Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet? Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer. Som analysmetod har en abduktiv tematisk analys använts vilket innebär att det empiriska materialet struktureras utifrån teman. Studien utgår främst från tidigare forskning om flexibilitetet i relation till oreglerade och gränslösa arbeten, samt forskning om universitetens ändrade förutsättningar och hur det påverkar den enskilde forskaren. Flexibilitetsbegreppet beskrivs utifrån fyra dimensioner, när, var, hur arbetet utförs och vad som utförs, vilka beskriver hur flexibla och fria forskarna upplever sig vara. Resultatet visar att de intervjuade forskarna har en positiv inställning till flexibla arbetsvillkor och att de upplever en hög grad av flexibilitet. De krav och förväntningar som ändå finns upplevs som oklara. Forskarna upplever få begränsningar av hur de kan planera sin arbetssituation. De begränsningar som anges upplevs dock ej som begränsande för flexibiliteten och friheten. Den flexibla arbetssituationen och bristande organisatoriska rutiner hanteras främst med reaktiva strategier. Den strategi som främst lyfts som intervjupersonerna hjälp att hanterar den upplevda flexibiliteten med är att arbeta mer. Vidare framkommer att forskarna upplever det egna arbetet som mycket meningsfullt och en av uppsatsens slutsatser är att det ger större motståndskraft mot det flexibla arbetets negativa aspekter.

Abstract By finding out the pupils' choice of strategies for problem solving, we as teachers, can get a better understanding of their way of thinking, and thus also help them develop in their learning of mathematics. In a classroom environment where several different strategies could be found, the pupils' learning is facilitated as they, with the help of classmates, find positive and negative attributes of different kinds of strategies. The pupils are, in other words, each other's resources, rather than competitors. The main point is that the classroom environment, as well as the role of the teacher in the classroom, are both key elements for good mathematics learning. In order to increase the understanding of the pupils' choice of learning strategies, a survey was performed based on two school classes, one third grade and one six grade class at the same school. Both classes received the same mathematical problem to work with, and the strategies observed were analyzed and compared. The results show that the pupils' choice of strategies in the two grades did not differ significantly.

I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen. Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort. Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch. Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma. Kvinnorna trivs, men gör hela tiden anpassningar och utmanar sällan de manliga värderingarna.  På det viset medverkar kvinnorna till upprätthållandet av genusordningen, de accepterar och bekräftar de stereotypa föreställningar och de roller som har tilldelats dem. De djupt rotade föreställningar om kön som finns, om vilka uppgifter män respektive kvinnor bör ha, påverkar genusarbetsdelningen på jobbet.  Det kan vara föreställningar om att kvinnor är fysiskt svagare eller att kvinnor har som uppgift att ta hand om barn. Slutsatsen är att byggföretagen är anpassade till en manlig kultur. Och det är den manliga kulturen och den hårda jargongen som försvårar kvinnors inträde och trivsel i byggbranschen. Kvinnorna i undersökningen har dock en framtidstro och de ser att en attitydförändring i byggbranschen kan gynna alla, såväl män som kvinnor.

Bakgrund: Att inte följa läkemedelsordinationer är ett utbrett problem, då det visat sig att uppskattningsvis hälften av alla patienter tar de läkemedelsdoser som föreskrivits. Orsakerna till den bristande läkemedelsanvändningen är flera, vilket kan resultera i allvarliga konsekvenser såsom oförutsägbara biverkningar, uteblivna behandlingsresultat och skador på kroppens organ. Då sjuksköterskan har en nära kontakt med patienten och ansvarar för att främja patientens hälsa och välbefinnande, är en av uppgifterna att förhindra den bristande följsamhet som råder. Syfte: Syftet är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan tilllämpa för att öka patientens förmåga till att följa en läkemedelsordination. Metod och studiedesign: Genom en systematisk litteraturstudie har relevant material insamlats i databaserna CINAHL, PubMed och The Cochrane Library samt sökmotorn ELIN@Mälardalen och bibliotekskatalogen LIBRIS. Resultat: Flera praktiska och teoretiska interventioner finns att tillgå och sjuksköterskans uppgift att kartlägga patientens inställning och uppfattning till läkemedel och sjukdom, för att vidare kunna förmedla individuellt anpassad information. Därmed ökar sannolikheten att en ordination följs och följdaktligen också att behandlingsresultatet förbättras. Slutsatser: Flera strategier för att sjuksköterskan ska kunna öka patientens följsamhet till läkemedelsordinationer existerar, och det gäller för sjuksköterskan att anpassa de individuellt efter patientens behov.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta på elevers tankesätt och val av strategier i huvudräkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det står till med huvudräkningen hos dagens elever. Huvudräkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. Här gäller det att lösa uppgifter i huvudet, utan några hjälpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgång till olika strategier, som kan hjälpa oss att välja tillvägagångssätt efter behov. Här har vi mer frihet att välja hur vi ska lösa uppgiften än om vi använder oss av traditionella algoritmer. Det är dock en frihet under ansvar, där det är viktigt att känna till de förutsättningar och regler som finns att tillgå. Det krävs att vi har en god uppfattning om matematikens grunder och dess uppbyggnad. Med hjälp av en litteraturgenomgång och en empirisk undersökning, innehållande kvalitativa intervjuer och praktiskt genomförda uppgifter med elever i år 8, har jag tittat närmare på begreppet huvudräkning, dess vikt samt elevers tankesätt och strategier i huvudräkning. Mina resultat har jag ställt emot en undersökning som gjordes i början av 1980-talet, HÖJMA-projektet, där man inriktade sig mot elever i år 5. Trots det faktum att eleverna inte anser sig arbeta aktivt med huvudräkning i skolan kunde jag ändå se att en utveckling har skett i det strategiska tänkandet och att flertalet elever har utvecklat nya strategier, som kan hjälpa dem att effektivisera sin huvudräkning.

Abstract This paper is about how the future picture of the public housing sector in Stockholm (capital of Sweden) may look like. It will focus on how these companies need to develop to be able to handle future threats. A recent bill proposed by the government will make it possible for right of tenancy owners to reorganize their tenancy right to tenant-ownership, without permission from county administration. This bill will most likely be approved. This increases the risk/possibilities that large parts of the public housing sector in the inner city may disappear. This will make the public housing sector in Stockholm less attractive. The questions how the public housing sectors run its business and what its goals should be have always been discussed. This paper will from an organizational perspective describe the role of public housing in Sweden. It will also discuss possible development of the public housing sector, how the bill may affect the public housing sector and which related tasks these companies work with today. This paper will also describe the importance of working with strategic marketing and which problems non-profit companies have had in the past in this area. Research has shown that these companies often in their marketing try to aim at all people. Historical this has shown to be a non successful approach. Therefore working with segmentation has become more and more important to companies. The paper shows that this also is the case in Stockholm’s public housing sector and will show areas were the strategic work with segmentation can be improved. To make this paper as reliable as possible interviews with market responsibility persons who work in the public housing sector in Stockholm were made. These interviews made it possible to compare the theoretical starting-point with the reality in these companies and show were the lack in there organizations are. One of the results this study will show is that the public housing companies in Stockholm run their business in a less strategic way. Today’s public housing companies often wait until problems appear before they try to obstruct it. This paper claims that one of the reasons for this way of dealing with changes in the environment has to do with the companies political steering. In conclusion of this paper it will be discussed how the future of the public housing sector in Stockholm may look like and in what way its organizations need to change direction. Points will also be made on some of the things that must be taken care of if public housing in the future wants to stay as an attractive alternative on the housing market. Today’s activity makes it hard to think in longer terms and act strategic. According to the paper this depends a great deal on their political steering and how changes in politics can redirect the company’s whole activity. This makes the employees in these companies less enthusiastic to think in long terms. Why work in a strategic way when the focus can change the next day? The paper argues that there need to be a change in how Stockholm’s public housing sector works today if they want to stay competitive in the future.

Vi har gjort en kvalitativ studie om hur lärare arbetar med gruppdynamiken i klassrummet. Vi utförde fyra intervjuer vilka utmynnade i fyra huvudområden: definition på gruppdynamik, synen på ledarskap, lärares strategier och kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Informanternas bakgrund varierade från att enbart ha arbetat några år i yrket, till att ha 40 års erfarenhet. Vårt syfte med studien var att undersöka vilka strategier lärare använder när de arbetar med en grupp elever för att åstadkomma ett bra gruppklimat. Vi ville även synliggöra lärares tankar kring sitt ledarskap samt deras syn på kopplingen mellan inlärning och gruppdynamik. Huvudresultatet i vår studie visar att ledarskap är centralt i det gruppdynamiska arbetet. Däremot har vi sett att det finns stora skillnader mellan hur lärare utövar sitt ledarskap. Tydlighet och humor var två av de ingredienser som ansågs vara viktiga. Att det finns en koppling mellan inlärning och gruppdynamik framkom tydligt, men på vilket sätt hade våra informanter svårt att beskriva med ord. Det gruppdynamiska arbetet får aldrig stanna av, lärare måste kontinuerligt fortsätta med det arbetet med hjälp av olika strategier. We have performed a qualitative study of how teachers work with group dynamics in the classroom. We made four interviews that turned out in four main themes: the definition of group dynamics, the view of leadership, teachers´ strategies and the connection between learning and group dynamics. The level of experience among the informants varied between only a couple of years up to more than 40 years in the profession. The study was carried out to investigate what strategies teachers use when they work with a group of students to create a good group climate. We also wanted to make visible the teachers´ thoughts when it comes to leadership and also their view of the connection between learning and group dynamics. The main result of our study shows that leadership is central in group dynamic work. However, we have seen big differences between how teachers practice their leadership. Plainness and humour are two of the ingredients that considered important. That there is a connection between learning and group dynamic appeared very clear but in which way was hard for our informants to describe with words. The group dynamic work must never stop but teachers have to continuously keep the work going using different strategies.

Syftet med den här uppsatsen var att ta reda på fritidspedagogers syn på sina strategier för arbetet med barn som har diagnosen ADHD och hur de upplever att de är förberedda inför den uppgiften, med fokus på om de anser sig fått tillräckligt från sin utbildning eller från skolan de arbetar på. Frågeställningarna som behandlades är: Hur upplever fritidspedagogerna att deras yrkesutbildning har förberett dem för att arbeta med barn som har ADHD? Vilka pedagogiska strategier använder fritidspedagogerna i sitt arbete med barn som har ADHD? Har yrkeskåren en gemensam strategi eller är den individuell från pedagog till pedagog? En intervjustudie genomfördes med fem aktiva fritidspedagoger. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades, tolkades och analyserades. Resultatet från intervjuerna visade att fritidspedagogerna inte anser sig vara förberedda på arbetet med barn som har diagnosen ADHD från sin skoltid. De har fått skapa sina egna pedagogiska strategier för det arbetet. Vidare visade resultatet att de fem pedagogerna använder olika strategier för att underlätta för både sig själva och barnen. Men vi fann att de utgår från samma princip, barnets individuella behov.

Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister.

Lärare i skolan har stora kunskaper inom de ämnen som de undervisar sina elever i, kunskaper som inte bara kommer genom inlärning utan även genom upplevelser och erfarenheter. Dessa ”tysta” kunskaper som lärare har finns inte nedskrivna utan finns i deras tankevärld. Syftet med denna studie är att kartlägga de tänkta målen och strategierna som en bildlärare har i un-dervisningen som en tankekarta, här kallad strateginät. Undersökningen är en fallstudie med intervjuer, observationer och insamling av material för att få en så djup insyn i informantens strategier som möjligt. Intervjun redovisas med hjälp av dataprogrammet Complador, vilket redogör för de mål läraren har med sin undervisning. Programmet redogör även för de aktiviteter läraren gör för att uppnå målen och hur dessa båda samverkar på olika sätt. Studiens resultat visar att informanten ofta utgår ifrån elevernas behov i sin undervisning och anpassar aktiviteterna efter dessa. De tysta kunskaperna om elevers behov som informan-ten erhållit genom tidigare erfarenheter, värderingar, upplevelser, känslor, uppfostran, miljö och omgivning m.m., gör att denne sätter upp vissa mål och strategier i sin undervisning. Om elevernas behov, såsom trygghet, tillit och självförtroende, tillgodoses är utsikterna goda att en bra självkänsla byggs upp, menar informanten. Denna självkänsla ökar förmågan att kunna tillgodogöra sig kunskaper bättre.