Anti-branding is a growing social movement as well as a communication strategy that criticize companies through redefining their brands and immaterial values by connecting negative associations to them. Although Anti-Branding is growing, research in the topic is scarce. Through a qualitative case study,based on three (3) Anti-Branding actions, a multimodal analysis and six (6) semi-structured interviews has been made to contribute research to the topic by examining how an organization can use Anti-Branding against a company to create change. The study show that various anti-branding actions in a multifaceted campaign is an efficient tool to create attention, awareness and involvement that lead to change. By utilizing the participatory culture of the this digital age organizations can use anti-branding efficiently by interacting with its publics to engage them to be co-creators of the anti-branding message and to be a part of the social movement and its culture.

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

The purpose of this bachelor thesis is to examine the different ways thatFamiljehemscentrum use to increase the number of families that show interest in takingcare of foster children. This thesis will examine which families are targeted by Familjehemscentrums present communication, which families they should target in thefuture and also the best way to do that. In order to answer these questions a number of interviews were conducted. The first interview was a group interview with three social workers that all work at Familjehemscentrum. Three more individual interviews were conducted with representatives from foster families to investigate how they were recruitedand what they think about being a foster family. The study is based upon relationship management and different communication models identified in the Excellence-study. The results of the interviews showed that Familjehemscentrums communication is directed at heterosexual, non-religious, Swedish born families that live outside of the city. If they widen their target group to include homosexual, religious and non-Swedish born families they would have more families to pick from when deciding who should take care of a foster child. The social workers explained that they would like to see more young families become foster families. The conclusion of this thesis is that Familjehemscentrum can target these young families, along with other types of families, by using social media in a greater extent and also by using the present foster families as a type of ambassadors.

The Swedish governments goal for the public health is to operate for a society with good conditions to be healthy. Many people today are very conscious about their health, at the same time alcohol is a recurring element in many day-to-day situations. IOGT-NTO is an organization that is working towards making sobriety to be the rule rather than the exception. This work is linked together by the organizations communication, which is a vital part to be able to present a unified view outward. In order to do that, it is particularly important that there are common goals and strategies to work towards. Therefore, the purpose of the study is to investigate IOGT-NTOs approach to policy documents and the role they play in their everyday work with communications, and also how they carry out evaluation of their work.   The case study’s theoretical background consists of Strategic Communication, which for structure's sake is divided into sub-categories, Public Relations and Organizational Communication, Internal Communication, External Communication and Evaluation. The study has an abductive approach and uses qualitative methods. The study was conducted using focus interviews and text analysis, which together constituted a triangulation of methods.   The result of the study shows a consistent picture of the steering documents function, they are seen as guidelines that the communicative work is based on. Because of a widespread informal communication documents are not used on an everyday basis, but is instead something that ensures that the work follows the strategy the organization has taken. Evaluation is conducted largely through informal communication between colleagues and is rarely documented as it has a lower priority than other tasks. Therefore, there is potential for development, but in order to spend time on it, a clear goal of how evaluations in this case can be used is required. The study thus contributes to research by highlighting the importance of formulating clear policy documents and implement them when communicating, and that evaluation is a tool which can be used to develop the way that organizations work with communication. / Den svenska regeringens mål för folkhälsan är att verka för ett samhälle med goda förutsättningar för hälsa. Många människor är idag väldigt hälsomedvetna, samtidigt är alkoholen ett återkommande inslag i många vardagssituationer. IOGT-NTO är en organisation som jobbar för att nykterhet ska vara regel hellre än undantag i sådana situationer. Arbetet med detta knyts ihop av organisationens kommunikation som är en viktig del för att kunna uppvisa en enhetlig bild utåt. För att kunna göra det är det bland annat viktigt att det finns gemensamma mål och riktlinjer att arbeta efter. Därför är studiens syfte att undersöka IOGT-NTOs syn på styrdokument och vilken roll de har i det vardagliga arbetet med kommunikation, samt hur de jobbar med utvärdering av sitt arbete.   Fallstudiens teoretiska bakgrund består av Strategisk kommunikation som för en djupare förståelse och för strukturens skull är indelad i underkategorier, Public Relations och Organisationskommunikation, Intern kommunikation, Extern kommunikation och Utvärdering. Studien har en abduktiv ansats och ett kvalitativt förhållningssätt och den har genomförts med hjälp av metoderna fokusintervjuer och textanalys, som tillsammans utgjort en metodtriangulering.   Resultatet visar en samstämmig bild av styrdokumentens funktion, de ses som riktlinjer som det kommunikativa arbetet utgår från. På grund av en utbredd informell kommunikation är dokumenten ingenting som används på en vardaglig basis utan är istället något som säkerställer att arbetet följer den tagna strategin. Även utvärdering sker till stor del genom informell kommunikation kollegor emellan och dokumenteras sällan då den har lägre prioritet än andra uppgifter. Det finns potential att utveckla detta, men för att lägga tid på det krävs ett tydligt mål för hur utvärderingarna i så fall kan användas. Studiens bidrar således till forskningen genom att den belyser vikten av att formulera tydliga styrdokument och implementera dem i arbetet när man kommunicerar, samt att ett sätt att utveckla kommunikationsarbetet är att utvärdera.

På senare tid har Facebook förändrat förutsättningarna för bland annat hur dagens offentliga sjukhus kommunicerar med sina intressenter. Vissa sjukhus har känt ett behov av att förändra sin kommunikation till att bli mer strategisk och anpassa sig till stigande krav på ökad transparens som kommit från såväl allmänhet som medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra varför tre av Sveriges största offentliga sjukhus använder det sociala nätverket Facebook. Dessutom kommer det studeras hur kommunikationen via Facebook tar sig uttryck hos dessa sjukhus. Undersökningen har bedrivits genom kvalitativa intervjuer med anställda som är ansvariga för hanteringen av dessa sjukhus officiella Facebooksidor. Resultatet visar på tydliga likriktningar mellan sjukhusen både till varför de finns på Facebook, samt hur det dagliga arbetet sköts. Samtliga sjukhus anser att Facebook är en lämplig kanal för att sprida organisationsinformation till deras intressenter. Detta bidrar också till att stärka sjukhusets anseende.

Det här arbetet ämnar att studera kommunikationspolicyn och -programmet för Stockholms stad. Mot bakgrund att kommunen har tagit fram det nya kommunikationsprogrammet som ersätter den gamla kommunikationspolicyn undersöker jag följande; vilka deltagare som realiseras i texterna och vilka av de som utgör påverkan samt hur kommunen framställer på sig själv och sin kommunikation. Jag undersöker även huruvida det i samband med framställandet av det nya dokumentet och övergången till en strategisk kommunikation har synen på kommunikationenoch på sig själv förändrats och vilka kommunikationskriterier som realiseras i dokumenten. Som metod för min analys använder jag ett verktyg såsom den systemisk-funktionellagrammatiken (SFG) har att tillämpa. Inom SFG har jag tillämpat den ideationellametafunktionen till min analys däri jag har tagit del av transitivitetsystemet och ergativitetssystemet samt satskomplex. Jag har även tillämpat en del av den interpersonellameta funktionen däri analys av modalitetsmarkörer har stått i fokus. Med hjälp av den språkvetenskapliga metoden har jag kommit fram till följande: samtliga deltagare i texterna har rollen agent som utgör påverkan. Agenterna har blivit mer preciserade iprogrammet, där till exempel kommunikation har preciserats med intern och extern samtidigt som agenterna har blivit färre i kommunikationsprogrammet. Dessa agenter skiljer sig åt i policyn och programmet och det finns passiva satser där ansvariga deltagare undandöljs. Analysen har påvisat att kommunens syn på sig själv har förändrats och har gått mer åt att framställa sig själv som ett varumärke i kommunikationsprogrammet. Benämningen ”vi” och ”vår” relaterade till sig själv och kommunikationen har blivit ”Stockholms” och ”Stockholmsstads varumärke” samtidigt som kommunen uttrycker sig alltmer i form av förpliktelser. Kommunikationskriterierna kan genomsyras av attribut som uttrycker gemensamma värderingar. Kommunikationsprogrammet innehåller även mer den vägledande prepositionen ”genom” som utrymmer kommunens generella riktlinjer för kommunikationen. De kommunikationskanaler som ska användas är inte preciserade, varken i kommunikationsprogrammet eller i kommunikationspolicyn. På grund av det föga antal studier om kommunikationspolicyer i svenska kommuner har mitt arbete baserats mest på den teoretiska grunden snarare än den empiriska. Som tillägg till de studier som finns om styrdokument för kommunikation redogör jag för en granskning av kommunikationspolicyn som Stockholms stad genomförde innan det nya styrdokumentet togs fram år 2012.

Denna studie handlar om EU som normativ makt i området för EU:s östliga partnerskap (Eastern Partnership/EP). Med utgångspunkt från säkerhetsgemenskapsteori och konstruktivism undersöks EU:s försök att sprida sina normer och intensifiera kopplingarna till länderna Moldavien och Armenien, som omfattas av European Neighbourhood Policy (ENP) och EP. Studien finner att EU:s strategi för att intensifiera kopplingarna till Moldavien och Armenien är mycket lika, där utvecklingen av praktikergemenskaper verkar vara något som EU särskilt vill prioritera och etablera redan i ett inledande skede för att partnerlandet skall acceptera de normer, värden och uppfattningar om intressen som utgör ramverket för EU:s kollektiva identitet. Men det verkar som att ländernas förmåga, möjlighet och vilja att tillmötesgå ramverket skiljer sig åt, och att det är där vi kan hitta förklaringen till varför EU mer framgångsrikt spridit sina normer till Moldavien än till Armenien – ett faktum som denna studie argumenterar för ytterst visat sig genom Moldaviens godkännande av EU:s bindande samarbetsavtal Association Agreement, och Armeniens avvisande av samma avtal till förmån för en tullunion ledd av Ryssland.

The area of Järvafältet in the northern parts of Stockholm is one of the many large-scale investments into Swedish residency executed in the 60’s and 70’s, and which got the name Miljonprogrammet. Not until today these buildings have been restored, and frustration has been brewing in these areas for some time. Järvadialogen is the name of a communication program connected to the housing restoration in the area of Husby, which is a part of Järvafältet, and functions as a promotional and informational dialogue between residents in the area and those responsible for the communication program. The cultural diversity in the area of Husby is significant, and with theories on intercultural communication, change communication and power we study the performed communicative process and the manner in which it is received. How is the communication program Järvadialogen shaped and performed, and how are the messages sent received and interpreted? This following study looks at how the communication program Järvadialogen is designed and carried out, as well as how the communication is received. It questions what happens to the opinions? and by performing an extensive text analysis complemented by personal interviews along with group interviews the study explores both sender and receiver perspectives. Methods and theories bring to light the importance of building a relationship among sender and receiver, power relations and change communication. Cultural aspects are evaluated and criticized in regards to communication performance, and more specifically this study shows that the existing frustration in connection to the communication program in Husby is not a result of miscommunication, but of a sense of exclusion, which originates in socio- and economic differences. / Dagens Sverige präglas av en ökad mångfald där samhällsdebatten allt oftare behandlar frågor om integration, segregation och utanförskap. I samband med upprustningen av miljonprogrammen, Järvalyftet, Vision Järva 2030, har Järvadialogen uppkommit som kommunikationsinsats. Kritik har dock riktats mot kommunikationsarbetet relaterat till upprustningen av Järvaområdet. Vi vill därför analysera hur förändringen kommunicerats till de boende på Järva i relation till upprustningsprojektet Järvalyftet. Vår studies frågeställning är: Hur har Järvadialogens kommunikationsgenomförande sett ut och mottagits bland boende i Husby? Med hjälp av teorier inom interkulturell kommunikation och strategisk kommunikation analyserar vi textmaterial som distribuerats i olika forum med koppling till dialogen, samt analyserar genomförda intervjuer med boende och ansvariga för Järvadialogen. Resultatet av detta har blivit en studie i hur ett dialogarbete i en förändringsprocess sett ut och upplevts, samt hur man arbetat med det i detta mångkulturella Husby. Slutligen ser vi att den kritik som riktats mot Järvadialogen som kommunikationsinsats inte har sin grund i bristande kommunikationsarbete, ett aktivt relationsarbete har skett med fokus på lokalförankring i området. Vi ser snarare att det bristande kommunikationsarbete kommer från ansvariga politiker då många boende idag vänder sig till Svenska Bostäder för att få svar på exempelvis frågor gällande skolan och brottslighet i området. Återkoppling från politikerhåll avseende samhällsfrågor och hur de åtgärdas har varit bristfällig och därför bidragande faktor till den kritik Järvadialogen fått.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer.

I Sverige lever vi idag i ett informationssamhälle där tillgången och efterfrågan på information är stor. Detta upplever även de börsnoterade företagen som i sina årsredovisningar publicerar en stor mängd information utöver vad som är lag- och regelstadgat, så kallad frivillig information, för att attrahera riskkapital. Röster för och emot detta expansiva utlämnade har hörts från marknaden och idag pågår en diskussion kring att minska ned denna informationsmängd eller om mängden är nödvändig för att investerare ska få tillräcklig insyn i företaget.   Mer information skulle enligt teorier kring asymmetrisk information innebära en fördel för företaget men även bidra till en mer effektiv marknad. Under de senaste årtiondena har forskningen kretsat kring att undersöka sambandet mellan företagets frivilliga informationsutlämnade och dess kapitalkostnad. Flertalet tidigare studier har funnit ett negativt samband där företagen får en fördel i form av en lägre kapitalkostnad. Förklaringen till detta samband ligger i att informationsasymmetrin minskar. Dock finns även kostnader förknippade med ett ökat informationsutgivande, vilket talar för att nyttan av detta kan vara avtagande. Debatten och problematiken kring företagets informationsutgivning har denna studie tagit fasta på och formulerat följande problemformulering:   Vilken påverkan har svenska börsnoterade företags frivilliga informationsutlämnande på deras kapitalkostnad?   För att uppnå studiens syfte har en undersökning av olika typer av frivillig information, finansiell, ickefinansiell och strategisk information, genomförts. Detta för att, ur företagets perspektiv, undersöka vilken typ av information som tydligast påverkar företagets kapitalkostnad.   Genom att ta del av företaget Kantons material gällande de svenska börsnoterade företagens frivilliga informationsutlämnade mellan åren 2007-2012 har denna studie, genom en kvantitativ metod, valt att hypotespröva om ett linjärt samband mellan finansiell, ickefinansiell respektive strategisk information och kapitalkostnaden föreligger.   Studiens slutsats är att endast mer ickefinansiell information kan hjälpa de svenska börsnoterade företagen att sänka sin kapitalkostnad genom att informationsasymmetrin minskar mellan företagets ägare och ledning. Finansiell information kan leda till en högre kapitalkostnad, trots att den bidrar till att minska informationsasymmetrin mellan investerare, då kostnader förknippade med ett ökat informationsutlämnade är större än fördelarna. Den strategiska informationen har ingen inverkan genom att sänka informationsasymmetrin mellan investerare och har i studien endast visat sig medföra större kostnader än fördelar i påverkan på kapitalkostnaden.