research design and collected data from an internet-based survey with a convenience sample of respondents from various industries and age-groups. The results showed that when employees are rewarded with freedom and responsibility that match their desires, their intention to stay at their workplace increases significantly. To maximize the effect of rewards on increasing employees’ intention to stay, it is therefore important for employers to consider employees’ needs or freedom and responsibility in the workplace. Although we cannot say with certainty that monetary and non-monetary rewards as a whole affect employees’ intention to stay, there is a clear link between employees’ satisfaction with their current salary and their intention to stay. We have been able to demonstrate that satisfaction with salary is a crucial factor in getting employees to stay at their workplace. The study has contributed to the important insight that it is advantageous for organizations to primarily offer salaries that employees are satisfied with and match their expectations, in order to retain them.

Men's violence against women and intimate partner violence (IPV) exists all over the World. This occurs regardless of culture, ethnicity, sexuality, age, religion and social affiliation. The aim of the study was to analyse and review, what influences women's decision to stay or to leave a violent intimate relationship, based on current research on men's violence against women in heterosexual relationships. This qualitative study was conducted through a method called systematic literature review. Data was collected through two databases: PsycInfo and Social Services Abstracts. The study result identified factors such as: poor self-esteem, stigma, guilt, shame, children, economy, social status, social norm, men’s power and control, together with women’s dependence completely on the partner. These factors play a key role in a woman’s decision to stay or to leave a violent intimate partner relationship. Gender and masculinity theories used to analys these factors. Furthermore, the study revealed that usually men and women have different status in most developing societies. Men have a superior and women have an inferior status. The results of the studies also showed that usually men exercise violence against women in order to maintain their superior status and women bear this because of their subordination.