Drawing from de Certeau (1984), in this thesis I investigate graffiti and street art as part of the everyday visual landscapes. The city of Stockholm has gone from zero tolerance towards all forms of street art to now including the art form as a strategy for creating a so-called attractive city. In this thesis, I aim to examine street art and graffiti in relation to Stockholm´s mobile landscapes. The theoretical framework builds on mobility and landscape theory. I argue that if we are to better understand the world we live in, the concepts of mobility must be understood both in terms of its physical and social implications (Cresswell, 2006). Using a qualitative approach, interviews, document analysis, and ethnographic methods have been used to gather data. By analysing discourses and statements by artists, officials, and housing companies, I demonstrate how graffiti and street art moves between different expressions in Stockholm. Furthermore, I discuss the perspectives of artists who are engaged with their bodies to produce the visual landscape we live in, and how their bodily mobilities affect the outcome of the landscape of Stockholm. I argue that there is a paradox between mobility and immobility in the use of street art to create safe environments. The positioning of these concepts as opposites reveals how Stockholm stad and housing companies use the mobile in graffiti and street art, to create something static, attachment to place. This thesis thereby contributes to the societal and academic debate concerning mobility and the understanding of how the visual landscape is created.

I en storstad som växer och mullrar fram finns minnet kvar av en annan stad. En kåkstad med fattigbarn och svält men också med gemenskap och variation. En ny stad byggs som ska rensa upp men en bit av den gamla sparas, högst upp på höjden. Innuti den lilla staden som ligger i den stora staden finns en liten värld. Det är barnens värld. Där byggs barnens stad. Men det här är ingen nostalgisk sökan utan ett försök till att binda samman det gamla och det nya och skapa något som utgår ifrån beställarens behov. 3 olika åldersrupper med 3 olika behov. 1 - 2 år, 3 - 4 år,5 - 6 år. De får 3 olika hus och 3 olika gårdar som speglar barnens utvecklingsfas. De skapas även med tanken att man ska känna av utvecklingens resa och samtidigt skapa möjlighet till möten men även till avskildhet. Alla 3 hus fokuserar på det direkta mötet till gården föratt möjliggöra för leken att direkt kunna flytta ut. Alla husdelas in i en aktiv del som har direkt koppling till gården och en inre, lugnare del. I växthusen kan barnen lära sig om kretslopp och ekologi. De semitempererade växthusen kopplar samman de tre husen så att barnen kan röra sig mellan husen utan att behöva klä på sig. Sommartid så är det norra huset en tillåten skozon så att barnen lätt kan springa både ut och in utan att känna sig hindrade. Den inre gården kopplar till alla tre hus och är vart alla barnen samlas tillsammans. I mitten står ett träd likt ett vårdträd som ger skugga. Gården står i direkt anslutning tillmatsalen och på sommaren kan borden fl ytta ut på altanenoch gården. Det här är framförallt 5 - 6 åringarnas gård.Den soliga södra gården är till för mer vild lek och här har barnen gott om plats för att springa fritt. När barnen delas upp är det här framfrallt 3 - 4 åringarnas gård. Den västra gården är gräsbeklädd och lummig. Den är framförallt 1 - 2 åringarnas gård och här sker mer lugn lek. Det är centralt att barnen har frihet att välja vilken aktivitetde vill utöva för att själva styra sin utveckling. Pedagogerna ska hjälpa barnen att lära sig själva. Av denna anledning finns allt material inom synligt räckhåll för barnen. Barnen har bestämda scheman men får själva välja vad de vill göra under de fria passen. Barnen kan välja mellan: Dans &Drama, Bygg & Konstruktion, Natur och Matematik samt Naturvetenskap och Litteratur. Mellan 1 - 2 år är allting nytt. Barnet är nyfiken och utforskar sin omvärld. Hon kryper, går, smakar, känner och kan uppfatta mönster och färger. Det är ofta en harmonisk ålder och barnet beskrivs som soligt och glatt. Med anledning av alla de nya intrycken är det viktigt att barnet inte tvingas ta in för mycket intryck. Därför har 1 - 2 åringarnas hus utformats som ett atriumhus där det öppnar upp sig mot den inre gården men är mer slutet mot omgivningen. Åren mellan 3 - 4 år beskrivs ofta som en frontalkrock. Barnet kan lätt brusa upp och vill visa att den kan görasaker själv. I denna ålder lär sig barnen att gå balansgång,klättra, hoppa högt, klä på sig själv och ta egna initiativ. För att uppmuntra detta har 3 - 4 åringarnas husutformats likt en klätterborg. Där halva huset har fulltakhöjd med en klättervägg och en verkstad som är i direkt koppling till gården och där andra halvan av huset utgörsav halvplan där barnen kan dra sig undan eller umgås imindre grupper. Åren 5 - 6 beskrivs som en viloperiod. Barnet är ofta sammarbetsvilligt och vill hjälpa till med hushållssysslorna. För 5 - 6 åringen är vännerna och det sociala umgänget det centrala. Hon börjar också inse att hennes omgivning är delav en större värld och barnet börjar se fram emot skolperiodenoch vuxenlivet. Utifrån detta är 5 - 6 åringarnas hus idirekt koppling till matsalen och det gemensamma rörelserummet. I det stora rörelserummet kan hela förskolan ha gemensamma aktiviteter som dans, sång, luciafirande,vernissage m.m. På övervåningen riktas siktvyerna ut motvärlden. 5 - 6 åringen leker framförallt utomhus. För att förskolan ska fungera som enande faktor i samhälletär den norra husdelen (5 - 6 år) uthyrbar på kvällarnatill exempelvis ABF-kurser eller födelsedagsfester. Delvisför att försöka hitta tillbaks till den gemenskap som fannsi området tidigare samt för att koppla samman området Vasalund och Hagalund som nu skiljs åt av Frösundaledenmen även ur et socioekonomiskt perspektiv. Huset är något tillbakadraget från gatan och har en altan för att öppnaupp och vara inbjudande. Huset som tidigare stod påplatsen var Stockholms första ABF-hus och skulle på detsättet delvis kunna återfå sin uppgift i samhället. / In a city that is growing and rumbles forward, there remains the memory of another city. A shantytown with poor children and starvation but also with a strong community and variety. A new city is built to clean up, demolish, but a bit of the old is saved at the top of the hill. Inside the small town, locatedin the big city, is a small world. It is the children’s world. There I build the children’s city. But this is not a nostalgic reminisce of the past but an attempt to tie together the old and the new and create something that is based on the client’s needs. 3 different ages with 3 different needs. 1 to 2 years, 3 to 4 years, 5 to 6 years. They get three different houses and three different playgrounds that reflect the children’s development. They are also created with the idea that the children can see their journey of development and that it also creates the opportunity for meetings but also for privacy. All 3 houses focuses on the direct meeting with the playground to allow the games to easily move outside. All houses are divided into an active part directly linked to the playground and an interior, quieter part. In the greenhouses, children can learn about recycling and ecology. The semi-temperated greenhouses connects the three houses so that children can move between houses without having to get dressed. In the summer time the northern house is a permitted shoe zone so that children can easily run both in and out without feeling inhibited. The inner courtyard connects to all three houses and is where all the kids gather together. In the middle stands a tree that provides shade. In summer the tables move out onto the patio and yard. This is particularly the playground of the 5 to 6 year-olds. The sunny and southern playground is for more active games and here the children have plenty of room to runfree. When the children are divided this is mainly the playgroundof the 3 to 4 year-olds. The west yard is grassy and calm. It is above all the courtyard of the 1 to 2 year-olds. It is crucial that children have the freedom to choose which activity they wish to pursue in order to control their own development. The teachers should help the children to learn forthemselves. For this reason all the material is visible and in reach of the children. The children have schedules but are free to choose what they want to do during the different periods.They can choose from: Dance & Drama, Building & Construction,Nature and Mathematics and Natural Science and Literature. Between 1 to 2 years, everything is new. The child is curious and explore its environment. She crawls, walks, tastes, feel,and perceive patterns and colors. It is often a harmonious age and the child is described as sunny and cheerful. Because of all the new impressions, it is important that the child does not have to take in too much. Therefore, the 1-2 year-olds house is designed as an atrium where it opens up on to the inner courtyard and is more closed to the surroundings. The years from 3 to 4 are often described as a frontal collision. The child can easily fly off and wants to show that it can do things for itself. At this age, children learn towalk the tightrope, climb, jump high, get dressed, and take initiative. To encourage this, the 3 to 4 years-olds house is designed like a climbing frame. Where half of the househas full ceiling height with a climbing wall and a workshopthat is directly linked to the courtyard and where the otherhalf of the house consists of half-planes where the children can withdraw or spend time in smaller groups. Years 5 to 6 are described as a resting period. The child is often cooperative and wants to help with household chores.For the 5 to 6 year-old friends and social relations arecentral. She/he also begins to realize that her/his environmentis part of a larger world and the child begins to look forward to school and adulthood. Because of this the 5 to 6 year-olds hous is in direct connection to the dining room and the big activity room. Here the entire pre-school is able to have common activities such as dancing, singing, Luciacelebration, vernissage etc. Upstairs the views are directedstraigt out on to the world. The 5 to 6 year-olds play mainlyoutdoors. The preschool will also serve as an unifying factor in society. Therefor the lower floor of the the northern house (5-6years) is rentable in the evenings, for example for ABFcourses or birthday parties. Partly to try to fi nd back to thecommunity that existed in the area before, and to connectthe areas Vasalund and Hahagalund that now are separated by Frösundaleden but also in a socio-economic perspective.The house is some what drawn back from the street and has a patio with the motive to make it feel open and inviting.The house that previously stood on the site was Stockholm’s first ABF-house and would in that way partially be able teo regain its rile in society.

Kandidatprojekt vilket syftade till att rita en ny förskola i området Vasalund, i Solna strax norr om Stockholm. Den tomt som var aktuell låg vackert bland uppvuxna fruktträd och syrener bland 20-tals villlor i nyklassistisk karaktär med en dov färgskala och enkel symmerti.  Förskolan Gröna Villan utformade för att i uttryck ovh skala smälta väl in i den nyvarande bebyggelsen men byggnaden får samtidigt en stark karaktär av det branta valmade taket och de rundade takkuporna. Förskolans gröna plåttak och fasader i plywood spelar väl med de omgivande huset och trädgårdens grönska.  Invändigt har förskolan enkla vackra rund för såväl introvert lek eller vila som extroverta miljöer som uppmanar till kreativitet, rörelse och samvaro. Centralt i byggnaden, som ett vartikalt nav,  ligger de gemensamma rummen för lek, byggande och konstnärliga aktiviteter och kring de de tre avdelningar, kök och personalutrymmen.  Trädgården är ett viktigt komplement till inomhusmijlön och den är av halvvild trädgårdkaraktär med plats för såväl pedagogisk lärande kring naturen, kojbyggande, aktivitet och lugna stunder i alla väder. / Project based in Vasalund, close to Solna i north surburb of Stockholm. My project was a kindergarten in an area with villas from 1920's with beautiful old gardens and fragments from classism and charataristisc colours and elements.  Kindergarten Green House is well adapted both for its content and surroundings in scale and charactar. Its green colour, the steep roof and the rounded windows are examples of how the new building fits its area.  The interiors is characterized by simlicity, beautiful materialial as birch and limestone and rooms in a scale and logic that is adapted and understandable for children. The shared spaces as studios and workshop in located in the center surrounded by the three departents. The garden around Green House is an important complement for the interior rooms, the garden have space for pedagogic learning about nature, playing and have food outside in all kind of the swedish weather.

No description available.

Abstract The relationship between dividend buying and stock volatility is the subject of our research. It focuses on all the listed companies on the Swedish stock market, with a particular emphasis on dividend buying and the impact of stock volatility on the underlying stocks of the indices in our sample. As a result of the problem being discussed, the following research question was posed: What is the relationship between dividend buying and stock volatility? From this question, we investigate the impact of dividend buying on the 'dividend – stock volatility' and contribute to this body of knowledge. We want to see if the average stock volatility between the announcement day and the record date indicates dividend buying compared to the average monthly/weekly volatility during the fiscal year. We applied a theoretical framework that is based mostly on financial and behavioral theories in addressing dividends, stock returns, stock volatility, dividend buying, and the relationship between them. Based on the theories we built up two hypotheses and followed deduction approach and quantitative research strategy for our research paper. The data source for this research study is the Thompson Reuters Eikon Database. Applying the screener function, we obtained all the dividend paying Swedish Public Companies for 5 years. In total they were 226. We carried out a multivariate multiple regression using 5-year historical securities price data from the Swedish stock market. Our variables were Beta and Standard Deviation of prices as dependent variables and dividend yields as the independent variable. We also checked the respective companies' debt-equity ratio and market caps. After controlling the variables market cap and debt-equity ratio, the results were significant for 2013, 2015, 2016, and 2017 but insignificant for 2014. However, there was a significant negative correlation between dividend yield and beta in all years. This yields an inconclusive result that necessitates further research. As a result, we conclude that dividend buying (dividend yield), and stock volatility have a negative relationship when considering both standard deviation and beta as indicators of volatility. This study's findings partially support evidence from Baskin's (1989) research study, which found a significant positive relationship between stock price volatility and dividend yield. Furthermore, the findings of the study back up Allen and Rachim's (1996) results, which revealed that stock price volatility and dividend yield are unrelated. According to the findings of this research study, the dividend yield has the greatest impact on stock price volatility, as measured by standard deviation, i.e., the unsystematic risk among predictor variables.

Projektet tar sin utgångspunkt i Maria Montessoris teorier om barn och lärande. -Hur kan vi ge barnet frihet? frågar hon i sin bok ”Spontaneous Activity in Education”. Stockholms kulturskola bygger på frivillighet och dess mål är att tillgängliggöra kultur för alla barn. Men kan en kulturskola ge barn frihet på det sätt Montessori menade? Syftet med en kulturskola som utgår från Montessoris teorier är att skapa en trygg men spännande värld för upptäckter och lärande på barnens egna villkor.Min uppgift har blivit att skapa förutsättningar i miljön för att underlätta en lärandeprocess genom lek, men samtidigt undvika för många störningsmoment. Därför hanteras programmet genom att dela upp skolan i flera mindre hus för att åstadkomma koncentration och för att kunna skapa en relation mellan två, eller högst 3 aktiviteter. Namnet på kulturskolan är inspirerat av den slingrande rörelsen: arabesquen, vilket är ett begrepp som används inom konst, musik och dans. / The project is based on Maria Montessori's theories about children and learning. - How can we give the child freedom? she asks in her book "Spontaneous Activity in Education" . The communal culture school is completely optional, and its aim is to make culture available for all children. But can a culture school give children freedom in the way Montessori meant? The purpose of culture school based on Montessori's theories is to create a safe but exciting world of discovery and learning on children’s own terms. My task has been to generate the conditions in the environment in order to facilitate a process of learning through play, while avoiding too many distractions. Therefore, the program is managed by dividing the school into several smaller houses to provide concentration and to create a relationship between two, or a maximum of three activities. The name of the school is inspired by the flowing movement: the arabesque, which is a term used in art, music and dance.

Frågeställning Hur översätter man och representerar ett lands kultur genom arkitektur?  Går det att skapa en mer lättillgänglig arkitektur genom vår metod och ingång? Ingång/Metod Genom en folklig ingång studera landets matkultur/traditioner kring mat samt tillhörande miljöer lära sig om landet. Tillämpning Finska institutet är en kulturinstitution avsedd att främja finsk kultur och sprida denna i Sverige. Den kultur som representeras idag kan kompletteras med en mer direkt och upplevelsebaserad approach. Genom att ta del av landets okända matkultur skapas en enkel ingång för gemene man att få en första upplevelse utav landet.  Resultatet En finsk restaurang, bar och utställningslokal i Finska institutets bottenvåning i centrala Stockholm samt en bok om finsk matkultur och dess arkitektur. Lokalerna i det ritade förslaget är gestaltade utifrån en upplevelsebaserad metod som handlar om att studera folkliga traditioner och karaktärsdrag, med avstamp i landets matkultur. I egenskap av arkitekter ger vi dessa teman och ledord dess materialitet, rumslighet och atmosfär. / Question formulation How do one interpret and represent a countrys’ culture through architecture? Is it possible to create a more easily accessible architecture through our method and starting point? Starting point/Method Through a vernacular starting point study the countrys  food culture and traditions and their environments learn more about the country. Application The Finnish Institute is a cultural institution working and promoting Finnish culture in Sweden. The culture exhibited at the institute today could be complemented with a more direct and experiential approach. By taking part of the countrys’ fairly unknown food culture an easy access is created for everyone to get a first experience of the country. Result A Finnish restaurant, bar and event space and gallery at the ground floor of the Finnish Institutes house in central Stockholm. The rooms are configured by using a experiential method to investigate vernacular traditions and characteristics, with starting point in the Finnish food culture. As architects we are giving these rooms themes which configures their materiality, spatiality and atmosphere.

A building for the Kulturskolan Stockholm, The cultural school of Stockholm, with focus on spaces for practising, planning projects, spontaneous activity and meetings. Located just next to the big train station Älvsjö Station in the southern parts of Stockholm. The building bridges gap between the pedestrain road and the Stockholm international Fairs, Stockholmmässan. All in one floor, the building is separated into place for meetings- a foyer, a lerning space with ensemble rooms, a space for sponinuity -  a big space in the central parts of the building encourage students to practise, plan and work with their own projects, before and after classes, a creative space with workshops and a black box, and an administrative part. All the rooms are placed in relation to their individual functions, music next to media, art room next to workshop etc, so the students are encouraged to explore more subjects than the current class, and try to integrare other subjects into their class. Transparency between the rooms is important. A cultural school where the students can be more in charge of classes and projects. The building aims to encourage a new working method for the Kulturskolan Stockholm based on the students ideas and desires. / En byggnad för Kulturskolan Stockholm med fokus på ytor för övning,projektarbete, spontanaktivitet och möten. Projektet ligger i Älvsjö precis nära den vältrafikerade Älvsjö Station, i de södra delarna av Stockholm. Byggnaden överbryggar ytan mellan gång- och cykelvägen Älvsjö broväg och Stockholmsmässan. Byggnaden är endast i en våning, uppdelad i en foajé, en lärandedel med ensemblerum, en stor yta i mitten av byggnaden uppmuntrar till övning, planering och eget arbete, före och efter lektioner, en skapande del med verkstäder och black box och administrativa ytor. Rummen är utplacerade i relation till deras funktioner, musik nära media, bild nära verkstad osv, så att eleverna uppmuntras att undersöka flera ämnen och integrera detta i lärandeprocessen. Transparens och synlighet mellan de olika rummen är viktigt. Byggnaden uppmuntrar till en ny arbetsmetod för Kulturskolan Stockholm, grundad på elevernas egna idéer och önskemål.

Det här är ett kandidatprojekt där jag har skapat ett förslag på ett nytt krematorium på Norra begravningsplatsen i Stockholm. Mitt kandidatprojekt handlar om processer. Processen att hitta en fungerande plan till ett krematorium. Processen att hitta form utifrån program. Jag har försökt hitta upplevelsen av alla rum för att sedan skapa rummen. Processen att skapa en byggnad är för mig den intressantaste delen av arkitektur. Att skapa för att förstå vad som skapas och att inte stanna upp i den processen. En del av den processen är att göra val och även om vissa val kan vara svåra att förklara i efterhand tror jag att det är en viktig del av yrket att förstå att det är genom dessa val erfarenhet skapas. Den svåraste processen har varit gestaltningen. I mitt projekt har jag jobbat med en del klassicistiska element för att förstå hur användandet av dessa kan kännas påklistrat eller genuint. Jag hoppas det upplevs som det senare. / This is a bachelor degree project where I'm proposing a new crematorium on Norra begravningsplatsen in Stockholm. My bachelor degree project is about processes. The process of finding a workable plan to a crematorium. The process of finding the form based on the program. I have tried to find perception of all the rooms and then create the rooms. The process of creating a building is to me the most interesting part of the architecture. To create in order to understand what is created and not to pause in the process. Part of that process is to make choices, and although some choices are difficult to explain in hindsight, I think it is an important part of the profession to understand that it is through these selections experience is created. The most difficult process has been the design. In my project I have worked with some classical elements to understand how the use of these can feel pasted or genuine. I hope it is perceived as the latter.

The Moral Institute of Higher Fiction is an independent institute acting on urban issues in the city of Stockholm through critical spatial experiments that operate on the threshold between fact and fiction, challenging our assumptions about architectural realities. The work of the institute dates back through history and also contributes the critical projections of possible futures. It traverses, and even collapses relations between temporal and spatial continuity, in order to comment on contemporary Swedish society. We engage in our given commissions by investigating their charge of affect and ideas; how these contain and transmit the thoughts and ideas that preoccupy contemporary society, shifting our relations to ecologies, challenging skepticism and stirring belief and action - all through the telling of stories. This thesis diploma design research explores the invented construction of the MIHF in order to investigate the status of architectural reality, specifically to assert that architecture is more than merely built form and emerges instead on the threshold between fact and fiction. It follows that the design research uses the notion of the plausible, or how far a suspension of disbelief can be maintained in exploring the precarious zone where fact and fiction intersect. The research also poses questions about the temporal and spatial alterations of both architecture and society - in the search for a future field of architectural practice that consciously intervenes in a politics of space and challenges what architecture is most often assumed to be. A perpetual reconstruction of the Moral Institute of Higher Fiction is undertaken to address societal ills, including xenophobia, fear and loneliness, set against the backdrop of the city of Stockholm. All of the commissions that are undertaken by the institute actively take part in its current embodiment which is sited on the northern shore of Royal Djurgården. Manifesting as architecture, this is where the stories of the Moral Institute of Higher Fiction unfold. / Det Moraliska Institutet för Högre Fiction är ett oberoende institut som arbetar med urbana frågor i Stockholm genom kritiska spatiala experiment som opererar på tröskeln mellan fakta och fiktion och utmanar vår förförståelse av arkitektoniska verkligheter. Institutets arbete sträcker sig bakåt i tiden men bidrar också till kritiska projektioner ov möjliga framtider. Det korsar, och till och med kollapsar relationer mellan tid och rum för att kunna kommentera det nutida svenska samhället. Vi engagerar oss i våra uppdrag genom att undersöka deras laddning av affekt och idéer, hur dessa innehas och överförs till och av tankar och idéer som återfinns i vårt nutida samhälle, som skiftar relationer till ekologier, utmanar skepticism och blandar tro med aktion - allt genom att berätta berättelser. Det här examensarbetet utforskar den uppfunna konstruktionen av MIHF för att undersöka den arkitektoniska verklighetens status, särskilt för att försäkra att arkitekturen är mer än endast byggd form och att den istället uppkommer på tröskeln mellan fakta och fiktion. Undersökningen använder sig utav begreppet ‘sannolikt’, eller hur långt en uttänjning av en ‘misstro’ kan dras och upprätthållas för att utforska den prekära zonen där fakta och fiktion möts. Undersökningen ställer också frågor om tidsmässiga och rumsliga förändringar inom både arkitekturen och samhället, i ett sökande efter ett framtida fält av arkitekturpraktik som medvetet deltar i det politiska rummet och utmanar vad arkitekturen allra oftast anses vara. En ständigt pågående rekonstruktion av det Moraliska Institutet för Högre Fiktion företas för att adressera missförhållanden i samhället, förnärvarande: främlingsfientlighet, rädsla och ensamhet, utspelade med Stockholm som fond. Alla institutets uppdrag är aktivt bidragande till dess nuvarande (temporära) förkroppsligande, placerat på Kungliga Djurgårdens norra strand. Manifesterade som arkitektur, är det här som det Moraliska Institutet för Högre Fiktions berättelser avslöjas.