MILJÖVÄNLIGT OCH HÅLLBARHET. ORD SOM OFTA MÖTS AV EN SUCK OCH BESVÄRADE RYNKOR I PANNAN. DET BLIR JU SÅ KRÅNGLIGT. OCH DYRT. OCH DESSUTOM BLIR ARKITEKTUREN KLUMPIG OCH FUL MED FÖR MILJÖN PÅKLISTRADE LÖSNINGAR. MEN BEHÖVER DET VERKLIGEN VARA SÅ? Det tror inte jag. Faktum är att jag är fullständigt övertygad om att hållbarheten inte bara är nödvändig och enda vägen att gå utan dessutom kan ge ny arkitektur och goda boendemiljöer. Kan hållbarhet helt enkelt vara en utgångspunkt för utformning och design av byggnader och dess lägenheter?    Det ska vara enkelt att leva hållbart. Många ekoprojekt stupar på för avancerad teknik eller för att de kräver för stor förändring hos de boende. Byggnaden i korsningen Sankt Göransgatan-Mariedalsvägen är utförd med många enkla, passiva system och boendet kräver inte mer av sina invånare än “vanliga” hus. Mycket av hållbarheten är inbyggt i byggnaden vilket gör att alla kan leva hållbart, miljönörd som ointresserad, vilket är en säker väg mot mitt mål, ett hållbarare liv.     Byggnaden klarar passivhusstandard men har fokus på fler områden än bara energi. Även material, vatten och växtlighet inkorporeras i strukturen. Byggnaden är inte optimerad för en funktion såsom odling utan plockar från olika skolor. Detta ger en variation och motståndskraftighet och går hand i hand med tankarna kring permakultur. / ENVIRONMENTALLY FRIENDLY AND SUSTAINABLE. WORDS THAT ARE MET WITH FROWNS. THAT WILL ONLY MAKE THINGS COMPLICATED. AND EXPENSIVE. AND FURTHERMORE, THE ARCHITECTURE WILL BE CLUMSY WITH ENVIRONMENTAL SOLUTIONS GLUED ON TO IT. BUT DOES IT REALLY HAVE TO BE LIKE THIS?I think not. In fact, I am absolutely convinced that sustainability is not only necessary and the only way to go, but that it also can provide us with new architecture and good livingenvironments. Can sustainability simply be a starting point for the definition and design of buildings and it’s apartments? It should be easy to live sustainably. Many eco-project fail because of advanced technology or because they require too much change in the residents behaviours. The building at the intersection of St. Göransvägen-Mariedalsvägen is designed with many simple, passive systems and the accommodation does not require more of its citizens than “regular” houses. Much of the sustainability is built into the building so that everyone can live sustainably, eco geek as well as the uninterested, which is a sure path towards my goal, a more sustainable life.The building lives up too passive house standard but focus on more areas than just energy. The materials, water and vegetation are incorporated into the structure. The building is not optimized for just one function, such as urban farming, but strives to be all-round. This provides variety and resistant and goes hand in hand with the ideas of perm culture.

Stockholms nya opera är placerad på Frihamnspiren, den mest spektakulära platsen i hela Värtahamnen. I det här läget så ser man operan, nästan helt omgiven av vatten i vyn från Lidingöbron. Norra Djurgårdsstaden och Värtahamnen kommer att behöva ett landmärke för att verkligen bli ett resmål för alla medborgare. Området kommer att bli ett mycket attraktivt och aktivt område med både bostäder och kontor, samtidigt som man kommer att behålla delar av färgetrafiken. På piren har jag behållt de inledande tegelmagasinen på vardera sida om vägen, och sedan fyllt på med nya byggnader med stödjande funktioner till operan, så som hotell, relaterade skolor m.m. Längre fram kommer man till en besöksparkering (även parkering under huset) och en småbåtshamn. Längst ut på piren är det trappor ner till vattnet som gör att piren även kan användas som en badplats. 1. En av de viktigaste aspekterna i den nya operans rumsliga upplevelse är salongernas kroppar som står frilagda emot varandra i den öppna foajén. De är gjorda i putsad betong och har ljusinsläpp där det möter taket, vilket skapar en intressant ljussättning av volymerna.2.Entrén redovisas exteriört av en urgröpning i fasaden samt en trappa som skjuter ut och bjuder besökaren. Väl inne är det en liten trappa ner, vilket gör att man får en bra utsikt över rummet och får se ett utsnitt av den storslagna utsikten.3.Volymerna av salongerna avgränsar foajéns rum och gör att man först kommer till ett öppet rum som vätter mot torget, sedan kommer man till en smalare passage mellan salongerna, innan rummet igen öppnar sig och man får hela utsikten mot lidingöbron framför sig.4.Nästan hela foajén har fritt upp till tak, med öppna balkonger längs kanterna. Detta återfinns också i korridorerna i den slutna delen av byggnaden, vilka även avslutas med takfönster.5.Byggnaden är tydligt uppdelad i två slutna delar (mörkgrått) och en mer flytande publik del som är väldigt öppen.6.Som kronan på verket ligger det en publik restaurang i byggnadens spets ut mot vattnet. Denna restaurang är självklart menad för publiken, men även som en kulinarisk upplevelse för hela stockholm, precis som resten av byggnaden och piren är en upplevelse som kommer att tilltala alla som möter den. Operabyggnaden är även ritad för att innehålla Operahögskolan och delar av Balettakademin, för en mer kvalificerad utbildning och en starkare framtid för konstarterna.

Numerous attempts have been made to create or facilitate Industrial Symbiosis networks and self-organized networks have been uncovered. Existing networks have been studied to identify its success or failure and its context. This thesis tries to suggest and assess an adapted approach to establish successful industrial symbiosis, with a case study on the northern Stockholm region. An extensive literature review, meetings with experts and stakeholder interaction by questionnaires, interviews and a workshop were used. Potential obstructions were identified, possibilities of self-organizations and planning explored and solutions suggested. Combined with the feedback from 25 questionnaires and a workshop with local stakeholders an approach to establishing industrial symbiosis in northern Stockholm was suggested and assessed. A neutral coordinator or waste companies were concluded to have a good chance of establishing an industrial symbiosis network in the region. Using existing networks, creating awareness and providing knowledge and examples are important factors for establishing an industrial symbiosis network.

The transport system is acknowledged as one of the most difficult sectors for sustainable development today. Stockholm Royal Seaport has expressed the ambitious target of developing a fossil free transport system by 2030. This report evaluates several individual measures for carbon dioxide emission reductions and thereafter uses the backcasting approach to investigate how the combination of these can meet the target for the transport system. The results show that a broad range of measures, regarding both behaviour change and technological systems, must be implemented to their maximal potential for the target to be realised.

En Cirkus i ett parkeringshus – en omdefiniering av en existerande och oanvänd struktur med en spännande rörelse på en växande plats – Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en föreställning.  En hemmascen att arbeta utifrån och en fast punk att arbeta på då arbetsplatserna även finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en rytm mellan träning, produktion och scen.

This study examines how and on what basis logistics centres are located in Greater Stockholm. Its purpose is to formulate a possible future scenario regarding localisations of logistics centres in Greater Stockholm in 10-15 years. Goods transports, distribution, property characteristics, market trends, investment decisions, localisation factors, potential challenges, public plans, transport infrastructure and logistics locations have been investigated in order to form a conclusion. There is a wide range of previous research on most fields mentioned above. Yet there is a gap regarding a picture of them from a market perspective applied to Stockholm’s future. The research method is qualitative, involving 31 interviews (34 respondents) representing logistics companies, goods holders, property developers, investors, consultants and municipalities; as they are making the decisions of tomorrow, i.e. "choose" the locations. The qualitative approach has been complemented with descriptions of infrastructure, regional plans and reports in order to consolidate and complement facts and opinions from the interviews. Together they provide the basis for a final analysis and discussion followed by a possible future scenario of Greater Stockholm’s major logistics locations. Stockholm’s population and purchase power is increasing; there is a housing shortage which is forecasted to worsen, environmental regulations get stricter, financing for logistics developments is getting harder, competition increases among logistics companies and the transport infrastructure in Stockholm is facing major changes. The strongest effects these parameters have had on logistics property market is that space consuming businesses move to the outskirts as they cannot find economy in being centrally located. The trend of space consuming activities leaving the city centres in favour of e.g. residential, office and retail use seem to continue. There is an increased interest from investors and operators for logistics in Greater Stockholm. Many central locations are left in order to find modern (more efficient) outskirt located (cheaper) premises. The major logistics centres in 10-15 years seem to be "Stockholm Nord" (Rosersberg/Arlanda) in the north "Stockholm Syd" (Södertälje/Nykvarn) in the south. Upplands-Bro and Jordbro will be important. Lunda/Järfälla, Västberga/Årsta together with minor areas in Botkyrka and Huddinge will mainly be options for smaller terminals or cross-docking units, as the land will be too expensive for businesses requiring large spaces.

Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt då den inte klarar av denna belastning. Därför måste människan, som är den största utnyttjaren av jordens resurser, komma på nya sätt att leva, som innebär mindre på-verkan på miljön. Byggnaderna står för en stor del av miljöbelastningen, särskilt då energin som krävs under driftstiden. Ett hus står vanligtvis i minst 50 år, vilket är en lång tid, och står detta hus och nöter på miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start på vägen att hushålla med resurser har energisnåla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel kräver det mesta av sin energianvändning till uppvärmning, detta har lett till bra isolerade hus med värmeåtervinningsteknik och mindre behov av energi. Nu står människan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som kräver mycket mer engagemang; att bygga grönt. Att bygga grönt handlar inte bara om energin utan kräver en rad nya åtgärder och en helt ny syn på byggandet. Det måste planeras mycket väl i förväg och rätt teknik och rätt förståelse behövs. Materialen ska noggrant väljas och ska ha så liten miljöpåverkan som möjligt. Utöver själva huset måste husets brukare vara miljömedvetna, utan deras förståelse och engagemang blir processen inte hel. För det krävs mycket upplysning om de val som människan gör i sin vardag och vilka konsekvenser de kan få. I denna uppsats diskuteras de olika möjligheterna som finns idag för att åstadkomma det gröna samhället. Tre olika områden i Stockholm studeras. Gemensamt för de tre områdena är upprättande av nya bostäder. Det går att konstatera att alla aktörer har i princip en idé om miljökonsekvenserna av sina val men att det ändå är ekonomin som styr processen. Det kostar mer att bygga grönt och på grund av det är det svårare för en del investerare att föredra ett grönt bygge inför det konventionella. En investerare kan få utdelning av exempelvis ett energieffektivt hus först efter fem år. Att bygga grönt är alltså en långtids investering. Staten innehar en stor roll i denna utvecklingsprocess. Byggreglerna och standarderna bestäms av staten (som i dagsläget inte har så stora krav som främjar det gröna byggandet) och väljer staten att skärpa sina regler kommer utvecklingen att gå fortare. Speciellt gäller detta energikraven för de nybyggda husen i Sverige. Staten kan samtidigt göra det lukrativt att bygga grönt och kan till exempel sänka skatter för den som bygger grönt.

Föreställ dig hur en modern stad  - vad skulle hända om man placerar en enorm glaskapsel över den? Hur lång tid skulle det ta innan livet däri skulle upphöra? Förmodlingen ganska snabbt. Med detta enkla tankeexperiment förstår vi hur beroende vi är av naturen - även i staden.     Vivarium är ett latinskt ord som betyder “plats för liv“. Min idé är att inkorporera samt återföra naturen in i staden. Göra det möjligt att producera mat året runt på den yta som huskropparna tar i anspråk. Jag anser att städerna i framtiden bör  ha målet att vara så självförsörjande som möljligt gällande energi och matproduktion. Med  självförsörjande städer skylle energi och avgaser från transport reduceras och samtidigt skulle Sverige bli mindre beroende av matimport. Vivarium är ett projekt bestående av ett studenttorn och två kontorsbyggnader som skall vara passiva. Idéen är även att husen ska ha  växthus på de översta våningarna som ska producera mat samt ge ett härligt rum där man kan vistas året runt.

Aktieåterköp är ett fenomen som indikerar undervärdering av ett bolag och har historiskt lett till en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet. Diskretionära periodiseringars påverkan vid offentliggörandet av aktieåterköp är inte lika undersökt. I denna uppsats undersöks diskretionära periodiseringars påverkan på avvikelseavkastningen vid offentliggörandet av aktieåterköp på den svenska marknaden från 2010 till 2019. Urvalet består av 25 observationer för att bestämma diskretionära periodiseringars roll vid den initiala marknadsreaktionen. Resultatet för studien visar en positiv avvikelseavkastning vid offentliggörandet av aktieåterköp vilket går i linje med tidigare forskning. Regressionsanalysen visar ingen kortsiktig effekt vid offentliggörandet av diskretionära periodiseringar. Slutsatsen är att diskretionära periodiseringar inte har en signifikant kortsiktig effekt på avvikelseavkastningen vid offentliggörande av aktieåterköp på den svenska marknaden under perioden.

How are the neighborhoods of Aspudden, Telefonplan and Älvsjö perceived by the local population? And what role does transport infrastructure play in the construction of these neighborhoods? With modern-day planning ideals focusing on sustainable mobility and human-centered living environments, this thesis examines the subjective perception of the physical landscape and how neighborhoods are felt and experienced. By conducting qualitative mental mapping interviews, I aim to highlight and comprehend landscapes of everyday life. As this thesis studies what is considered important for the subjectively defined and constructed neighborhoods, and also what elements the neighborhoods consist of in terms of transport infrastructure and how these are perceived, a larger understanding of what qualities an area possess or lacks can be given. In relation to this thesis’ theoretical framework, I argue that mental mapping interviews provide good knowledge on how a neighborhood is constructed, both physically and socially. The created maps are compared to topological landscapes where focus is put on certain highlighted elements put in relation to each other, making neighborhoods flexible. Additionally, the results also point to the importance of transport infrastructure and of how it contributes to a mobile understanding and creation of neighborhoods. Large emphasis is put on the delineating characteristics of large-scale transport infrastructure but equally much on how the neighborhood is constructed through the relationship to other geographical locations. This thesis therefore contributes to the research field by shedding light on subjective understandings of the neighborhood impacts of transport infrastructure.