The digitalization has changed the entire world speaking of communication, both between individuals but also between organizations and their audience. Organizations and business over all requires a good communication to be able to reach their goals within the company and make the most out of their business. But it is not only profit-driven organization, the new era of communication is as important for charity organizations as any other. This qualitative study is about Unicef and their strategic communication via the platform YouTube, a social network which is the biggest in the world when it comes to video and therefor mobile communication. Due to the new technologies, it is simple for commonalty to upload a video on YouTube, and because of the accessibility the platform has been compared to the original television. This has resulted in a transition from traditional media to social media, which is the ultimate tool to communicate through, which is why we think it is important to look into Unicef and their strategies when communicating via YouTube to their audience, in hopes of creating an engagement and to invoke affect. Unicef can through YouTube effectively get the information to reach people all over the world, which can contribute to a greater understanding of the work Unicef does. To study and analyze Unicef’s strategic communication we are using a few theories and literature background to consolidate our aim, which is to search for explicit and implicit strategies in ten different video clips from Unicef's campaign Syrian #ChildrenUnderAttack on YouTube. The theorists we are mostly directing to improve our arguments with are Lillie Chouliraki and Edward J. Lawler. After using Fairclough’s Critical Discourse Analysis studying these video clips, we can definitely establish that the organization uses a variety of strategies and approaches to create an impact and create commitment to the audience. Unicef uses both explicit and implicit strategies and has made a strategic choice in cooperating with celebrities. To summarize some of the strategies Unicef uses, we have listed some of them; to communicate through sympathy, social exchange, communicate through guilt, shame and anger, the use of appeals; negative appeals along with positive appeals, big focus on children, relationship creation, explicit strategies such as language selection, music selection and color choices, identification, portraying celebrities for increased dissemination and finally the strategic choice to use YouTube to reach as wide a crowd as possible.

Studien syftar till att utforska hur HR-medarbetare upplever sin yrkesrolls status och det strategiska värde som de bidrar med. Genom att se över den utveckling HR som yrkesgrupp har genomgått under 1900-talet, samt den transformation som ägt rum, utforskar studien de förändringar som lett fram till det HR vi ser idag. Vidare lägger detta grunden till den statusproblematik som studien behandlar. Den diskussion som förs i studien tar avstamp i en sociologisk infallsvinkel tillsammans med begreppsverktyg som härstammar från sociologen Pierre Bourdieu. Genom dessa verktyg ämnar vi att analysera den verklighet som HR-medarbetarna befinner sig i. Studien är av kvalitativ karaktär där vi genom att intervjua HR-medarbetare utforskar den status de upplever sig inneha, alternativt saknar. Med HR-medarbetare innefattas enbart HR-generalister och HR-specialister då tidigare studier tenderat att främst studera HR-chefer och deras upplevda status. Resultatet visar på att de HR-medarbetare som deltagit i studien upplever sig inneha en viss grad av status och att denna status främst tillskrivs dem genom den stödfunktion de besitter. Genom att studera den transformation som HR genomgått, tillsammans med den empiri som samlats in genom denna studie, visar det sig däremot att HR som yrkesgrupp och dess tillvägagångsätt för att erhålla status skiljer sig från HR-medarbetarnas sätt att erhålla status. / The aim of this study is to explore how HR employees experience their own profession, their status, and the strategic value that they contribute to the organization. Through a historical view of the HR profession, and the transformation that took place during the late 1900s, we examine the changes that helped to create the HR profession we see today. This process gives us the foundation of what this study seeks to explore. The discussion that takes place later on is inspired by a sociological perspective, as well as the tools originated by sociologist Pierre Bourdieu, which are used to analyze the reality of our interviewees. We conduct the study using a qualitative approach where HR generalists and HR specialists are interviewed about their perceived status (or lack thereof). HR employees with a title such as HR manager or HR supervisor have been excluded, since most of the previous studies already covered their experience regarding status and strategic value. The result shows that the HR employees participating in the study experience status and strategic value mainly through the assistant role that they have been appointed, acting as the right hand of the managers they are helping. However, by studying the transformation of HR, along with the data collected through the interviews, we find that there is a difference between how HR as a professional group acquire status, and how HR employees - the generalists and specialists - acquire status.

The purpose of this master thesis in Library and Information Science is to contribute to the knowledge of the conditions the public libraries have for their integration work — i.e. activities intended for newcomers — from the librarians’ perspective. The participating libraries were located in municipalities with significant refugee reception and a total population under 30 000 residents. Six integration librarians from six public libraries participated in qualitative semistructured interviews, which were analysed with qualitative content analysis and discussed within the theoretic framework of Practice Theory as described by Stephen Kemmis. The results show that public libraries based in smaller municipalities are vulnerable to increase of demands and that their needs of resources and/or relief by additional meeting places and citizen offices increases proportionally. The libraries are dependent of adult educational associations and NGO:s voluntary work to offer demanded activities such as language meetups and IT support. The respondents show a low degree of planning and evaluation in their integration work and few participate in the existing expert network. The most reflecting respondents aim to make all activities inclusive for all visitors. The library economy is characterized by temporary projects. The lack of evaluation and documentation threatens to weaken the position within the municipality and make the libraries subjects to saving measures. New program activities need time to get established, but the respondents believe that the needs will remain when the immigrants are no longer newcomers, which speaks for the need of increased long term planning.

Employer branding has over the last 15 years gone from being a fashion concept to becoming a strong, established priority for many employers. Earlier research points to the importance of a strong employer brand for the well-being of a company. The purpose of this study is to gain an understanding of Västerås city’s work with employer branding and to highlight employee experiences of Västerås city as an employer. The following questions are answered in the essay: • How do HR staff in Västerås city work with employer branding? • How do the existing employees experience Västerås city as an employer? To answer these questions, a qualitative methodology was used with case study as a research strategy. The data was collected through semi-structured interviews. One interview was conducted with HR staff in Västerås city and four interviews were conducted with employees in various sectors within Västerås city. Their answers were then analyzed based on the chosen theoretical framework. The result showed that Västerås city emphasizes internal staff work to create a strong employer brand. This is done by emphasizing the importance of a good working environment, values and good leadership. Employees are involved in external communication through, for example, ambassador programs and EVP. All employees emphasized job security as one of the most important factors for their employers' choice. It was also a decisive factor in making them stay in Västerås city. Other important factors that were mentioned by the employees in the study were; personnel policy and administrative systems as well as work in itself. Improvement points raised by the staff in the study were to be more visible as employers for existing employees as well as more development opportunities to an even greater extent. / Employer branding har under de senaste 15 åren gått från att vara ett modebegrepp till att bli en stark, etablerad prioritering hos många arbetsgivare. Den tidigare forskningen pekar på vikten av ett starkt employer brand för ett företags välmående. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur arbetet med employer branding går till inom Västerås stad samt belysa medarbetares upplevelser och erfarenheter av Västerås stad som arbetsgivare. Följande frågeställningar besvaras i uppsatsen: • Hur arbetar HR-personal inom Västerås stad med employer branding? • Hur upplever befintliga medarbetarna Västerås stad som arbetsgivare? För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod med fallstudie som forskningsstrategi. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. En intervju genomfördes med HR-personal på Västerås stad och fyra intervjuer genomfördes med medarbetare inom olika sektorer inom Västerås stad. Deras svar analyserades sedan utifrån det valda teoretiska ramverket. Resultatet visade att Västerås stad betonar det interna personalarbetet för att skapa ett starkt employer brand. Detta görs genom att framhäva vikten av en god arbetsmiljö, värderingar och bra ledarskap. Medarbetarna involveras i den externa kommunikationen genom exempelvis ambassadörsprogram och EVP. Samtliga medarbetare framhävde anställningstrygghet som en av de viktigaste faktorerna till deras val av arbetsgivare. Det var även en avgörande faktor för att få de att stanna inom Västerås stad. Andra faktorer som benämndes positiva enligt medarbetarna i studien var; personalpolitik och administrativa system samt arbetet i sig självt. Förbättringspunkter som lyftes av medarbetarna i studien var att visa sig mer synliga som arbetsgivare för de befintliga medarbetarna samt fler utvecklingsmöjligheter i ännu större omfattning.

Genom det växande antalet kravställande intressenter måste företag finna nya vägar att utvecklas. För att uppnå tillväxt och värdeskapande måste företaget vara flexibelt och kan inte längre enbart fokusera på en typ av intressenter om avsikten är att säkra långsiktig framgång och konkurrenskraft. Att skydda miljön är ett område som får allt större uppmärksamhet i samhället. Företag kan inte längre ignorera detta område och allt fler röster höjs för att företag och organisationer måste integrera detta i sin ordinarie verksamhet för att nå framgång. Denna studie har som avsikt att undersöka möjligheterna att använda verktyget Balanced Scorecard som övergripande styrning av organisationers miljöarbete. Studien har genomförts genom en fallstudie på en större industriell organisation där syftet varit att undersöka möjligheterna att effektivisera dess miljöarbete genom användning av Balanced Scorecard. Resultaten i denna studie visar att verktyget är resurskrävande vid framtagandet och utmaningarna är många för en organisation att implementera detta på miljöarbetet. Verktyget kräver att vissa områden beaktas såsom uppmärksamhet, delaktighet och kommunikation. Ett Balanced Scorecard för miljöarbetet kan, om identifierade förutsättningar beaktas, förbättra kommunikationen, informationsflödet, redovisning av prestanda och öka möjligheterna till ett tvärfunktionellt miljöarbete. Styrkan hos verktyget är att det presenterar miljöarbetet på traditionellt företagsstyrningsspråk vilket kan öka integreringen i organisationers ordinarie styrning.

This master thesis states the following questions: Is it easy or difficult to retrive information from a mobile phone manual? How can the search process be described among user for a mobile phone manual? What similarities and differeces can be identified between users? Arhe there any variables that affect search performance such as reading skills or technical domain knowledge? Eight mobile phone users participated in an empirical observation and the scope was to find information in a paper version of a mobile phone manual according to given tasks. The results shows that some users has problems to retrieve information due to that the correct page in the mobile phone manual could not be located. The results show that the user is using several search strategies, for example the table of contents and the index, when trying to locate information. The results also revel that the user initiates multiple search steps before the correct information can be located. The thesis discusses how a manual could be designet to make information easier to find.

The overall aim with this study is to get a better understanding of influencers and the relationship between influencers and companies in relation to companies’ strategic communication. The method used in this thesis is a qualitative interview study and a qualitative content analysis of the interview results. The theoretical perspective of the study is strategic communication focusing on two further aspects: opinion leader and electronic word-of-mouth. The results from the interview study show that an influencer is a person who works with social media channels and has a large number of followers. An influencer has the opportunity to influence their followers through these social media channels. Influencers communication is based on honesty and credibility which is the most significant factor why companies want to collaborate with influencers today. The result shows that companies have a planned approach for strategic communication in collaboration with influencers; however, the result also shows that influencers have significant discretion in deciding how to execute the collaboration. Therefore, the companies do not entirely control the strategic communication.

Att förstå orsaken till långsiktiga konkurrensfördelar har länge varit en intressant forskningsansats. Trots att tidigare forskning påvisat att såväl strategisk kongruens som integrerad styrning påverkar företags konkurrenskraft positivt finns det få studier som behandlar båda dessa områden tillsammans. I denna avhandling beskrivs och analyseras strategisk kongruens och integrerad styrning på Scania. Anledningen till att Scania valts som fallföretag är att det är ett framgångsrikt företag med en avancerad tillverkningsprocess. Inom dessa företag är ofta samordningen av verksamheten komplicerad, vilket innebär att högra krav ställs på såväl strategi som styrsystem. Studien har genomförts i form av en longitudinell fallstudie och täcker studieperioden 1992 till 2006. Information har inhämtats genom intervjuer, som har genomförts med ledande befattningshavare på såväl koncernsom funktionsnivå. Vidare har internt och externt material studerats. Den teoretiska ansatsen baseras på den av Nilsson och Rapp (2005) utvecklade tentativa modellen som beskriver hur företag kan skapa strategisk kongruens och integrerad styrning på ett framgångsrikt sätt. Studiens resultat visar att den tentativa modellen var väl lämpad som analysverktyg för att ta reda på huruvida Scania har uppnått strategisk kongruens och integrerad styrning. Scania bedriver en koncernstrategi som fokuserar på företagets kärnverksamhet - tillverkning av tunga lastbilar med hjälp av företagets modulsystem. Utifrån den väl utvecklade koncernstrategin har företaget lyckats skapa såväl en affärs- som produktionsstrategi som är anpassade till varandra samt till den omgivning som företaget är verksamt inom. Scania har dessutom genom en stark företagskultur, som karaktäriseras av att en stor del av planeringen och uppföljningen sker vid tvärfunktionella möten, lyckats skapa en integrerad styrning. Företags styrsystem hänger dessutom ihop mellan de olika organisatoriska nivåerna vilket stöder implementeringen av Scanias strategier. Företagets strategier och styrsystem har förändrats under studieperioden och anpassats till förändrade förutsättningar i omgivningen. Scania har lyckats genomföra dessa förändringar på ett sådant sätt att varken den strategiska kongruensen eller den integrerade styrningen äventyrats.

Problem och syfte:
Syftet med studien är att undersöka om normer och förväntningar för hur en kommunikationsplan bör vara uppbyggd, i både begrepp och struktur, förekommer i svenska kommuners övergripande kommunikationsdokument. Det här syftet finns för att urskilja huruvida institutionalisering förekommer i kommunernas material, eller om kommuners olika förutsättningar skapar olika situationsanpassade kommunikationsplaner. Studien kommer därmed även att kunna förmedla positiva och negativa aspekter av institutionaliserade kommunikationsplaner. Studien baseras på ett vetenskapligt problem med institutionellt perspektiv, ett perspektiv som sällan används inom medie- och kommunikationsvetenskap. Metod och material:
Studien utgår från en kvantitativ innehållsanalys med 100 kommunikationsplaner som valdes genom ett oproportionellt stratifierat urval. Kategorierna är baserade på storlek, ekonomiska förutsättningar och geografisk placering. Ett kodschema skapas med uttömmande svarsalternativ. Urvalet består av över en tredjedel av populationen, och därmed går det att uttala sig om generaliserbarhet utifrån resultatet.
Huvudresultat:
Majoriteten av kommunernas kommunikationsplaner är institutionellt skapade, med både begrepp och struktur. Det finns en del begrepp och strukturer som skiljer sig åt, men de allra flesta följer bland annat kommunernas intresseorganisation SKLs anvisningar om hur en kommunikationsplan bör skapas.

Problemformulering: Inom kommunikationsyrket har utvecklingen under de senaste åren gått mot att kommunikationsavdelningen blivit en stödfunktion. Detta eftersom efterfrågan på organisationer att vara mer kommunikativa har ökat markant. Utvecklingen har lett till nya utmaningar inom yrkesområdet då yrket involverar mer stödjande och coachande kompetenser för att möta detta behov. Trots denna utveckling finns ingen riktig definition av hur en coachande kommunikatör arbetar och det saknas tydliga ramar för hur arbetet ska utföras. Syfte: Studiens syfte är att jämföra kommunikatörers coachande arbetssätt i teori och praktik för att bilda en uppfattning om hur en coachande kommunikatör arbetar. Metod och material: En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med tio kommunikatörer som arbetar med ett coachande förhållningssätt idag. Huvudresultat: Resultatet av genomförd studie har visat att kommunikatörens praktiska coachningsarbete lägger stor vikt vid dialog och meningsskapande, lyssna och ställa frågor är centrala aspekter i arbetet. Makt och hierarkier suddas ut och behovet av att alla ska ha ett kommunikativt ansvar gentemot organisationen blir tydligare. Resultatet visade också att kommunikatörerna använder ett coachande arbetssätt för att få kommunikationsavdelningen att ses mer som en stödenhet och för att få organisationerna i stort att bli mer kommunikativa.