I en allt mer komplicerat och föränderligt samhälle är kommunikation en viktig faktor för organisationers utveckling och syfte för att nå sina verksamhetsmål. Detta innebär ledning, planering och genomförande av kommunikationsstrategier med fokus på medarbetare som viktiga och inflytelserika individer. Den här studien undersöker vilken roll strategisk kommunikation har i förändringsprocessen mot självledarskap, samt vilka utmaningar detta är förknippat med och hur chefer och medarbetare uppfattar denna. I syfte att få en förståelse för detta har vi studerat strategisk kommunikation, ledarskap, medarbetarskap samt förändringskommunikation. Studiens resultat baseras på en kvalitativ forskningsmetod, bestående av tre datainsamlingsmetoder, nämligen dokumentstudie, kvalitativa forskningsintervjuer samt observationer. Studien är begränsad till en del av Arbetsförmedlingen där fokus ligger på intern kommunikation som inte inkluderar extern påverkan av förändrings-processen. Vi ämnar undersöka följande frågeställningar: Hur kommunicerar chefer och medarbetare i förändringsprocessen mot självledarskap? Hur upplever cheferna och medarbetarna självledarskapet samt övergången till den nya ledningsfilosofin? Hur ser cheferna och medarbetarna på de hindren kring övergången till självledarskapet? Den teoretiska referensramen i vår studie är baserad på forskningslitteratur inom kommunikation, strategisk kommunikation, ledarskap och medledarskap. Studien visar behov av mer konkret kom-munikation i alla led av myndigheten samt att cheferna bär huvudansvaret för förändringsprocessen. Studien visar också behovet av att i ett tidigt skede av förändringsprocessen inkludera medarbetare med hjälp av strategisk kommunikation. Det finns behov av mer tvärvetenskaplig forskning som inkluderar strategisk kommunikation, meta-ledarskap, medledarskap och neuroledarskap, för vidare utveckling av organisatorisk förändring vilket bidrar till enklare implementering av förändringsprocessen.

This study uses European researcher Tomas Valasek’s hypothesis about factors required for defence cooperation in order to achieve conditions which can be successfully applied to the Nordic defence cooperation NORDEFCO. The study uses only Norway and Sweden on the grounds that they are the original actors and the driving forces behind the defence cooperation. The factors studied are; the countries' strategic culture, solidarity and trust between countries, similarity in military forces, if similar conditions prevail in the defence industry and if the intentions of cooperation have been clarified. Mainly government documents in the form of propositions, orientations and defence documents are studied, together with previous research in this area and, especially, interviews with representatives of NORDEFCO at military level and policy level as well as outside perspectives from the military attachés in each country. With the intention of studying the extent to which the factors Valasek features may prove to be significant in assessing the conditions for enhanced cooperation in NORDEFCO, the study raises the question of how it is possible to find expressions for the factors. The question presented continuously throughout the analysis and following the study answers the question whether certain factors appear to be more relevant than others for the development of Nordic cooperation. It has been shown that Nordic cooperation is likely to emanate from factors such as strategic culture and similarities in the armed forces. Intentions of this cooperation are considered to be identified, although with more far-reaching intentions from the Swedish perspective. Trust is built gradually step by step, but the fact that each country has its own security ties; solidarity has proven to be of minor importance to the cooperation. The single most important factor for future development is considered by all interviewees as well as previous researchers and myself, to be that of similar conditions for the defence industry. If conditions for the defence industry were commonly set in a Nordic context, these would probably facilitate reaching a higher level of cooperation.

Strategier är viktiga för företag i dag. Det är viktigt i en föränderlig värld där omvärldsfaktorer förändras och där det är viktigt att ett förtag har kompetens att analysera och utforma aktiviteter att faktiskt ta sig dit de har tänkt. Det är många företag som kämpar med att få igenom sin strategi efter att strategin är formad. Långt ifrån alla lyckas med implementeringen av sin strategi. Hur kommer det sig att så få strategier implementeras? Syftet med denna studie är att titta på hinder och framgångsfaktorer vid strategiimplementering. Hur gör de som faktiskt lyckas genomföra sin strategi. Hur ser framgångsfaktorerna ut och vilka hinder kan uppkomma samt hur kan jag undanröja dessa. Teorin säger att det är viktigt med bra kvalitet på strategin. Strategiformeringen och strategiimplementeringen går inte alltid att skilja processerna från varandra. Under tiden man implementerar är det viktigt att man kontinuerligt utvärderar påverkande faktorer och vid behov uppdaterar och omvärderar beslut och initiativ i själva strategin. Det är viktigt att strategin översätts till konkreta aktiviteter och att det finns en bred förankring och förståelse för de aktiviteter som ska göras. Det är också viktigt med en övergripande strategisk förståelse i företaget. När man kommunicerar sin strategi är det viktigt att man skapar mening med strategin för dem som ska genomföra den. När man kommer till stadiet att implementera är det viktigt med en strategi för hur detta ska gå till. Kommunikation och ledarskap är också två viktiga faktorer som spelar stor roll i implementeringen. Kommunikationen är viktig ur flera aspekter, både att skapa mening, men också att kontinuerligt informera om framdriften i strategin lika väl som eventuella uppdateringar och prioriteringar. Ledarskapet behöver bygga upp ett förtroende där trygghet för de berörda finns med. Det är viktigt att ansvaret för aktiviteter ligger hos ledningen. I denna kvantitativa studie tittar jag på vilka hinder och framgångsfaktorer som har påverkat att ett träföretag i har kommit dit man har gjort i sin strategi. Jag har intervjuat ett antal personer vid deras sågverk. De befinner sig i slutet av sin andra fas utav tre. De har hittat framgångsfaktorer i att ha en bred förankring redan i strategiformeringen för att underlätta förståelse för prioriteringar och hur aktiviteter hänger samman med den övergripande affären. En annan framgångsfaktor är att de valt att kommunicera enkelt och transparent vilket har skapat förtroende i organisationen. Identifierade hinder är egentligen inom samma områden som framgångsfaktorerna. Ett hinder är att den breda förankringen som är gjord på mellanchefsnivå saknas på kollektivanställdas nivå. Ett annat hinder är att tvåvägskommunikation saknas. Detta får konsekvenser för verksamheten men kan också vändas till framgångsfaktorer om de adresseras med aktiviteter. Slutsatserna i denna studie bekräftar mycket det som teorin presenterat. Det som varit en lärdom är att det som är en framgångsfaktor även kan vara ett hinder i en annan del i organisationen eller utifrån ett annat perspektiv.

Behovet av grafisk design ökar i samhället, genom både visuella och kommunikativa aspekter. Genom bestämda regelverk i form av grafiska profiler skapas en kommunikation mellan företag och mottagare. Denna kommunikation förmedlas genom grafiska medel och är väsentlig för formgivare att förstå. Inblick i närliggande kunskapsområden som retorik eller strategisk kommunikation skapar bättre förutsättningar för att skapa igenkänningsbara kampanjer. Denna uppsats tar sig an utmaningen att framhäva det kommunikativa språkets viktiga roll för grafiska designer. Genom att analysera två annonser i IKEA:s kampanj ”Där livet händer” utifrån en semiotisk och kommunikativ analys visar IKEA att de använder olika medel för att sprida sin företagsvision. De använder både information och underhållning för att förmedla sitt budskap samt behålla mottagarens uppmärksamhet. IKEA skapar igenkänning med sin grafiska profil, innovativa element och interaktioner.

Denna uppsats undersöker hur några svenska private equity bolag arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Tidigare studier har huvudsakligen gjorts på amerikanska och brittiska företag och det är därför av intresse att undersöka svenska private equity bolag. Utifrån litteraturgenomgången identifierades tre teoretiska koncept som betydande för private equity bolagens värdeskapande arbetet: mål, strategisk planering och humankapital. Dessa teoretiska koncept som användes för att analysera data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att (1) målformulering är en styrande faktor såväl som utgångspunkten för det värdeskapande arbetet för PE-företagen. (2) Den strategiska planen skapas redan innan due diligence genomförs och att regelbundna avstämningar görs för att följa upp planen. (3) Företag använder styrtekniker som är en förutsättning för att implementera de operativa teknikerna. / In previous years, research has been conducted on private equity and the value creation investors carry out in their portfolio companies. Earlier studies have mainly been done on American and British companies, it is therefore of interest to investigate Swedish private equity companies. A research question was formulated as follows: How do Swedish private equity companies create value in their portfolio companies? To answer the question, semi-structured interviews were conducted with four persons employed at different private equity firms. Information was examined and also used from previous research. The results show that (1) goals are a governing factor as well as the starting point for the value-creating work for the PE companies. (2) The strategic plan is created even before the implementation of due diligence and that regular reconciliation are made to follow up the plan. (3) The PE companies exploit their human capital throughout the value-creating process, but above all in the follow-up of the strategic plan and the formulation of goals.

Following the introduction of digital- and social media, the landscape has changed for museums and other cultural institutions. The focus has shifted from the objects in their collections, to the public they serve. Predominantly text-based social media has previously been researched but within visual and multimodal communication (of which Instagram is a large part) research is far less common - especially how art institutions make use of Instagram as a communication channel. Through qualitative interviews with communications officers in charge of social media from four different art institutions in Sweden, an analysis of strategic documents and the application of Russmann and Svenssons (2016) model for researching Instagram on specific Instagram posts, this study finds that there are vast differences not only in what is posted in Instagram, but also how and why these four art institutions make use of Instagram in their communication with their audiences. Surprisingly, it was not too uncommon for there not to exist any strategic documentation and a clear vision of what to publish on Instagram and why it is used. The study also warrants further research on not only Instagram as a whole, but also more specifically on art institutions’ use of the platform.

Hur kan offentliga organisationer arbeta med kommunikation för att motivera människor att söka sig till yrken som innebär risker? På en arbetsmarknad där arbetsgivare tävlar om de bästa medarbetarna behöver organisationer förmedla sitt arbetsgivarvarumärke på ett sätt som lockar medarbetare till verksamheten. Trots denna kunskap är det fortfarande få offentliga organisationer som arbetar med att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke (Parment & Dyhre, 2009, s.53). Det finns i dagsläget begränsad forskning om hur offentliga organisationer kan arbeta med kommunikation för att attrahera medarbetare till yrken som innebär risker. Mot denna bakgrund togs beslutet att studera Polismyndighetens senaste reklamfilmer som har till syfte att attrahera medarbetare till organisationen. För att kunna synliggöra kommunikativa strategier som används för att övertyga mottagaren valdes den kritiska retoriska analysen som metod. Genom analysen och det teoretiska ramverket bestående av retorik, Maslows motivationsteori, storytelling och employer branding kunde olika kommunikativa strategier, som Polismyndigheten använder för att kommunicera sitt arbetsgivarvarumärke och för att attrahera medarbetare, synliggöras. De strategier som analysen synliggjorde utgörs av berättande, användningen av de tre appellerna logos, ethos och pathos, hemlighållande av avsändaren, representation av olika karaktärer samt användandet av motivationsfaktorer i syfte att attrahera en bredare målgrupp.

In 2020, the Swedish Armed Forces will issue the publication that will operationalize the Military Strategic Doctrine of 2016. This new doctrine, named Doctrine for Joint Operations, is planned to cover all the Armed Forces' operational activities at peace time, crisis and war in the execution of Joint Operations. This study clarifies the underlying reasoning and motives behind the introduction of the four concepts: maneuver thinking, mission tactics, flexibility and integration thinking as building blocks in the collective name Swedish operational art in Doctrine for Joint Operations 2020. The study is based on a number of interviews with the authors of the doctrine development group. The study shows that the basic foundation of Swedish operational art is based on the idea of ​​the flexible, creative and enterprising officer and an organization that encourages and gives room for innovative actions. The building blocks of the Swedish operational art are clearly inspired by the experiences of other countries armed forces. Relevant elements that fit the conditions of the Swedish Armed Forces have been selected to be included in the doctrine. The study shows that the doctrine developers attach great importance to the concepts of initiative and flexibility. These permeate all other building blocks and acts as facilitators. The practical application of the Swedish operational art can possibly be a challenge for many of the employees whose daily tasks often involves cases of administrative nature, where possibilities for own creative solutions are limited. Here, a challenging dynamic arises as we see that the Doctrine for Joint Operations is more clearly directed at the Armed Forces as a war fighting organization and not the more mundane peace administrative activities. It is probably not enough with well-worded messages and guidelines in a book to introduce a new way of thinking in the organization. A structured implementation will require a longer period of time in order for the theoretical approaches to be transformed into practical actions. An absolute application of Swedish operational art is likely to challenge and test the Armed Forces' innovation propensity and acceptance for new ways of thinking. / Under 2020 ger Försvarsmakten ut den publikation som ska operationalisera Militärstrategisk doktrin från 2016 i operativa utgångspunkter. Denna nya doktrin, med namnet Doktrin för gemensamma operationer är planerad att täcka all Försvarsmaktens operativa verksamhet i såväl fred, kris och krig vid genomförandet av gemensamma operationer. Denna uppsats klargör vilka bakomliggande resonemang och motiv som ligger bakom införandet av de fyra begreppen: manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och integrationstänkande som byggstenar i samlingsnamnet svensk operationskonst i Doktrin för gemensamma operationer. Studien bygger på ett antal intervjuer med författarna i doktrinutvecklingsgruppen. Studien visar att det grundläggande fundamentet för den svenska operationskonsten bygger på tanken om den flexibla, kreativa och initiativtagande officeren och en organisation som uppmuntrar till och ger utrymme för detta. Det framgår att svensk operationskonst är tydligt inspirerad av andra länders erfarenheter då man valt att välja ut delar som man ansett vara mest relevanta för Försvarsmaktens förutsättningar, där de olika byggstenarna kompletterar varandra. Begreppen initiativ och flexibilitet ges stort utrymme och genomsyrar samtliga byggstenar då de möjliggör tillämpningen av de övriga fullt ut. Den praktiska tillämpningen av den svenska operationskonsten kan möjligen bli en utmaning för många av de anställda vars vardag ofta handlar om handläggning av ärenden med administrativ karaktär, där möjligheterna för egna kreativa lösningar är begränsade. Här uppstår det en utmanande dynamik då vi anser att Doktrin för gemensamma operationer riktar sig mer tydligt mot Försvarsmakten som krigsorganisation och inte den mer vardagliga fredsadministrativa verksamheten. Det räcker sannolikt inte med välformulerade budskap och riktlinjer i en bok för att introducera ett nytt tankessätt i organisationen. Det kommer krävas en strukturerad implementering under längre tid för att det teoretiska förhållningssättet ska omvandlas till praktiska handlingar. En absolut tillämpning av den svenska operationskonsten kommer sannolikt utmana och pröva Försvarsmaktens innovationsbenägenhet och acceptans för nyskapande.

Both Sweden and Finland express a will for a deepened defence cooperation, but the problem is that such a cooperation haven’t been successful in the past. This paper aims to create an understanding about whether this defence cooperation have the requirements to succeed or if it faces a similar destiny as those which have failed in the past. This is conducted by examining how different strategic cultures, which covers the foreign-, security- and defense policy of an actor, can affect the cooperation and its possibility to succeed. The results show that Sweden is in a greater need of a deepened defence cooperation than Finland due to the increased strategic value of the Baltic Sea and its nearby regions, the increased threat this brings and the current state of the Armed forces which are developing towards territorial defence. This shows that Sweden are approaching Finland within these areas. While the biggest differences come through the historical experiences where cooperation have failed between the nations, at the cost of the suffering of Finland. This have led to a low Finnish trust towards cooperation and a mentality that they going to have to manage themselves.

Sedan det kalla krigets slut har Sverige förändrat sitt strategiska agerande till att i högre grad omfatta säkerhetspolitiska och militära samarbeten. Dessutom har Försvarsmakten bytt militärstrategiskt fokus från en utpräglat defensiv tyngdpunkt till att eftersträva ett mer offensivt agerande i samarbete med andra nationers militära styrkor. Denna uppsats undersöker, med en longitudinell fallstudie, om den militära doktrinens balans mellan offensiv och defensiv kan förklaras utifrån nationell strategisk kultur. Fallstudien görs på Sverige, vars strategiska kultur och militära doktrin undersöks vid två tillfällen, slutet av 1980-talet respektive mitten av 2010-talet. Undersökningen betraktar den strategiska kulturen som en intervenerande variabel vilken begränsar militärens valmöjligheter i fråga om offensiv eller defensiv tyngdpunkt vid utformning av militär doktrin. Studien påvisar en kausal påverkan vid ett av de studerade analystillfällena och en samvariation mellan den strategiska kulturen och doktrinen i det andra. Undersökningen kommer till slutsatsen att inte bara funktionella, utan även strategiskt kulturella, faktorer påverkar balansen mellan offensiv och defensiv tyngdpunkt i den svenska militära doktrinen.