Abstract Background: The quality of service is considered as an essential component in any service industry. It has been evolved in service marketing and has often been used in other research fields and sectors. Further, researchers have emphasized the importance of measuring the quality dimensions over years and in various industries in order to manage it. Also, they have proposed that enhancing the quality of services enhances customer satisfaction and loyalty, in turn that will enable the service provider to meet the changes and challenges in its business environment. Purpose: Based on listed companies’ perception at Nasdaq Stockholm OMX, the study seeks to evaluate the service quality provided by accounting firms in Sweden and determine the situation of its dimensions, as well as to explore their direct impact on the client satisfaction and client loyalty. In addition, the study utilizes the SERVPERF model to measure the service quality’s dimensions. Approach/methodology: To achieve the purpose, the study conducts a deductive and quantitative approach with explanatory purpose. Also, the data has been collected based an online questionnaire. It was sent to 450 listed companies at Nasdaq Stockholm OMX, resulting in a sample of 58 respondents. The analysis has been conducted based on regression analysis. Result/discussion: the research presents and discusses the result based on two hypotheses groups separately. The first hypotheses group regarding the impact of service quality and its dimensions on customer satisfaction. The second hypotheses group concerning the impact of service quality and its dimensions on customer loyalty. Originality: To the researcher’s knowledge this study is considered as a first attempt using a multi-dimension scale to assess the service quality of the accounting firms in Sweden based on the perception of Swedish listed companies.

Bicycling has many advantages. For example, it emits less noise compared to motor vehicles, it is environmentally friendly, and bicycling, as a means of transport, gives people exercise. To encourage bicycling in Sweden, the Swedish government has promoted policies and proposals on national and local levels. At the same time, several pieces of research on bicycle use in Sweden show that more people are bicycling now than 60 years ago. STRADA’s (Swedish Traffic Accident Data Acquisition) reports also show that most people who are severely injured in traffic are bicyclists, and that most bicycle accidents occur in urban and metropolitan areas.   Stockholm is a European city with a growing population. At the end of 2013 the population were 897 700    and it is predicted to grow by 25 % by 2030. The municipality of Stockholm is working on investment projects for bicyclists with the aim to increase accessibility and road safety such as special road safety measures at intersections that often aim at improving road conditions for both pedestrians and bicyclists, and better maintenance of bicycle paths, both in summers and winters. Critics and different debate articles about bicyclists` safety and accessibility point out that the investments that Stockholm municipality is making are not enough for meeting the growing population, especially for bicyclists.   The aim of this study is to analyse the causes of bicycle accidents in the city of Stockholm. To help answer the research questions stated below, statistics on bicycle accidents were extracted in Excel from Strada and compiled in Excel using the Excel tool PivotTable and Analysis Tool Pak. The questions investigated in the thesis are as follows: when and where are bicyclists most likely to suffer an accident, why does the accident occur, and what causes are behind bicycle accidents at the chosen place of investigation? Five categorisations on the causes of single bicycle accidents were used and these were: operations and maintenance, road design, bicycle interactions, cyclists’ behaviour and conditions, and interaction with other road users.    In addition to the above, a semi-structural qualitative interview was conducted with bicyclists who bicycle in or along the report's area of investigation. The results of this report show that single bicycle accidents in the investigated area have increased between 2010 and 2016, and that many bicyclists are not satisfied with the bicycle infrastructure in Stockholm.

Syftet med ett torg eller stråk är något som, likt andra funktioner inom en stad, har förändrats under årens lopp. Hur syftet med offentliga rum uppfylls i en modern kontext blir därmed intressant. Kandidatuppsatsen har utgångspunkt i den rationella planeringsparadigm som varit rådande svensk kontext under 1900-talet enligt Strömgren (2007:229-230), och vad lagakraftvunna planhandlingarna fastställer om respektive undersökt plats samt hur denna genomförts. Från undersökta studier framgår att planhandlingar kan innehålla planbestämmelser som inte är förenliga med lagstiftningen eller är otydliga vilket kan skapa problem vid beslutsfattande processer (Caesar & Lindgren 2009:25-26; Kalbro, Lindgren & Paulsson 2012:1-2). Kandidatarbetet består av en fallstudie som omfattar totalt fyra områden, två i Göteborg och två i Stockholm. Inom dessa områden har de offentliga rummen stråk och torg studerats. Studien av de offentliga rummen har skett genom en kvalitativ textanalys som grundligt granskat vad som dels är syftet med de offentliga rummen, och hur utformningen är ämnad att genomföras. Textanalysen har följts upp av platsbesök på de respektive platserna för att observera platsernas beskaffenhet i utformning och användning. En enkätundersökning har även skett för att undersöka vad de personer som passerar eller uppehåller sig på en plats anser om den. I den mån det varit möjligt har ansvariga personer för de olika planerna, som berör platserna, kontaktats. Resultatet av arbetet ligger till grund för diskussion och analys gällande offentliga rums användning och utformning i jämförelse med plankarta och planbeskrivning. Platserna har i stort motsvarat det som stipuleras i respektive planhandling, med enstaka betydande undantag. Därtill har en förskjutning i språklig precision uppmärksammas i arbetet, där de planhandlingar som upprättats under 2000-talet till skillnad från tidigare års planer innehåller värderande och bristfälligt definierade ord.

Sammandrag Sammanslagningar och förvärv (M&As) har blivit ett populärt verktyg för att uppnå synergier. Trots att allt fler M&As genomförs, råder det delade meningar om hur aktieägarna påverkas på kort och lång sikt efter annonsering av en M&A. Forskning kring huruvida det finns ett samband mellan avvikelseavkastning (AR) på kort och lång sikt är bristfällig, varför denna studie syftar till att undersöka hur AR på kort sikt påverkar AR på lång sikt efter annonsering av M&As. Vid beräkning av AR används kumulativ avvikelseavkastning (CAR) på kort sikt samt en köp- och hållmetod (BHAR) på lång sikt. Sambandet studeras genom multipel linjär regressionsanalys. Urvalet för studien består av 111 M&As som gjorts på den svenska marknaden åren 2003-2013. Studiens hypotes baseras på överreaktionshypotesen som förväntar sig ett negativt samband mellan AR för kort och lång sikt. Resultatet påvisar ett positivt samband och hypotesen får därmed förkastas. Till följd av det positiva sambandet finner studien möjlighet att förutspå positiv AR och därmed förkastas teorin kring att marknaden följer ett slumpmässigt mönster.

Resandet ökar i Sverige och därmed ställs nya krav på transportsystemet. Under de senaste åren har såväl standard och storlek av landets infrastruktur diskuterats av både politiker och allmänheten. Flera miljömål som regeringen har satt berör transporter och infrastruktur, vilka antagligen kräver både en ny och grönare teknik samt att personer blir mer medvetna om när och hur de ska resa. Samtidigt präglas den svenska politiken av en stark tro om att tillväxt löser många av de problem som finns idag. Investeringar i infrastrukturen är en offentlig angelägenhet som planeras och koordineras av Trafikverket. Innan det kan förverkligas måste emellertid finansiering i regeringens nationella transportplan säkerställas. Initiativtagarna för storskaliga investeringsprojekt är i regel en eller flera kommuner och regioner som vill åstadkomma en rumslig förändring hos dem. Vanligtvis är denna beslutsprocess väldigt lång och aktualiserar flera frågor som handlar om makt och rum. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse om hur idéer och påverkansarbete används för att driva fram beslutsprocesser för investering i infrastruktur. Detta kommer att göras med hjälp av fallstudier om två stora järnvägsprojekt, vilka är Ostlänken och Oslo-Stockholm 2.55. Ostlänken är en ny och dubbelspårig höghastighetsbana som planeras att byggas mellan Järna och Linköping, med stationer för på- och avstigning vid Vagnhärad, Nyköping, Norrköping och Linköping. Under 1990-talet pågick ett omfattande påverkansarbete för att samla olika aktörer vid den här idén och lansera den på nationell nivå för att bli beviljade pengar. Förbättringar längs med järnvägsstråket mellan Stockholm och Oslo har också diskuterats sedan länge. År 2015 tog regionerna i Värmland och Örebro tillsammans med Karlstad och Örebro kommun ett gemensamt krafttag och bildade bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB. Idag bedriver bolaget ett omfattande påverkansarbete för att bli beviljade finansiella medel i den nationella transportplanen för att leda om tågtrafiken på ett delvis nytt stråk mellan de två huvudstäderna. För studien har politiker och tjänstepersoner intervjuats och dokument granskats närmare för att generera empiriskt material. I beskrivningarna av händelseförloppen för de båda fallen går det sedan att märka hur komplex en sådan process kan se ut. Många olika aktörer är inblandade och påverkansarbetet bedrivs på flera olika sätt samtidigt för att driva fram ett beslut om investering. En maktdiskurs som omfattar beslutsprocessen och dess mekanismer har även identifierats, samt hur olika former av maktutövande tar plats inom den. Det handlar framför allt om att placera sitt projekt på den nationella dagordningen, samt övertyga andra aktörer att projektets rumsliga föreställning är den rimliga att utgå ifrån när investeringar i infrastrukturen ska ske. Resultatet ska inte betraktas som en allmän modell om hur andra projekt ska planeras och drivas fram till egna beslut om investering. Varje projekt har sina egna motiv och förutsättningar för att lyckas. Genom att använda dem som en referens mot varandra, samt dra lärdomar av erfarenheter, kan det emellertid bidra till en större förståelse om processen som senare kan appliceras på liknade fall.

This essay is about testing the validity of an article written by Jonas Löwgren, called The use qualities of digital design. The study we have executed is about testing the featured qualities of digital design in the article on two search systems located in the library of Stockholm University and Södertörn University respectively to see how they are able to be applied on search systems. To acquire the information for the study, we handed out a written inquire among users of those systems. The result of this quantitative study shows us that many that five of Löwgrens qualities is likely to be present on the systems. Our conclusion is that five of these are appliable on search systems. More research in the field is required to find out more about qualities of other systems.

Examensarbete på kandidatnivå om den svenska nationaloperan Gustaf Wasa. Arbetet går igenom operans olika formtyper och kategoriserar dessa, såsom rent fransyska, italienska, eller allahanda kombinationsformer deremellan.

The green wedges of Stockholm are meant to support a high level of biodiversity as well as cultural and recreational services but evaluating the spatial development of the wedges is difficult because their delineation has changed since they were first used in a regional development plan. This study examines a part of the Hanveden and Tyresta wedges in southern Stockholm, with the goal to use robust ecological theory to evaluate the development of the wedges from 1992 until today with focus on conserving a high level of biodiversity. Using an already existing GIS-based method of identifying connectivity weaknesses in the wedges, more weaknesses were found in 2010 than in 1992 although the total area of the wedges had only declined 3.3%. The shape of the wedges had also changed, with more narrow parts in 2010 than in 1992. To more effectively compare the development of factors in the landscape that are relevant for biodiversity, this study proposes a new method using the common shrew and hazel grouse as surrogate species. The total area loss for the common shrew was 2.96% from 1991 to 2013 and 2.23% for the hazel grouse. Fragmentation increased for both species. A large part of the greenspaces relevant to the surrogate species are covered by the green wedges, meaning that important cultural and recreational values identified by the county council are also present in areas relevant to the surrogate species. Using surrogate species to delineate and monitor the green wedges could enhance the cultural and recreational qualities of the wedges, emphasize the need for connectivity planning, identify ecologically important parts of the greenspaces as well as provide a tool for following up the development of the urban greenspaces of Stockholm. However, formulating goals relevant to biodiversity is important to fully evaluate development and municipal cooperation is needed.

This essay aims at investigating the housing conditions for workers in mechanical workshops in Stockholm during the early postwar period of 1946. These conditions are measured by spaciousness and by the sanitary levels, according to appurtenant theory. Lacking a census regarding the target population the essay uses data from a 1946 survey about housing conditions for 266 working class families, where the familiy man was employed in a mechanical workshop, in Stockholm during 1946. This data, of spaciousness and sanitary levels, is thereupon used as a representation for the target population, since the average income per year is found to be equal between the two populations. This representatation rests on the hypothesis of income per year as an important factor for a person’s housing condition.

Uppsatsen utgår i stora drag från Wolfgang Kemp's receptionsteorier för att diskutera arkitekten Ferdinand Bobergs bidrag till den svenska arkitekturen inom industrin under 1800-talets andra hälft. Vattentornet vid Mosebacke i Stockholm fungerar i detta arbete som en utgångspunkt för att förstå Bobergs arkitekturella värdegrund och formmässiga ideologi. Uppsatsen ägnar också att etablera en övergripande förståelse av vattentornets plats i arkitekturrummet – hur vattentornet samverkar med den omedelbara miljön i både dess samtid och nutid. Mosebacke vattentorns återvändande till tidigare stilepoker inom arkitekturen diskuteras i detta arbete utifrån begreppet historicism och fungerar här som en central frågeställning som kontinuerligt bearbetas i uppsatsen. Utifrån dokumentation i form av artiklar, målningar och fotografier, som berör vattentornet vid Mosebacke, har det kunnat konstaterats att det välkomnades av samtiden och är än idag en påminnelse av den ”nya” arkitekturens frammarsch i den moderna staden. Sökord: Ferdinand Boberg, arkitektur, Stockholm, Genius Loci, industri, historicism, plats, vattentorn, Mosebacke.