Katastrofer kräver omedelbara beslut och åtgärder för att minimera allvarliga konsekvenser. Undersökningar och analyser från tidigare katastrofer visar att utbildning, övning, samverkan och ledarskap behöver förbättras för att evidensbaserat beslutsfattande ska uppnås. I Sveriges hälso- och sjukvård är det regional Tjänsteman i Beredskap, TiB, som i de flesta fall initialt fattar de övergripande beslut om mobilisering och fördelning av resurser och behov av medicinsk kompetens vid katastrof och allvarlig händelse. Syftet med denna studie var att kartlägga den kunskap och erfarenhet som innehavare av funktionen TiB har för att vara förberedda för sin uppgift. Studien är kvantitativ och bygger på en enkät konstruerad av författaren som har skickats till innehavarna av funktionen regional TiB inom hälso- och sjukvård i Sverige. Resultatet analyserades med deskriptiv statistik och analytisk statistik. En jämförelse gjordes mellan de respondenter som hade medicinsk utbildningsbakgrund och de som inte hade sådan. Resultatet visar att det finns vissa skillnader beträffande kunskaper och erfarenheter och behovet av sådan. De som inte hade medicinsk utbildningsbakgrund hade övervägande specialkunskaper i katastrofmedicin och de ansåg också i högre grad att medicinsk kompetens var viktig för funktionen som TiB. Studiens resultat kan vara till stöd gällande utbildning och planering inför allvarliga händelser. / Disasters and major incidents require immediate decisions and actions to minimize serious consequences. Studies and analyzes from previous disasters show that education, practice, collaboration and management need to be improved. This together with learning from experiences will make the planning of relevant preparations easier. The purpose of this study was to do a survey of the knowledge and experience of a defined operative  level of strategic management (command and control) who can make the overall decisions regarding mobilization and distribution of resources, distribution of casualties and need of medical skills to be prepared  for their tasks in case of disaster and major incident. In Sweden this function is called Tjänsteman i Beredskap (TiB). The study is quantitative and based on a questionnaire constructed by the author and sent to the holders of the function TiB in Sweden. The results were analyzed by descriptive statistics and analytical statistics. A comparison was made between those respondents who had medical education background and those who did not have one. The result shows that there are some differences in knowledge and experience and the need for such. Those who had medical education background had vast expertise in disaster medicine and they also considered relatively more medical skills were important for the function of TiB. Study findings can provide support with training and planning for major events.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900- talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-talet expanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningar begrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna. Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnå mål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciell form av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodlade företag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner, likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning. De senaste två årtionden har det blivit allt mer vanligt att kommuner tillämpar nyckeltal som ett verktyg inom sin styrning. Nyckeltal ger en ögonblicksbild av en verksamhet i förhållande till de målsättningar det har. Med hjälp av nyckeltal kan ledningen se hur verksamheten ligger till i förhållande till fördefinierade kriterier. Det är viktigt att verksamheter plockar ut rätt nyckeltal för att det ska uppstå någon effekt. Men då det finns oändligt många nyckeltal är det inte alltid är en lätt uppgift. Sveriges kommuner arbetar för invånarnas välmående. Deras arbete finansieras främst av statliga pengar och skattepengar från kommuninvånare. Då deras arbete påverkar Sveriges invånare ansåg vi att det vore intressant att undersöka verksamhetsstyrningen hos ett kommunalt bolag. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur verksamhetssytrningen inom ett kommunalt bolag kan se ut och huruvida styrningen fungerar bra eller dåligt. Syftet var även att förklara hur nyckeltal kan användas som ett styrinstrument och vilka faktorer som påverkar valet av de nyckeltal som används. Uppsatsen har utgått från förljande problemformulering: Hur fungerar verksamhetsstyrningen i en kommun och vad påverkar vilka nyckeltal som används? Arbetet har genomförts med en deduktiv ansats där en fallstudie har gjorts. Undersökningen är en kombination av kvalitativ och kvantitativ ansats, en triangulering. Den kvalitativa data har samlats in genom en gruppintervju samt en personlig intervju med anställda på fastighetskontoret på Halmstad kommun och har berört styrning av verksamheten med hjälp av nyckeltal. Den kvantitativa data samlades in genom studier av årsredovisningar samt dokument från Halmstad kommuns verksamhet. Undersökningen resulterade i att vi kom fram till att Halmstad kommun har en väl fungerande verksamhetsstyrning där de utgår från den så kallade visionsstyrningsmodellen. De har även utvecklat ett väl fungerande kontrollsystem so kontrollerar kommunens arbete. De använder nyckeltal som styrinstrument främst för att mäta måluppfyllnad och för att följa det dagliga arbetet. Den största påverkande faktorn för vilka nyckeltal som Halmstad kommun och fastighetskontoret använder är trender i samhället då dessa påverkar kommunpolitikerna, som beslutar vilka mål kommunen ska uppfylla.

Denna rapport omfattar ett examensarbete på 22,5 poäng. Examensarbetet har utförts inom ämnet integrerad produktutveckling vid Högskolan i Skövde tillsammans med Jai Designpartner AB. Målet med arbetet var att utveckla ett fällbord som enkelt kan fällas ihop, ha en längre livslängd och lägre vikt än företagets tidigare fällbord. Samarbetet genererade ett fällbord som inte följer de generella principerna av infällning av bordsben. Resultatet blev ett fällbord med minimal klämrisk, med en längre livslängd då infällning av bordsbenet sker med en vridning och med en mindre vikt då ramverk kan elimineras. / This report comprises a 22,5 points degree project. This project has been executed within the area of integrated product development at the University of Skövde in cooperation with Jai Designpartner AB. The objective of the project was to develop a collapsible table that is easy to collapse, has a lower weight and higher feeling of quality, compared to the company´s earlier versions of collapsible tables. The result of the cooperation became a collapsible table with a minimal risk of injury, with a greater endurance since the legs are folded with a turning motion and with a lesser weight since the table lacks framework.

Uppsatsens syfte är att förklara skillnaden i varför företag noterade på Stockholmsbörsen lämnar olika upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien baseras på företag noterade på Stockholmsbörsen OMX, Large-, Mid-, och Small Cap. Sammanlagt granskas 200 noterade bolag utifrån dess årsredovisningar. Undersökningen delas in i fyra olika riskkategorier; finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt strategisk risk. Varje kategori, med sina beroende variabler, analyseras var för sig. Därefter analyseras mängden totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer genom att de fyra kategorierna slåss samman. Undersökningen omfattar sju hypoteser som analyseras utifrån en checklista som är framarbetad av författarna. Hypoteserna grundar sig på institutionell teori, positive accounting theory samt legitimitetsteorin. Syftet med hypoteserna är att finna samband som påverkar mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer samt finna samband som påverkar homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer.  Analysen sker genom en multipel linjär regressionsanalys för varje kategori av risk samt för totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Studien visar att företag, trots reglering, lämnar olika mängd upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Vidare visar studiens resultat att storleksmåttet antal anställda påverkar upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer vid strategisk risk. Därefter påträffas inget som kan sägas påverka företagens upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom finansiell risk, affärsrisk, operationell risk samt totala upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer. Resultatet av studien visar att mängden upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inte kan förklaras av institutionell teori, positive accounting theory eller legitimitetsteorin. Det påvisas dock samband vid homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk, där dessa samband tyder på att institutionell teori och positive accounting theory kan förklara homogena upplysningar om risker och osäkerhetsfaktorer inom strategisk risk.

Sociala medier har skapat nya vägar för kommunikation och nätverkande. Genom sociala medier har offentliga förvaltningar möjlighet till ett nytt och utvidgat sätt att kommunicera med sina medborgare. Kommunen är till för medborgarna och måste därför bemöta deras krav på information och behov av kommunikation. För att våga ge sig ut i en okänd kanal krävs en strategi och ett förhållningssätt till nya vägar att kommunicera. I den här uppsatsen har vi ställt frågan; Varför använder kommuner sociala medier för att kommunicera med sina kommuninvånare? För att få svar på vår fråga har vi undersökt hur tre svenska kommuner arbetar med sociala medier, utifrån ett strategiskt perspektiv. Vi har intervjuat de personer som är ansvarig för kommunikationen i sociala medier på Karlskogas, Karlstads och Örebro kommun. Det visade sig att de tre kommunerna använder och arbetar med sociala medier på olika sätt, men att målet med kommunikationen är att uppnå dialog och interaktion med medborgarna. Vi fann också att vägen till dialog inte är spikrak samt att kommunernas strategi för att uppnå dialog är att anpassa sig till de nya kanalernas möjligheter och genom att hålla dem aktiva och levande. Avslutningsvis har vi tagit fram konkreta rekommendationer till kommuner som vill använda sociala medier.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke. Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess demokratiska påverkan. Syftet är således att söka svar på och diskutera kring kommunalt varumärkesarbete på en nivå där innehållet och motiven blir granskade kritiskt i de demokratiska värdenas ögon. Viktiga teorier behandlar strategisk och planerad kommunikation. Resultaten presenteras främst utifrån Erikson (2008) och hans företags- och kundperspektiv på varumärkesbyggande. Dessa perspektiv har kompletterats med ett tredje egenutformat demokratiperspektiv från varierad kommunaldemokratisk litteratur. Även Public Relations med bland andra Grunig & Hunt tas upp. Detta för att främst visa om kommunikationen gör medborgaren aktiv eller passiv. L’Etang är också en forskare som presenteras inom PR. När det gäller forskning om kommuner som varumärken är det Agneta Spjuth, samt Ulf Dahlqvist & Frans Melin som skrivit omfattande om just hur offentliga varumärken skall lyckas. Metoderna består dels i en diskursanalys av det innehållet Kalmar kommuns varumärke presenteras i. Dels består även metoden av intervju med centrala personer inom kommunens kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar på att man väljer ut starka, och välkända attribut för att bygga varumärket Kalmar. Identiteten signalerar stark företagsanda och en historisk, kustnära kommun som kan möta medborgares och företagares behov. Detta märks inte minst i den så väletablerade sloganen "Alla tiders Kalmar". Kärnvärden som har etablerats är ledstjärnor som sammanfattar varumärket, och som ger associationer till allt det som bidrar till tillväxten. Det handlar om allt från kunskap, centrum, puls och historia. I ett demokratiperspektiv kan man se att det största problemet ligger i konflikten kommersiellt och den service som ska verka för det allmänna bästa. Enskilda företag blir lätt framstående i exempelvis magasinet Jenny, och ger därmed inte en representativ bild av kommunen i sin helhet. Man skryter ibland om sin kommun på ett sätt som kan uppfattas ske av egenintresse, samt att man lockar företagare på en rad olika sätt, vilket även det faller tillbaka på viljan till tillväxt. Offentligt varumärkesarbete verkar vara här för att stanna, och nu gäller det bara för kommunerna att arbeta med dem på ett sätt där man alltid låter de demokratiska värdena stå i centrum, och finna vägar där demokratin kan gynnas i ett varumärkesarbete.

TITEL: Den anpassningsbara småföretagaren – ett annat sätt att se på klassiska marknadsföringsmodeller. FÖRFATTARE: Charlotte Gustafsson och Kristin Sundqvist HANDLEDARE: Urban Ljungquist NIVÅ: Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 hp, VT 2011 NYCKELORD: Små företag, Småföretagare, Marknadsföring, Kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen, BCG-matrisen, strategisk marknadsföring, stora företag PROBLEM- FORMULERING: Hur kan marknadsföringsmodeller, initialt anpassade för stora företag, appliceras på små företags verksamheter? SYFTE: Syftet med uppsatsen är att redogöra för om kärnkompetens, produkt- och marknadsmatrisen samt BCG-matrisen behöver anpassas utefter ett litet företags förutsättningar för att kunna integreras i det vardagliga marknadsföringsarbetet. METOD: En forskningsansats av kvalitativ karaktär med ett deduktivt angreppssätt har använts där fem företag, Mom2Mom, Hemsida24, SEE U, Apping och Ecopower Academy har intervjuats inom ämnet. Samtliga företag passar in på studiens definition av små företag. TEORETISKT PERSPEKTIV: Avsnittet inleds med en beskrivning av marknadsföring samt marknadsföringsarbetet i förhållande till företagsstorlek. Där efter redogörs för hur studiens utvalda marknadsföringsmodeller kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen och BCG- matrisen används. EMPIRISKT PERSPEKTIV: I empirin presenteras de fem djupintervjuer som genomförts under studiens gång. SLUTSATS: Studien visar på att samtliga modeller går att applicera på ett litet företags verksamhet om en anpassning först äger rum. Dock finns det kritiska punkter som avgör huruvida de anpassade modellerna kommer att appliceras då steget till att implementera dem är långt för en små företagare.

No description available.

Syfte: Att undersöka hur hållbarhetsrapportering fungerar som strategisk kommunikation. Att granska hur 20 svenska börsnoterade bolags hållbarhetsrapportering struktureras. Teoretisk ram: Intressentmodellen. Systemteoretisk kommunikationsmodell. Metod och material: Samtalsintervjuer med nyckelpersoner verksamma inom CSR-kommunikation. Kvantitativ innehållsanalys av 20 börsnoterade bolags hållbarhetsrapporter. Problemställningar: Hur används hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation bland svenska börsnoterade företag? Hur påverkar hållbarhetsrapportering bolagens varumärken? Hur präglar branschtillhörighet och rapportering enligt det internationella ramverket Global reporting initiative, GRI, hållbarhetsrapporteringen? Slutsatser: De studerade bolagen använder hållbarhetsrapportering som strategisk kommunikation för att berätta för aktörer inom och utom organisationen om sitt CSR-arbete. Hållbarhetsrapporteringen används även i varumärkesstärkande syften gentemot dessa aktörer. Hållbarhetsrapporteringen baseras i regel på ramverket GRI vilket fungerar som ett legitimeringsverktyg för att bevisa hållbarhetsrapportens trovärdighet. De studerade bolagens hållbarhetsrapportering följer dock GRI:s riktlinjer i låg uträckning vilket resulterar i slutsatsen att GRI bör utvecklas som granskningsstandard. Då bolagens omsättning och branschtillhörighet präglar hållbarhetsrapporteringen bör GRI:s ramverk baseras på dessa faktorer. Detta skulle minska risken att hållbarhetsrapportering enligt GRI betraktas som en konstruktion av trovärdighet.

Den här studien bygger dels på en narrativ analys av artiklar i Smålandsposten och deras gestaltning av Orrefors Kosta Boda, dels på en fallstudie över Orrefors Kosta Bodas externa och interna kommunikation där den externa kommunikationen hamnar i fokus. Problemformuleringen ställer följande frågor: Hur konstruerar de lokala medierna bilden av Orrefors Kosta Boda och vad är det som utmärker deras texter? • Kan en organisation få publicitet i de lokala medierna utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi och hur går det att förstå detta? • Om Orrefors Kosta Boda använder sig av kommunikativa strategier för att synas i de lokala medierna, vilka är dessa? • I vilken uträckning har Orrefors Kosta Boda AB samma budskap till sina medarbetare som till medier? • Vilken relation och kommunikation har Orrefors Kosta Boda med de kommuner där de har sin verksamhet? Studien bygger på fem olika nyckelord: organisationskommunikation, ledarskap, strategisk kommunikation, integrerad kommunikation samt mediekonstruktioner – narratologi. Resultatet visar att det går att få publicitet utan att använda sig av en medveten kommunikationsstrategi gentemot medier. Det finns flera andra faktorer som spelar in förutom en riktad marknadsföring. I det här fallet har Orrefors Kosta Boda blivit uppköpt av New Wave Group som har skapat stort intresse i både medier och affärsvärlden. Det har gjort att Orrefors Kosta Boda har fått ett medialt intresse dels på grund av en organisationsförändring och dels på grund av att Torsten Jansson som är VD på New Wave Group är en person som medierna älskar. Samtidigt ser man i studien att de lokala medierna i samband med detta har valt att publicera mestadels positiva artiklar och framställer Torsten Jansson som den räddande hjälten i sammanhanget. Mediekonstruktionen av Orrefors Kosta Boda och Torsten Jansson präglas alltså av en positiv och gynnsam bild för företaget. De berörda kommunerna, Lessebo och Emmaboda, är en del i den kommunikations- och förändringsprocess som Orrefors Kosta Boda genomgår vilket framkommer under intervjuer med kommuncheferna.