Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät. Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt. Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.

The Swedish telecommunication market was prior to the official deregulation 1975 characterized by Telia’s former monopoly position. This thesis studies how the deregulation of the market, and the thereby increasing competition, has affected Telia and how it has influenced Telia’s marketing strategies. The theoretical framework, from which the conclusions will be made, is a combination of the theory about strategic learning behaviours by Slater et al, and Grönroos’ theory about a marketing continuum. The empirical work material is the result from two interviews with former key figures at Telia, and a briefing of Telia’s annual report between the years 1993 and 2006. Research findings indicate that Telia has gone from being product oriented with a strong technical focus, to becoming gradually more market oriented with competition orientation but foremost customer orientation as their most distinguished learning behaviours. An apparent move from transaction marketing to relationship marketing can furthermore be made out.

Bakgrund: Långvarig smärta är den smärta som har pågått i mer än tre till sex månader, kroppsligt fyller den ingen funktion. Smärta är kopplat till lidande, då utgör familjen ett viktigt stöd. Upplevelsen av hopp kan påverka ett sjukdomsförlopp positivt. Syfte: Studiens syfte var att belysa drabbade personers erfarenheter av långvarig smärta. – Hur hanteras den livsförändring som långvarig smärta bär med sig? – Hur påverkas hoppet av det lidande som långvarig smärta är starkt förknippat med? – Vilken betydelse har den långvariga smärtan i familj, relationer och det sociala livet? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie och baseras på nio vetenskapliga, kvalitativa artiklar hämtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. De nio artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall och analys av data gjordes genom en innehållsanalys. Resultat: De drabbades erfarenheter visar att hoppet har en positiv inverkan på långvarig smärta. Med hjälp av olika strategier kring hanteringen av smärtan kan lidande lindras och hoppet främjas. Närstående och sjukvården har en hjälpande roll och trots långvarig smärta kan den drabbade uppnå en god livskvalité. Slutsats: Livskvalitén främjas av hoppets påverkan på lidandet. Närstående och sjukvård utgör ett viktigt stöd i hanteringen av smärtan.

Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet. Därför är det viktigt att uppmärksamma samspelsproblem redan i förskolan och arbeta med att främja god social utveckling hos alla barn. För att genomföra undersökningen gjordes kvalitativa intervjuer med sex olika förskollärare på olika förskolor. I resultatet beskrev förskollärarna att en bra värdegrund och ett bra förhållningssätt hos pedagogen där den vuxne är engagerad och närvarande både mentalt och fysiskt är betydelsefullt i arbetet med barns samvarokompetens. Informanterna betonade även att tydliga regler, en struktur i vardagen och att dela in barnen i mindre grupper är a och o i arbetet med att skapa ett gott socialt klimat i barngruppen där varje barns sociala utveckling får ta plats.

Employer Branding är ett begrepp som fått stort genomslag i organisationer världen över. Begreppet innebäratt företag arbetar med sitt arbetsgivarvarumärke i syfte att attrahera, motivera och behålla personal.Ett företag som vill utveckla sitt Employer Brand är Arizona Chemical. Arizona Chemical ligger i den lillabruksorten Sandarne strax söder om Söderhamn. Arizona Chemical har gett mig i uppdrag att ge konkretaråd på Employer Branding strategier utifrån företagets förutsättningar. Genom intervjuer med anställda harjag kartlagt organisationens problembild och belyst de behov som finns av en Employer Branding strategi.För att kunna förankra mina förslag på strategier i teori har jag gjort en forskningsöversikt över fenomenetEmployer Branding. Mitt resultat är baserat på teorier utifrån litteraturen som anknyter till ArizonaChemicals behovsbild. Några teorier som framgår i resultatet är att organisationer som arbetar med EmployerBranding bör skapa en god värdegrund, plattformar för Employer Branding samt på olika sätt rikta sinexterna marknadsföring till målgruppen budskapet är avsett för.Analysen resulterade i en 6-stegsmodell som förslag på Arizona Chemicals strategiska arbete med EmployerBranding. De 6 stegen inkluderar: ny värdegrund, nulägesanalys, Employer Branding plattformar, internförankring, utvärderingar och extern kommunikation. I de olika stegen motiverar jag förslagen med hjälp avlitteraturen. Avslutningsvis diskuterar jag kring mina förslag på strategier och Employer Branding i stort.

Aim: The aim of the current study was to investigate nurses’ experiences of caring for palliative patients in palliative home care, and to examine the coping strategies they use. Method: The study was empirical descriptive with qualitative approach. The data was collected by nine semi-structured interviews and analyzed by using manifest content analysis. Result: By analysing data three categories: Positive experiences of palliative home care, Stressful experiences of palliative home care and Problem-focused coping strategies, and 15 subcategories, were distinguished. Conclusion: Experiences of palliative home care were both of positive and challenging characters. Stressful situations were managed by problem-focused coping strategies. Nurses are in need of the work situation at home to become more ergonomic and designed to protect the nurse’s physical wellbeing. The present study was of a too small character to be transferable, thus similar studies on a larger scale are required in the future.

Introduktion: Suicid är bland de 10 vanligaste dödsorsakerna i världen. Varje år avlider närmare en miljon människor efter att de tagit sina liv. Att förebygga suicid har kommit att bli en viktig folkhälsofråga i många länder då det förekommer i alla åldrar, i alla sociala grupper samt inom båda könen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva metoder för att förebygga suicidförsök och suicid, samt att beskriva effekten av suicidpreventiva metoder. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. De databaser som användes vid datainsamlingen var PubMed, Cinahl och SweMed+. Både systematisk och manuell sökning utfördes. Vid databassökningen framkom 12 vetenskapliga artiklar som kom att ingå i resultatet. Resultat: De tre teman som framkom var utbildning, information samt miljöanpassning. Temat utbildning byggde på tvåvägskommunikation. Temat information tillämpade envägskommunikation. Temat miljöanpassning utgick från att anpassa samhället genom säkerhetsåtgärder. Implikation: Förslag ges till att interventionerna bör starta i tidig ålder i kombination med utbildning i föräldrastöd för familjer. Förslag till användningsområden för litteraturstudien är kommuner och privata företag. Den riktar sig främst till de som vill veta vilka aktuella suicidförebyggande metoder som finns att tillgå och vad effekten av dessa visat.

Syfte: Målet med undersökningen var att få kunskap om hur undervisningen kan stärka elevens förmåga att tillämpa problemlösning i matematik. Målet är att finna de kritiska aspekterna av att tillämpa problemlösning. I undervisningssituationen fann jag det intressant att se vilka förändringar som gjorde skillnad för elevens lärande. Teori/Metod: Undersökningen är en learning study som utförs i en åk 8. Datamaterialet baseras på samtal, intervjuer, observationer och tester. Detta material ligger som grund då jag med hjälp av variationsteorin använder denna teori som analysredskap. Resultat: Resultatet visar eleverna saknade strategier och metoder för att utföra problemlösningsuppgifter. Vid cykel 1 visade testresultatet att eleverna förbättrade sin förmåga att arbeta med problemlösningsuppgifter då de deltagit i lektioner som bearbetade det valda lärandeobjektet. Däremot skedde ingen stor förbättring vid cykel 2. De deltagande pedagogernas reflektion kring learning study blev positiv. De såg det som en förmån att få samarbeta kring ett specifikt lärandeobjekt. Learning study ser de som en god fortbildningsverksamhet inom skolan. Speciallärarens roll skulle till karaktären kunna vara både handledande men även deltagande i en learning study. Resultatet visar att learning study som metod och variationsteori stöder specialläraren i sitt arbete att möta elever med särskilda behov i syfte att individualisera på bästa sätt. / Purpose: The purpose of this study was to gain knowledge of how teaching can enhance pupils’ ability to apply problem-solving in mathematics. The goal is to find the critical aspects of applying problem-solving. In the teaching situation, I found it interesting to see what changes that made a difference to pupils’ learning. Theory/Method: This study is a learning study conducted in an eighth grade. The data is based on discussions, interviews, observations and tests. This material is the basis on which I am using the variation theory as an analytical tool. Result: Results show that pupils lacked strategies and methods for problem solving. The test result in cycle 1 showed that pupils improved their ability to work with problem-solving tasks when they participated in lessons dealing with the chosen object of learning. However, there was no significant improvement in cycle 2. The participating educators' reflection on learning study was positive. They saw it as a privilege to collaborate around a specific learning object. They see learning study as a useful further training activity within school. Specialteacher's role could be supervising, but also participating in a learning study. The results show that the learning study as a method and as a variation theory support special education teachers in their work to meet pupils with special needs in order to individualize the best way.

No description available.

Det finns en ambition i den svenska förvaltningen att effektivisera offentliga organisationer och minska dess kostnader. Denna ambition finns i olika stor grad i flera av världens industriländer. Minskade kostnader skulle dock kunna kollidera med organisationernas uppdrag. Vi har intresserat oss för räddningstjänsten i Sverige och Danmark, länderna har valt att producera tjänsten på olika vis men gemensamt för organisationerna är att de har säkerhet som uppdrag och är säkerhetskritiska organisationer. Vi undrar hur de tänker kring effektivitet och vad de gör för att vara effektiva.   Syftet är att förstå och jämföra offentliga och privata säkerhetskritiska organisationers föreställningar om effektivitet och hur de agerar för att vara effektiva. Vidare ställer vi oss frågan vad det betyder ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och ett effektivitetsperspektiv.   Vi har gjort detta genom att kvalitativt undersöka tre fallorganisationer, en svensk offentligt producerad räddningstjänst, en privat producerad räddningstjänst i Danmark och en offentligt producerad räddningstjänst i Danmark.   Referensramen utgörs av teorier kring effektivitet och vad begreppet innebär och dess komplexitet. I referensramen lyfts även teorier kring offentliga organisationers strategier. Kapitlet avslutas med ett avsnitt kring säkerhetskritiska organisationer och egenskaper som är typiska för denna typ av organisation.   Slutsatsen är att de tre fallorganisationerna har olika föreställningar kring effektivitet och arbetar på tre olika vis för att vara effektiva. Det finns även skillnader ur ett säkerhetskritiskt perspektiv och det gäller främst deras arbete med extra resurser i form av brandmän. Möjliga konsekvenser av de två danska räddningstäjnsternas arbetssätt är ökad specialisering och mångsyssleri.