Aktuella rapporter och statistik rörande de svenska stor- och nischbankerna redovisar ett missnöje hos dagens bankkunder. Det finns en noterbar skillnad mellan kundnöjdheten hos storbankernas respektive nischbankernas kunder, då nischbankerna har fler nöjda kunder. Eftersom bankerna har en betydande roll för individen och samhället ansåg vi att det var värt att undersöka problematiken kring det ökade missnöjet. Detta gjordes genom att granska huruvida nischbankernas beteende skiljer sig från storbankernas och om nischbankernas framväxt kan påverka storbankernas ställning på marknaden. Granskning och analys av nationalekonomisk litteratur, rapporter och statistik rörande bankmarknaden har varit det tillvägagångssätt som använts. Uppsatsen följer genomgående SCP-modellen, men övervägande fokus ligger på teorier kring konsumentbeteende. De slutsatser som dras visar att stor- och nischbankerna lockar olika typer av bankkunder, som till största del präglas av generationsskillnader. På grund av de olika kundtyperna har nischbankernas etablering en ännu omärkbar påverkan på storbankernas ställning.

Dagens researrangörer möts ständigt av en hård konkurrens på resemarknaden. Homogena varor och likartad marknadsföring gör det inte lättare då konsumenterna blir alltmer fokuserade på priser. Internets uppkomst har inneburit många möjligheter för researrangörerna att erbjuda sina kunder en mer lättillgänglig service, men har också ökat konkurrensen ytterligare. Lojaliteten är allmänt låg i resebranschen idag då kunden har tillgång till mer information, ett större utbud samlat på ett mer lättillgängligt sätt och större anonymitet. Syftet med denna uppsats är därför att studera hur researrangörerna kan arbeta för att öka lojaliteten och bygga starka relationer till sina kunder på Internet. Detta genom att undersöka hur researrangörerna idag arbetar med lojalitet och relationsbyggande på Internet. För denna uppsats har en kundenkät, intervjuer med två researrangörer, samt en innehållsanalys av fyra researrangörers hemsidor utförts, vilket har gett både kvantitativa och kvalitativa inslag till materialet. Resultatet från föreliggande studie visar att researrangörerna arbetar hårt för att bygga relationer och påverka lojaliteten på Internet. Samtidigt visar resultatet att kunderna inte bryr sig om vem de bokar sin resa med och att pris spelar en stor roll för vilken researrangör de väljer att resa med. Något som framkommit under denna studie är att researrangörerna i studien inte har några utvecklade lojalitetsprogram. Att utveckla ett bra lojalitetsprogram skulle kunna vara en lösning för att skapa fler lojala kunder och en stark relation till dem på Internet.

Sammanfattning Titel: Att styra med företagskultur – ur ett dagligt perspektiv Nivå: C- uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Therese Grannas & Linda Jonsson Handledare: Stig Sörling & Tomas Källquist Datum: 2013 – juni Syfte och problemformulering: I litteraturen finns ett starkt löfte om hur starka företagskulturer kan bidra till företags framgångar. Det finns en brist på empirisk forskning som påvisar hur styrmedlet kan användas för att styra en daglig verksamhet. Forskningsfrågor: Hur används stark företagskultur för att påverka medarbetare i en daglig verksamhet? Hur kan påverkan med starka företagskulturer yttra sig i en daglig verksamhet? Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en förståelse kring hur starka företagskulturer kan användas för att styra medarbetare i en daglig verksamhet. Metod: Det vetenskapliga teoretiska synsättet som vi utgår ifrån i denna studie är det hermeneutiskt perspektivet. Eftersom vi utformar vår verklighetsskildring tillsammans med aktörerna i den empiriska undersökningen anammar vi social konstruktivism och aktörsynsättet. Vi utför tio kvalitativa intervjuer på två av Clas Ohlsons butiker. Reflektionerna utgår ifrån fallstudien och den teoretiska referensramen. Det leder fram till studiens bidrag. Reflektioner och bidrag: Studiens reflektioner baseras på den teoretiska referensramen och det empiriska materialet för att få fram exempel som belyser styrning med företagskultur. Studien visar exempel från en daglig verksamhet som använder företagskultur för att påverka medarbetare. Förslag till fortsatt forskning: - En observerande studie under en längre tid på ett eller flera företag med uttalad stark företagskultur, för att se hur medarbetares attityder och beteenden påverkas av kulturen. - En jämförande studie mellan två eller flera företag med uttalade starka företagskulturer för att se likheter och skillnader i den dagliga verksamhetsstyrningen. - En studie på ett globalt svenskt företag med en uttalad stark företagskultur. För att jämföra hur den tar sig uttryck i den svenska verksamheten och i ett eller flera länder där de är representerade. - En studie på ett amerikanskt företag med en uttalad stark företagskultur för att jämföra verkligheten med den amerikanska forskningen och litteraturen. Nyckelord: starka företagskulturer, daglig verksamhet, styrmedel, människosyn, värderingar, kommunikation / Abstract Title: To control with Corporate Culture – from a daily perspective Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Therese Grannas & Linda Jonsson Supervisor: Stig Sörling & Tomas Källquist Date: 2013 - June Aim: There is a strong promise in the literature about how strong corporate culture can contribute to business success. There is a lack of empirical research demonstrating how strong corporate culture can be used to control a daily activity. Research questions: How is strong corporate culture used to influence employees in their daily activities? How can the influence of strong corporate culture express itself in a daily activity? Aim: The aim for this study is to create an understanding about how strong corporate culture can be used to control a daily activity. Method: The scientific theoretical approach we assume in this study is the hermeneutic perspective. We embrace social constructivism and an actor’s view because we design our depicting reality together with the actors in the empirical survey. We preform ten qualitative interviews in two of Clas Ohlsons retail stores. The reflections are based on the case study and the theoretical framework. This leads us to the contribution of this study. Reflections and contribution: This study's reflections are based on the theoretical framework and the empirical material to produce examples that illustrate the influence of strong corporate cultures. This study shows examples from a daily operation that use corporate culture to influence employees. Suggestions for further research: - An observation study for a longer period of time on one or several companies with a pronounced strong corporate culture, to see how employee attitudes and behaviors are influenced by culture. - A comparative study between two or more companies with strong corporate cultures, to see the similarities and differences in the day-to-day operational management. - A study on a global company with a pronounced strong corporate culture. To compare how it manifests itself in the Swedish operations and in one or several countries in which they are represented. - A study on an American company with a pronounced strong corporate culture to compare reality with the American research and literature. Key words: Corporate culture, daily operational activities, Values, Communications, performance management, humanity / Corporate culture, Values, Communication

Vi har med denna undersökning tagit del av hur sex lärare i årskurs 1-3 planerar undervisning ur ett individuellt perspektiv med fokus på matematiskt starka elever. Med begreppet matematiskt starka elever menar vi de elever som ligger längre fram i kunskapsutvecklingen än genomsnittet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod då vi valt att göra intervjuer som därefter analyserats och tolkats. Undersökningen  har avgränsats genom att vi har tagit del av sex lärares syn på matematiskt starka elever från olika skolor. Lärarna har valts genom ett bekvämlighetsurval då vi har haft begränsat med tid och det handlar om en mindre undersökning. Resultatet visar att lärarna är överens om att variation av både arbetsformer och material är viktigt gällande starka elever i matematik. Att ha elever med starka förmågor i matematik i klassen är något lärarna ser som positivt eftersom de höjer motivationen i klassrummet. En slutsats som vi har kunnat dra är att lärarna är väl medvetna om behov som de starka eleverna i matematik har, däremot är det inte alltid dessa behov kan uppfyllas av olika anledningar.

<p>Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation.</p><p>Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats.</p><p>Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå.</p><p>Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.</p>

Sverige är på väg mot ett skolsystem som ger en ökad uppdelning av elever. Det skapas fler och fler valmöjligheter och alternativ för dagens elever. Nivågruppering innebär att eleverna delas upp i lättare och svårare grupper inom ett och samma ämne. I grundskolan har dessa grupper tidigare kallats allmän och särskild kurs. Framförallt är det i engelska och matematik som nivågruppering förekommer. Lärare känner sig otillräckliga och försöker med nivågruppering hitta en bra lösning för svaga, medelpresterande och starka elever. Nivågruppering kan vara ett sätt att hantera klasser med stor elevvariation. Detta examensarbete syftar till att beskriva och tolka hur engelsklärare i klass 7-9 uttrycker sina erfarenheter och uppfattningar av nivågruppering. Arbetet fokuserar på tre områden. Den första delen handlar om lärares attityder till nivågruppering. Lärares motiv för att använda nivågruppering är det andra området och den sista delen är för- och nackdelar som finns i arbetet med nivågruppering enligt lärarna. Fyra engelsklärare verksamma i grundskolan har intervjuats. Resultatet av intervjuerna visar att samtliga lärare har en positiv attityd till arbetet med nivågruppering i engelska. Ett av lärarnas främsta motiv för att nivågruppera är svårigheter att arbeta med stora sammanhållna klasser. Detta är på grund av elevernas olika kunskapsnivå. Resultatet visar även att lärarna ser en stor fördel med att arbeta i nivågrupperade grupper. De nämner bara några negativa aspekter i deras arbete och för de starka eleverna anger lärarna endast fördelar. Nivågruppering för de svaga eleverna har både för- och nackdelar. De negativa aspekterna är dock framträdande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur porträtteringen av den unga starka kvinnan som förebild har förändrats i flickboken under 1900-talet. Har framställning av, definition av och synen på vad en kvinnlig förebild är förändrats i litteraturen och vad är egentligen synen på vad en stark kvinna är eller förväntas vara i de verk som studeras?

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur antalet nära vänner spelar roll för sannolikheten att ha varit arbetslös. Vidare syftar uppsatsen till att studera om sambandet mellan antal nära vänner och arbetslöshet påverkas av hur många av de nära vännerna som är arbetslösa eller utlandsfödda. Bland de nära vännerna finns användbara resurser som kan bidra med information, inflytande, sociala referenser och bekräftelse av identitet, vilket kan skapa förutsättningar för individen att lättare etablera sig på arbetsmarknaden. Utifrån data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000 har sambandet undersökts genom logistiska regressionsanalyser. Resultatet visar att antal nära vänner och antal nära vänner som är arbetslösa har ett samband med om individen själv har varit arbetslös. Dock finns det inte ett samband mellan antalet nära vänner som är utlandsfödda och individens egen arbetslöshet. Vår studie bidrar med ytterligare bevis på att det sociala nätverket kan utgöra en skillnad mellan individens möjlighet att få en anställning eller inte, samt belyser problematiken med att resurssvaga nätverk kan vara hämmande för att komma in på arbetsmarknaden.

Denna studie syftar till att bidra med ökad kunskap om vilka strategier lärare i åk 4-6 har för att möta den breda variationen mellan elevers olika kunskapsnivåer i matematikämnet. Syftet behandlas utifrån tre frågeställningar vilka berör strategier som lärare har för att möta svaga elever i matematik, strategier lärare har för att möta starka elever i matematik och strategier lärare har för att möta den breda variationen mellan elevers kunskapsnivåer i matematik. Utifrån de teoretiska perspektiven den didaktiska triangeln och ramfaktorteorin har 12 semistrukturerade intervjuer med lärare i årskurs 4-6 utförts och analyserats tematiskt. Analysen resultar i temana placering, tidsbrist, personal, matematikuppgifter, självförtroende, elevhjälp, självreglerat lärande, genomgångar, nivåanpassning, identifiering, relationer och visualisering. För att möta svaga elever i matematikundervisningen påvisas att lärare interagerar med eleverna i fråga genom att placera dem nära läraren under matematiklektionerna. Lärare möter även svaga elever genom att förse dem med grundläggande matematikuppgifter som lärarna dessutom räknar tillsammans med eleverna. Vad gäller strategier för att möta starka elever beskriver de flesta lärare att de förser eleverna med utmanande uppgifter som de även lämnas att arbeta helt självständigt med. För att möta den breda kunskapsnivån mellan eleverna framkommer det att lärare bortprioriterar starka elever och fokuserar på svaga elever. Tidsbristen som samtliga lärare i studien påpekar verkar leda till att svaga elever prioriteras framför starka elever. Slutsatsen visar således att lärare inte möter samtliga elevers behov i matematikundervisningen.

This thesis explores how theories of immersion may inform the creation of a musical composition. The idea behind the thesis was to find what makes a piece of music engaging for the listener, and if it was possible to device a method for achieving this. A point of departure was to gain an increased understanding of what role flow has in music listening. I wanted to explore whether the theory of flow could be used in a composition process to understand and predict how the music is perceived by a listener. By doing this I wanted to create music experiences that were immersive and emotional. The method used in this thesis was to combine the theories behind flow and research about strong listening experiences to create methods, approaches, and tools for composition. I chose to call these my composition principle. The result of this thesis was the composition principle and a piece for chamber orchestra called From Ashes. In the final discussion I concluded that in this process, the composition principle was unsuccessful in creating immersive listening experiences, but partly successful in creating emotional listening experiences. I also concluded that, in this composition process, the composition principle was not helpful in the composition process but useful in learning about composition and music in general.