Strategisk kommunikation har förändrats i och med sociala medier eftersom att den traditionella kommunikationsprocessen utvecklats. Tidigare har organisationer varit sändare av kommunikation medan målgrupper har varit mottagare och sociala medier har möjliggjort enklare och snabbare interaktion. I sociala medier kan mottagare av budskap bli deltagare i kommunikationsprocesser genom att reagera och kommentera på företags kommunikation. Denna deltagarkultur ställer nya krav på företag i deras kommunikativa strategi. Genom att interagera med målgrupper upprätthålls goda relationer och detta är en viktig anpassning som företag behöver anamma. För att nå ut med strategiska budskap i den höga konkurrensen på sociala medier är det viktigt att skapa engagemang till och mellan målgrupper. Tre svenska livsmedelskedjor, Ica, Coop och Willys, har undersökts i den här studien. Med kvantitativ innehållsanalys mättes och jämfördes innehållskategorier i företagens mest uppmärksammade Facebookinlägg år 2017 med tillhörande kommentarsfält. Kommentarerna som mättes var de mest relevanta, detta för att på bästa sätt karaktärisera företagens målgrupper eller publics engagemang och reaktioner. Resultatet från studien visar att samtliga företag har en bra strategi för att skapa engagemang bland publics. Ica och Willys lyckas skapa störst uppmärksamhet med sina budskap vad gäller antal kommentarer och gilla-markeringar. Samtidigt visar resultatet att samtliga företag i låg utsträckning följer upp publics deltagande. Enkelriktad kommunikation är företagens huvudsakliga kommunikationsstrategi eftersom att de sprider information utan att interagera med sina målgrupper. Resultatet visar att företagen behöver tillämpa en mer interaktiv kommunikativ strategi med publics på Facebook. Företagens inlägg får dock spridning genom att företagen får publics att reagera på och kommentera inläggen, detta visar på en anpassning till Facebook som kommunikationskanal. Resultatet från studien visar att en effektiv strategi för att skapa engagemang är att uppmana publics till interaktion.

Problemformulering och syfte: Forskning visar att det blir allt vanligare för offentlig verksamhet att arbeta med kommunikation av platser. Trots det, finns det ingen generell strategi för hur detta ska gå till. I förlängningen leder det till att de organisationer som inte arbetar professionellt med sin kommunikation av platser förlorar turister då de faller mellan stolarna i bruset av det omfattande utbudet av resmål.
Metod och material: För att ta reda på detta ansåg författarna att en kvalitativ metod var mest lämpad att använda. Inledningsvis samlades en teoretisk bas in, denna bidrog till en bredare kännedom inom områdena strategisk kommunikation och kommunikation av platser. Utifrån detta väcktes en nyfikenhet hos författarna och frågorna som ställdes till respondenterna formulerades. För att samla in det empiriska materialet gjordes mailintervjuer med nio personer som var väl insatta i kommunikationen och varumärkesarbetet inom de olika destinationssamarbetena. Dessa nio kunde därav bidra med en god inblick i hur destinationssamarbeten arbetar med kommunikationen gentemot sina målgrupper.
Huvudresultat: Resultatet av undersökningen visade att destinationssamarben är komplexa organisationer, vars kommunikation påverkas av fler omkringliggande variabler. Flera av de undersökta kan betraktas som strategiska i sina kommunikationsinsatser, medan andra pekar på det motsatta.

Erfarenheter från de senaste årens komplexa konflikter har bidragit till insikten att separata militära insatser ofta är otillräckliga för att skapa fred. Comprehensive Approach ses av många som ett koncept med målsättningen att skapa en integrerad civil-militär ansats för konfliktlösning. Konceptets innebörd är emellertid oklar. Dessutom är det problematiskt att empiriskt belägga att användandet av konceptet leder till framgång, vilket medför svårigheter att granska dess värde. Uppsatsen utnyttjar Michael Howards teori om strategins dimensioner för att analysera Storbritanniens syn på Comprehensive Approach som strategiskt koncept. Som metod används en kvalitativ textanalys av systematiserande typ. Utifrån analysen identifieras styrkor och svagheter med konceptet, vilket medför att huvudfrågan vad Storbritanniens syn på Comprehensive Approach innebär och vilket värde Comprehensive Approach har som strategiskt koncept besvaras. Svaret bidrar till ökad kunskap och förståelse för Comprehensive Approach, vilket är uppsatsens syfte. Resultatet visar att Storbritannien ser Comprehensive Approach som ett strategiskt koncept som kräver integrerade civil-militära strukturer för att fungera på ett bra sätt. Samtliga Howards dimensioner återfinns, och att ingen dimension överfokuseras är utifrån teorin en styrka. Värdet på Comprehensive Approach som strategiskt koncept kan samtidigt ifrågasättas främst på grund av att det mestadels uttrycks vad som bör uppnås, men däremot sällan beskrivs hur det ska genomföras. Uppsatsen påvisar även svårigheterna att samordna och koordinera aktörer mot ett gemensamt mål i en multinationell miljö, när incitament för samordning saknas.

Det övergripande syftet med denna studie är att få en bättre förståelse för influencers och förhållandet mellan influencers och företag i förhållande till företags strategiska kommunikationsarbete på sociala medier. Metoden som används i denna avhandling är en kvalitativ intervjustudie och en kvalitativ innehållsanalys av intervjuresultaten. Studiens teoretiska perspektiv är strategisk kommunikation med inriktning på ytterligare två aspekter: opinionsledare och electronic word-of-mouth. Resultaten från intervjuundersökningen visar att en influenser är en person som arbetar med sociala medier och har ett stort antal följare. En influencer har möjlighet att påverka sina följare genom dessa sociala medier. Influencers kommunikation bygger på ärlighet och trovärdighet vilket är den viktigaste faktorn för att företag ska vilja samarbeta med influencers idag. Resultatet visar att företagen har ett planerat tillvägagångssätt för strategisk kommunikation i samarbete med influencers; dock visar resultatet också att influencers har ett väsentligt utrymme att bestämma hur de ska genomföra samarbetet. Därför kontrollerar företagen inte helt den strategiska kommunikationen. / The overall aim with this study is to get a better understanding of influencers and the relationship between influencers and companies in relation to companies’ strategic communication. The method used in this thesis is a qualitative interview study and a qualitative content analysis of the interview results. The theoretical perspective of the study is strategic communication focusing on two further aspects: opinion leader and electronic word-of-mouth. The results from the interview study show that an influencer is a person who works with social media channels and has a large number of followers. An influencer has the opportunity to influence their followers through these social media channels. Influencers communication is based on honesty and credibility which is the most significant factor why companies want to collaborate with influencers today. The result shows that companies have a planned approach for strategic communication in collaboration with influencers; however, the result also shows that influencers have significant discretion in deciding how to execute the collaboration. Therefore, the companies do not entirely control the strategic communication.

This study is about how the Swedish Armed Forces, as a government organization, can communicate constructively in relation to legitimate communication on their official website. Today's communication as an official organization is increasingly dominated by the so-called marketization. This can lead to an effect of public organizations changing their structure of communication. The research questions of the essay has been answered using qualitative methods. Where the empirical material has been collected from the Swedish Armed Forces using visual image analysis, text analysis and an interview. The text analysis is performed at the Swedish Armed Forces official website and on six selected official documents published by the government organization. A qualitative image analysis is also performed on the website, to get an overview of their communication. To complement these methods, a structured mail interview has also been conducted with the Communications Department at the Swedish Armed Forces.  The study is using a new institutional perspective with Scott’s (2014) three pillars of institutions and DiMaggio and Powell’s (1983) isomorphic processes, which is used as a theoretical tool for our analysis. New institutional theory, assumes how organizations and organizational actions subconsciously and consciously relate to the expectations and demands posed by the environment. The theory is thus presented in connection with communication, identity creation, and legitimacy. The result indicates that the Swedish Armed Forces communication is facing challenges when it comes to reaching out to its stakeholders.   Keywords: Governmental communication, organizational communication, legitimacy, strategic communication, digital media

Att förstå och förklara krig och vad som avgör krig kan bidra till en stats krigföringsförmåga. En liten stat som exempelvis Sverige, vilken antas inte ha ambition att angripa annan stat, löper risken att tvingas utkämpa krig som underlägsen en starkare motståndare. Detta kommer då troligen att ske på eget territorium mot motståndare som skapat de förutsättningar denne bedömer ska räcka till seger. Då två parter har olika förutsättningar att föra striden, exempelvis i styrka, skapas asymmetri mellan de båda.   Denna uppsats söker bidra till kunskap om hur resultat i asymmetriska krig kan förklaras. Det faktum att den på förhand avgjort starkare parten inte uppnår sina målsättningar med kriget i ens hälften av fallen i modern tid är en gåta. Svaret på denna gåta söks genom att pröva och jämföra två teorier, vilka var för sig påstår sig förklara varför ett asymmetriskt krig kan sluta med seger för den svagare parten. Teorierna prövas genom en komparativ litteraturstudie av två asymmetriska krig, Ryssland - Tjetjenien 1994-1996 och 1999-2009.   Resultatet visar att båda de teorier som prövas är relevanta men att ingen av dem enskilt kan erbjuda en fullständig förklaring av resultatet i dessa krig. Den visar också på ett antal ytterligare faktorer som ej kan bortses från då man söker förklara resultatet i ett asymmetriskt krig.

Partnering är en samarbetsform som går att applicera på alla projekt. Partnering kan användas från ett tidigt skede i projektet, redan i idéstadiet, fram tills projektet är färdigställt. Det finns till och med exempel där partneringsamarbeten framgångsrikt har fortsatt längre än till färdigställandet. Samarbetet har då även omfattat underhåll av den slutliga produkten. Men vad är egentligen partnering? Att partnering är en samarbetsform är allmänt känt men vad partnering innebär som arbetsform och hur partnering görs framgångsrikt råder det delade meningar om. Dessutom har partneringsamarbete fått en oförtjänad stämpel om att vara något förlegat och oanvändbart. Det har till och med gott så långt att vissa företag istället väljer att kalla arbetsformen för samverkan för att slippa kämpa emot den negativa synen på ordet partnering. I detta examensarbete reds begreppet partnering ut och en redogörelse görs för hur ett partneringsamarbete bedrivs framgångsrik samt vad som förväntas av en partneringentreprenör respektive beställaren av ett partneringprojekt. Arbetet är baserat på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. / Partnering as a cooperation form can be used in every type of building project. Partnering can be used from an early stage in a project and all the way to the finishing line. There are even some examples where partnering successfully have proceed way longer than to the completing of the project. On these kind of occasions the cooperation has concluded maintenance of the final product. But what does partnering really mean? It is well known that partnering consists of actors working together but what does this actually mean considering the working form? And how are you supposed to make partnering successful? Furthermore, partnering have gotten an undeserved bad label as something out of date and useless. Some companies even chooses not to use the word partnering just because the negative associations from the word. This essay will make the concept of partnering more clear and will work as a guide for how to make partnering successful. The work is based on studies of literature written in the subject as well as qualitative interviews.

Syfte: Syftet är att utifrån auktoriserade revisorers perspektiv beskriva hur införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige kan komma att utforma revisionsarvodet. Frågeställning: Hur kan införandet av obligatorisk byrårotation komma att utforma det framtida revisionsarvodet för EY och KPMG i Sverige? Metod: En framtidsstudie med kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer från KPMG och EY, vilka båda omfattas av “The big four”. Val av respondenter har inspirerats av Delphi-metoden som förespråkar att experter på området studeras. Slutsats: Experterna tror att konkurrensen om uppdragen på företagen av allmänt intresse kommer öka inom ”The big four” och detta anser de kan komma att resultera i att revisionsarvodet sjunker med några procent. Det råder osäkerhet kring vem som kommer få bära kostnaderna för offertarbetet som införandet av obligatorisk byrårotation medför. EU:s revisionspaket medför även en restriktion gällande utförandet av experttjänster parallellt med revisionen, motsvarande 70 % av det totala revisionsarvodet under en treårsperiod, vilket innebär att revisorerna kommer behöva ha koll på beloppsgränser. Detta är en faktor som kan komma att påverka utformningen av arvodet, även om experterna tror att det är få bolag som kommer nå upp till spärren.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka förändringar medarbetare upplever på företag efter konvertering till IFRS. Den vetenskapliga metod som används i studien är hermeneutisk. Studiens empiri är insamlad genom intervjuer. Respondenterna bestod av fem medarbetare från två olika börsnoterade företag. Dessa respondenter valdes ut då de hade arbetat på samma företag både före och efter konverteringen till IFRS samt kunskap om företagsekonomi. Den teoretiska referensramen utgå från aktuell forskning kring IFRS, organisatorisk förändring och företagskultur. Institutionell- och legitimitetsteorin kan förklara varför företag konverterar till IFRS, ett företags strävan och arbete för att behålla legitimitet och därför utgår studien ifrån dessa. Resultat och slutsatser visar att medarbetare hade en positiv inställning till förändringen och att företagen har behållit den företagskultur som fanns på arbetsplatsen före IFRS konvertering och börsnotering. Studien visar att medarbetare upplever en ökad legitimitet från både interna och externa intressenter. Vidare visar studien att medarbetarna upplever en förändring av sina arbetsuppgifter, där främst arbetssätt har förändrats i form av mer struktur och tydligare direktiv. Även arbetsplatsen har förändrats med nya större lokaler och fler anställda. IFRS konverteringen upplevs av medarbetarna har ökat företagets resurser, utöver fler medarbetare, har även kunskap och expertis hos medarbetare ökat.

This study aims to compare how Karlstad Student Union and Örebro Student Union are working with their external communications in order to reach existing and potential members. By comparison, we looked for similarities and differences in how these student unions work with media mix, press contacts, goals, profiling and strategies. We also analyzed how the latter three impact external communication. In making this comparison, we wanted to state whether the unions’ external communication could be improved.The main questions of this study are;How do Örebro’s Student Union and Karlstad’s Student Union work with their external communication?What differences are there in their external communication?What strengths and weaknesses exists in the student unions’ work with their external communication?Are there approaches in their external communication that could be more effective?The aim of the study will be reached by interviews with employees at the unions and by analyzes of the results based on theories of external communication and strategic communication, goals, profile, strategy, media mix and press contacts.The results show that the student unions are working quite differently with their communication. Karlstad Student Union has a communications policy, and they have a clear plan for how to communicate. They work actively with their profile and have a plan as well as to how they work in social media, such as how to express themselves to their target groups. Örebro Student Union works in an unstructured way and lacks long-term thinking, even though it is active, such as using Facebook and demonstrates visibility in other ways.Therefore, the analyzes shows that Karlstad Student Union has a more effective external communication approach based on a strategic and long-term think process which is reflected in most aspects of their communication work. Örebro Student Union has a lack of continuity in their communication efforts leading to more spontaneous work. There are strengths and weaknesses within both organizations. For example, more evaluations and clearer target group analysis would well serve Karlstad Student Union and Örebro Student Union has desirable elements in their work with press contacts.