Sammandrag Det här arbetet riktar sig till ekonomer i olika företag och även blivande ekonomer som känner till den intensiva debatt som varit kring verksamhetsstyrning och som började med den så kallade Relevance Lost-kritiken. Det balanserade styrkortet som var ett av resultaten av debatten har också diskuterats men till stor del varit okritisk. Styrkortet har fått stor genomslagskraft och verkar ha kommit för att stanna, i alla fall under överskådlig tid. Debatten kring verksamhetsstyrning och det balanserade styrkortet har helt klart minskat i intensitet. Nu har det kommit en fortsättning på det balanserade styrkortet, den strategiska kartan, och den finns det inte särskilt mycket skrivet om. Därför är mitt arbete ett bidrag till diskussionen. Mitt syfte är att ge förståelse för de möjligheter, men också för de begränsningar som den strategiska kartan har. Värderingen har sin grund i min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har därför i metodavsnittet gett en grundlig beskrivning av främst kunskapssyn och hermeneutik. Mitt arbete har varit en litteraturundersökning och därför finns det även ett grundligt avsnitt kring det. För att uppnå huvudsyftet har arbetet skett i tre steg. För att skapa förståelse för hur den strategiska kartan är uppbyggd och tänkt att fungera har jag presenterat en rätt fyllig beskrivning av konceptet i det första steget. Syftet med det andra steget har varit att få fram utvecklingen av styrning mellan det balanserade styrkortet och den strategiska kartan genom att titta på likheter och skillnader. Jämförelsen har byggt mer på att visa likheter och skillnader i den kunskapssyn som präglar de båda koncepten än på att visa faktiska likheter och skillnader. Detta har jag gjort via Jan Lindvalls beskrivning av idégrunder skiljt från teknik och Anthony G Puxtys klassificering i olika skolor. Jag har med hjälp av tankar jag lånat från dem presenterat åtta likheter och nio skillnader. Eftersom jag i steg två visat på likheter och skillnader mellan de båda styrkoncepten kunde jag sedan i det tredje steget göra en värdering trots att det, som jag berättat tidigare, inte finns speciellt mycket skrivet kring den strategiska kartan. Värderingen har gjorts utifrån mina tankar men det behövdes ändå verktyg för att skapa trovärdighet åt dem. Jag har därför använt författare som varit både positiva och negativa och presenterat deras åsikter som komplement till mina. Jag har presenterat sju diskussionsområden. Jag pekar på fördelar och nackdelar men säger inte vad som är bäst. I de flesta fall har jag svårt att se fördelarna för sig respektive nackdelarna för sig och därför känns det bättre för mig att ställa dem mot varandra. Min tolkande kunskapssyn gör att jag inte kommer med något facit om den strategiska kartan är bra eller dålig. Jag har däremot insett att det faktiskt har hänt mycket mer än vad jag trodde när jag började arbetet. Kaplan och Norton, som i grunden har ett systemsynsätt som till stora delar är lika som det tekniska, har utvecklats mot en mer tolkande kunskapssyn, vilket syns i vissa delar av den strategiska kartan. Sammantaget känns kartan som ett hjälpmedel för en modernare verksamhetsstyrning, men den är fortfarande endast ett styrverktyg. / Summary This work is directed to people who has an interest in the Relevance Lost debate and has knowledge of the intense debate that has been around management control. The Balanced Scorecard that was one of the results of the Relevance Lost debate has also been discussed but mostly in an uncritical way. The scorecard has had great penetrative power and seems to have come to stay, at least in the foreseeable future. The debate about management control and the Balanced Scorecard has definitely become less intense. Now there is a continuation of the Balanced Scorecard, the Strategic Map. There is not very much written about it. That is why my work is a contribution to the discussion. My purpose is to give understanding for the possibilities and the limitations of the Strategic Map. The valuation has its roots in my hermeneutic epistemological approach. Therefore I have given a thorough description of foremost epistemological approach and hermeneutics in the part concerning method. My work has been a study in literature and therefore there is thorough part around this as well. To achieve my main purpose the work has been done in three steps. To create an understanding for the construction of the Strategic Map and how it’s supposed to work I have in the first step presented a rather rich description of the concept. The purpose by the second step has been to produce the development of control between the Balanced Scorecard and the Strategic Map by looking into similarities and differences. The comparison has been built more on showing similarities and differences by the epistemological approach that characterize the two concepts than to show actual similarities and differences. I have used the description made by Jan Lindvall of the foundation of ideas separated from technique and the classification in different schools by Anthony G Puxty. I have with help by thoughts borrowed from them presented eight similarities and nine differences. Since I have pointed out similarities and differences between the two concepts in step two, I could make a valuation of the Strategic Map in step three, even though there isn’t much written about it. I have made the valuation out of my own thoughts, but I still needed tools for creating reliability for them. I have used authors who has been both positive and negative and presented their views as a complement to mine. I have presented seven areas of discussion. I point out both advantages and disadvantages but I don’t say what is best. In most cases I cannot see advantages for themselves or disadvantages for themselves. Therefore it feels better for me to put them against each other. My interpretive epistemological approach leads to my not presenting an answer whether the Strategic Map is good or bad, but I have realized that it actually has happened much more than I thought when I started my work. Kaplan and Norton who basically has a systems perspective, which in most parts is similar to the technique perspective, have developed to a more interpretive epistemological approach. That is shown in some parts of the Strategic Map. As a whole the Strategic Map feels like a tool for a more modern management control, but it is still just a control tool.

Vår uppsats är skriven på uppdrag av Vägverket Region Sydösts informationsavdelning i syfte att ta reda på hur deras kundtidning Vägskälet är ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi har delat upp undersökningen i två delar. I den första delen använder vi oss av en kvantitativ innehållsanalys. Här undersöker vi innehållet i tidskriften genom att ta reda på hur könsfördelningen ser ut bland intervjuobjekt och i bilder samt hur könsfördelningen är bland skribenter och fotografer när Vägskälet skapas. Denna undersökning baseras på sex nummer av Vägskälet, tre nummer från 2004 och tre nummer från 2007. Tyngdpunkten i studien ligger på att ta reda på hur det ser ut idag, år 2007, men för att få en jämförelsepunkt valde vi att även undersöka 2004 års tidskrift. För att se hur Vägskälets redaktion tänker ur ett jämställdhetsperspektiv när tidskriften skapas ägnades den andra delen av undersökningen till samtalsintervjuer med fyra av nyckelpersonerna i den nuvarande redaktionen. Resultaten från den kvantitativa innehållsanalysen visar att fördelning mellan män och kvinnor bland intervjuobjekt och i bilder är ojämn. Bland intervjuobjekten, de som får komma till tals i Vägskälet, är det en majoritet av män på 72 procent år 2007. Motsvarande siffra för år 2004 ligger på 73 procent vilket innebär att skillnaden mellan åren är liten. Även vad gäller könsfördelningen i bilder förekommer män i högre utsträckning än kvinnor även om siffran inte är lika markant som bland intervjuobjekten. Resultaten visar att det är fler kvinnor på bild i 2007 års nummer av Vägskälet i jämförelse med 2004 års nummer. Resultaten gällande manliga och kvinnliga skribenter och fotografer i Vägskälet visar på olika siffror 2004 och 2007. Redaktionen för Vägskälet 2007 domineras av kvinnor medan det 2004 är en jämnare fördelning mellan manliga och kvinnliga skribenter och fotografer. Resultaten från våra samtalsintervjuer visar att det finns en medvetenhet i redaktionen när det gäller att tänka på jämställdhetsperspektivet i det dagliga arbetet med tidskriften. Det visade sig att redaktionen främst tänker på könsfördelningen i tidskriften, informanterna arbetar med att få med kvinnor i text och bild i den mån det går. De pekar på det faktum att den verksamhet som Vägskälet speglar är mansdominerad och den ojämna könsfördelningen i tidskriften kan bland annat förklaras av det. Informanterna var eniga om det finns förbättringspotential när det kommer till att få en jämnare könsfördelning i tidskriften. / Our dissertation is written by commission from Vägverket Region Sydösts information department. The purpose is to find out how their customer magazine Vägskälet is from an equality perspective. We have divided the survey into two different parts. In the first part we use a quantitative content analysis. In the quantitative part of our essay we examine the content of the customer magazine by finding out how the gender equality shows itself among interview objects and in pictures, but also among writers and photographers when Vägskälet is created. This study is based on six issues of Vägskälet, three issues from 2004 and three issues from 2007. The centre of gravity in this study lies in finding out how the gender equality is represented today in the year 2007, but to get a point of comparison we also chose to examine the 2004 issues of Vägskälet. To determine how the editorial staff of Vägskälet thinks from an equality perspective when the magazine is created, the other part of our study was committed to interviewing four of the key persons that currently are a part of the editorial staff. The result from the quantitative content analysis shows that the distribution between men and women among those who have been interviewed and in number of pictures are uneven. Among the interview objects, those who have been interviewed and have made a statement in Vägskälet, there are a majority of men by 72 percent in the year of 2007. The corresponding numbers for the year 2004 lies at 73 percent which means that the differences between the years are minimal. Even when it comes to the gender equality among pictures, men are shown far more immensely even though the numbers aren’t as prominent as in those who make statements. The results show that far more women occur in pictures in the 2007 in comparison to 2004. Regarding the results concerning male and female writers and photographers between the years 2004 and 2007, the results are different. The editorial staff for Vägskälet in 2007 are dominated by women when in 2004 men and women where more evenly divided. The research findings from our interviews show that there are certain amounts of awareness among the editorial staff when it concerns the equality perspective in the everyday work with Vägskälet. This equality awareness concerns foremost the gender distribution in the magazine and our informants work on a daily basis to achieve a higher degree of representation of women in the magazine. Our informants point out that the labour occupation Vägskälet reflects are mainly dominated by men and the uneven numbers in the magazine could be explained by that fact. All of our informants agreed on that there were room for improvement when it concerns the progress of achieving even numbers in the representation of gender distribution in the magazine.

Inledning År 2005 tog länderna i Europa ett steg närmare varandra på redovisningsområdet. Man implementerade den nya internationella redovisningsstandarden IFRS. Detta med syftet att öka jämförbarheten mellan länderna i årsredovisningarna. IFRS 3 är den del av IFRS som reglerar rapporteringen vid företagsförvärv och upplysningskraven i IFRS 3 har debatterats ställa extensiva krav på företagen. Tidigare forskning har gjorts om IFRS 3, det efter implementeringen för att se hur företagen har klarat av införandet av den nya standarden. Flera studier och i tidningen Balans har det debatterats att företag har klarat av införandet tillfredställande bra men ingen forskning har tidigare undersökt om företagen har klarat införandet och redovisat med kvalitet. De svenska företagen har alltså klarat av införandet tillfredställande nog kvanititativt sett men har kvaliten i innehållet också gjort det eller kan man se tendenser till att företag har lämnat ute information och kan man se bakomliggande faktorer till varför företag redovisar som de gör? Syfte Syftet med denna uppsats är att beskriva och kategorisera tillämpningen av upplysningskraven i IFRS 3 i svenska börsnoterade företag men också att undersöka bakomliggande faktorer till olika tillämpningssätt av de nya redovisningsreglerna. Författarna vill till skillnad från tidigare studier se till både kvantiteten och kvaliten i redovisningen. Metod Författarna har genomfört en dokumentstudie av samtliga 65 svenska börsnoterade företag som har gjort förvärv under 2006. Utefter en mall med 10 upplysningskrav har författarna poängsatt hur väl uppfyllt upplysningskravet är med 0-2 poäng. Samtliga företag har sedan sammanfogats i fyrfältsdiagram och kategoriserats i fyra kategorier. Det är också dessa fyrfältsdiagram som har använts för att se om bakomliggande faktorer som val av revisionsbyrå, företagets storlek, branschtillhörighet, soliditet och lönsamhet har påverkat redovisningen i någon riktning. Slutsats Samtliga 65 företag har placerat sig i två av de fyra kategorierna. Det är de två kategorierna som innebär att företagen har flest 2:or i poäng samt flest poäng totalt sett. När det kommer till de bakomliggande faktorerna drar författarna slutsatsen att det har varit varierande utfall mellan de olika bakomliggande orsakerna som analyserats. Det finns inte för någon bakomliggande orsaker ett starkt mönster som visar att det finns ett samband mellan varför företag har valt att redovisa företagsförvärv som dokumentstudien har visat.

Företags sociala ansvar är en fråga som har blivit allt mer aktuell de senaste åren. Det begrepp som oftast används när företagsansvar diskuteras är Corporate Social Responsibility (CSR). Även om alla inte är överens om att företag ska ta ansvar utöver det lagstadgade arbetar många företag idag aktivt med ansvarsfrågor. Frågan som diskuteras idag är främst hur företag ska arbeta med detta på ett företagsekonomiskt effektivt sätt som gynnar företaget. Michael E. Porter och Mark R. Kramer menar att företag kan uppnå konkurrensfördelar och långsiktiga vinster genom att arbeta med CSR, men att detta arbete måste integreras i företaget. De presenterar fem steg som företag ska genomgå för att arbeta strategiskt med CSR. Dessa är: identifiera skärningspunkter mellan företaget och samhället, välj vilka sociala frågor företaget ska fokusera på, skapa en agenda för sociala frågor, integrera företagets påverkan på samhället med samhällets påverkan på företaget och skapa en social dimension av företagets erbjudande. Klädkedjan Hennes & Mauritz AB (H&M) är ett företag som har arbetat relativt länge med ansvarsfrågor och som även säger sig arbeta strategiskt med CSR. Denna uppsats syftar till att utvärdera H&M:s arbete med CSR för att bestämma hur strategiskt detta är utifrån Porter och Kramers modell. För att genomföra detta har en litteraturstudie genomförts där främst H&M:s CSR-rapport från 2008 har använts. Ett ramverk, baserat på Porter och Kramers modell, har utformats och använts för att analysera CSR-arbetet. Uppsatsen konstaterar att H&M har kommit en bra bit på väg med att göra sitt CSR-arbete strategiskt. Företagets mål ligger nära Porter och Kramers idealbild om strategisk CSR och de arbetar aktivt med att integrera CSR-arbetet i verksamheten. Det som saknas i H&M:s arbete för att det ska vara fullt strategiskt är ett större fokus på den påverkan som den omgivande miljön har på företaget.

Problembakgrund: SvS kommunicerar sitt spelansvar genom den samhälleliga kampanjen Spela Lagom. Inom samhälleliga kampanjer, som kommunicerar ett företags sociala ansvar, finns det alltid en risk att den bild av CSR-arbetet som kommuniceras till mottagaren av denne inte uppfattas motsvara det verkliga arbetet. Om detta sker finns det även en risk att företagets image och profil inte överlappar – vilket kan leda till ökad misstro mot företaget och på så sätt skada varumärket. Syfte: Syftet är att undersöka hur Svenska Spel, med ansvarig reklambyrå, kommunicerar sitt sociala ansvar i sin kampanj för lagom spelande och hur detta ansvar tar form i den kommersiella kampanjen för Triss. Syftet är även att undersöka  hur ett urval av potentiella framtida spelkonsumenter uppfattar Svenska Spel och deras sociala ansvar utifrån kommunikationen. Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie som genomförts genom fem kvalitativa samtalsintervjuer med ansvariga på Svenska Spel och dess anställda reklambyråer, kvalitativa innehållsanalyser på de dokument från Svenska Spel som är relevanta utifrån studiens syfte, kvalitativa näranalyser på de två kampanjfilmer som innefattas i studien samt tre fokusgrupper med den mottagargrupp som definierats i studiens avgränsningar. Resultat: Resultatet påvisar att SvS jobbar med CSR ur ett kommersiellt perspektiv till skillnad från deras uppdrag som beskriver deras ansvar ur ett välfärdsperspektiv. Det finns ett antal faktorer som gör att SvS kommunikation kan komma att uppfattas som ”window-dressing”. Några av dessa aspekter är att de behandlar sina kampanjer som masskommunikativa funktioner som ignorerar mångfalden inom deras breda målgrupper och att de inte tillräckligt tydligt kommunicerar sina faktiska ansvarsåtgärden. Inom den urvalsgrupp som studerats genom fokusgrupper finns det åsikter som syftar till att Svenska Spels CSR-kommunikation endast är ett sätt att framstå som ansvarsfulla vilket i ett längre perspektiv kan komma att leda till en förtroendekris.

<b>Inledning</b> Lokala dagstidningar har varit en naturlig del av vårt moderna samhälle i många årtionden och de flesta av oss tar därför den lokala tidningens framtid för given. Lokaltidningar har dock problem med att attrahera nya, speciellt yngre, prenumeranter. Detta samtidigt som denna grupp spenderar mer tid uppkopplad till internet, eller med andra former av ny media. Lokaltidningen har varit dödsdömd flera gånger då ett nytt media har introducerats men, som vi vet, överlevt. Skillnaden denna gång är att alternativet är gratis. Ny media växer generellt mycket snabbt. Vissa lokala tidningar följer den tekniska utvecklingen och har lanserat en nätupplaga som del av sin långsiktiga strategi, medan andra har valt att endast fokusera på papperstidningen. <b>Syfte</b> Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka ledningsbeslut och strategier lokala tidningar implementerar idag för att möta konkurrensen från ny media. Syfte är dessutom att undersöka och analysera vad de borde göra i framtiden. <b>Metod</b> Vi har, för att uppfylla syftet, genomfört en kvantitativ, telefonbaserad, undersökning med ett standardiserat frågeformulär. Vi har intervjuat 30 utav Sveriges 36, till upplagan största, lokala tidningar, jämt spridda över landet. <b>Slutsatser</b> Mer än två tredjedelar av all lokala dagstidningar representerade i vår undersökning har förlorat prenumeranter sen 2000 och nästan tre fjärdedelar tror att dessa inte kommer att återkomma i framtiden. 90 % av dagstidningarna upplever press på deras största kund, annonsörerna, och 66 % upplever press på prenumeranterna, på grund av internet. 87 % av våra respondenter har en webbupplaga av sin dagstidning. Trots att respondenterna uppger pris som den största anledningen till det minskande antalet prenumeranter, tar 32 % redan betalt för delar av sin webbupplaga, och 80 % utav de som inte tar betalt idag, har för avsikt att göra det inom fem år. En stor majoritet av respondenterna har, trots den negativa trenden, en positiv inställning till framtiden. Omvandlingen från traditionell lokal dagstidning till ett modernt media hus tycks vara nyckeln till framgång i framtiden. / <b>Introduction</b> Local newspapers have been a natural part of a modern society for many decades and most thus take the printed local newspapers’ future for granted. Local newspapers do however have problems attracting new, especially younger, subscribers. At the same time this group spends more time online and with other forms of new media. The local newspaper has been domed several times a new media has entered the market but as we know always survived. The difference this time is that the alternative is free. New media is generally gaining ground very rapidly. Some local newspapers follow the technical evolution by launching web-editions of their newspaper as part of their long-term strategy, while others decide only to focus on the printed edition. <b>Purpose</b> The purpose of this thesis is to research and analyse what managerial choices and strategies local newspapers are implementing today to meet the competition from new types of media. The purpose is furthermore to research and analyse what they ought to do in the future. <b>Method</b> We have, to fulfil the purpose, conducted a quantitative, telephone based, research with a standardised questionnaire. We have interviewed 30 out of Sweden’s 36, based on circulation, largest local newspapers, geographically spread all over Sweden. <b>Conclusions</b> More than two third of all local newspapers represented in our research have lost subscribers since 2000 and almost three quarters believe that these subscribers will not come back in the future. 90 % of the newspapers experience pressure on their biggest customer, advertisers, and 66 % experience pressure on subscribers, because of internet. 87 % of our respondents have an online edition of their newspaper. Even though the respondents state that the biggest reason for future decrease in subscription is price, 32 % already charge a fee for parts of their web-edition and 80 % of those respondents who do not charge anything today, state that they will charge within five years. A large majority of the respondents have, despite the negative trend, a positive attitude towards the future. The transformation from a traditional local newspaper to a modern media house appears to be the key to success in the future.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ledare på högre nivå idag ser på begreppen ledarskap och kommunikation. Jag har studerat hur dessa ledare konstruerar begreppet ledarskap och kommunikation och förhållandet dem emellan. Jag har ställt frågor som syftar till hur de idag ser på begrepp som dessa, samt också spårat uttalanden som skiljer på dialog och diskussion, transmission eller meningsskapande kommunikation. Vad gäller ledarskap har jag spårat uttalanden som kan belysa varifrån konstruktioner om ledarskap kommer. Problemet som jag ser det, är att de värderingar som implicit ligger i begreppet ledarskap motarbetar de ledarskapsfilosofier som gör ett försök att utveckla framtidens ledarskap genom att lägga på olika adjektiv som kommunikativt, visionärt, symboliskt etcetera. Jag vill alltså i denna studie lyfta fram ett synsätt som lägger fokus på kommunikationen, inte ledarskapet, med tanke på att det idag argumenteras för något som kallas kommunikativt ledarskap. Till min hjälp har jag använt ett teoretiskt ramverk som belyser ledarskap och kommunikation samt jämfört denna med färsk, svensk forskning på området. Metoden jag valt är en kvalitativ metod som innebär 12 intervjuer med chefer på högsta ledningsnivå, i privat sektor såväl som offentlig för att få en spridning. Jag har valt att fokusera på den högsta ledningen eftersom jag anser att det är här som de tankar föds som sedan genomsyrar organisationen på alla nivåer. Jag kommer däremot att föra diskussionen på en nivå som är användbar för ledare på alla nivåer. Min vetenskapsteoretiska ansats är social konstruktionism och analysen är kritiskt tolkande för att komma ”under ytan”. Resultaten jag kommit fram till är att det föreligger en problematik i de underliggande värderingar som begreppet ledarskap innefattar. Ett ekonomiskt – rationellt tänkande finns kvar och därmed menar jag att det gynnar ett paradigmskifte i ledarskapsforskningen att belysa varifrån denna konstruktion kommer, vilket bl.a. är populär litteratur i ämnet samt klassiska teorier om ledarskap som styrning. Att vända tanken från ledarskap till det adjektiv som skulle kunna utveckla framtidens ledarskap, (mitt exempel, ledande kommunikatörer istället för kommunikativa ledare) är min vision av hur ett framtida paradigmskifte kan bli verklighet. Jag ger åtgärdsförslag mer i form av tankar än verktyg, då jag menar att det är tanken som ska vändas, inte fler handböcker eller verktyg i utövandet av ledarskap.

In Iran, where males and females are kept separated in different spheres, Facebook may be used as an opportunity to bridge this gap between the genders. However, this study showed that Facebook, as a nonymous platform in which people are in contact with their already-made social ties, didn’t seem to be liberating from the existing norms and rules within society. Facebook was a stage that became restricted with the involvement of social ties. The study’s analysis of interviews with six young Iranians showed that social meanings and norms of self-presentation on Facebook are defined to a large degree in terms of gender. The informants used a variety of strategies when presenting themselves on Facebook. They used Facebook simply for gaining personal autonomy. Strategies were adopted especially when one’s personal and community needs were in conflict. Efforts made to apply strategies were gendered and were used mainly by females. Males conformed to and women resisted societal norms and expectations.

I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys. Teorin utgörs av två svenska forskningsantologier om public relations respektive strategisk kommunikation, samt ett urval kritiskt problematiserande artiklar i ämnet. Efter en genomgång av den teoretiska litteraturen har de samtida forskningsperspektiven sammanfattats. Utifrån dessa har en idéanalysmall, en typologi, konstruerats med utgångspunkt i två idealtyper. Det förekom tydliga samband mellan de olika synsätten och hart när alla organisationer gick att placera i endera av de två idealtyperna. Samtliga forskningsperspektiv utom ett gick att hitta i materialet. Skillnaderna i synsätt gick att koppla till de olika organisationernas uppdrag och utformning. Organisationer med nya synsätt är överlag sådana som har tydliga behov av att effektivt kommunicera med omvärlden, medan de övriga organisationerna huvudsakligen har en informationsspridande funktion.

Hållbarhet är utan tvekan en av vår tids viktigaste frågor, och ansvaret för en hållbar utveckling vilar på en rad samhällsaktörer. Företagen spelar en viktig roll för att takten på omställningen till ett mer hållbart samhälle ska öka. Marknadsföringspraxis, med tillhörande forskningsfält, har länge varit starkt konsumtionsinriktad där strategierna har tagit utgångspunkt i befintliga marknadsstrukturer. En entreprenöriell orientering skulle, genom den flexibilitet, framsynthet och risktagande som det innebär, kunna bidra till att företag i högre utsträckning ser möjligheten med att arbeta med hållbarhetsrelaterade frågor på ett strategiskt plan. Studien undersöker hur sambanden ser ut mellan marknadsorientering (MO) respektive entreprenöriell orientering (EO) och hållbarhetsfrämjande attityder, förhållningssätt och konkreta initiativ i svenska företag, och har genomförts med en kvantitativ metod. Syftet är att analysera den strategiska orienteringens betydelse för främjandet av en mer hållbar utveckling. Resultaten visar att både MO och EO påverkar graden av genuint hållbarhetsarbete i svenska företag. Ett proaktivt förhållningssätt och en god koordinering och samordning inom organisationen har visat sig vara de faktorer i studien som främst förklarar ett genuint hållbarhetsarbete.