Some of the most common threats in society today are climate change, struggling world economies and starving people. Today most consumers seek out sustainable products that are produced under fair conditions. These requirements on companies mean that their work with Corporate Social Responsibility is becoming increasingly important to fit consumers demands. Previous research shows that CSR strategies are consequently used for companies work with marketing communication, partly to cope with crises but also to create a relationship with consumers and create a sustainable message to other actors. Nike and H&M are two companies that have been struggling with crises and criticism for not contributing to protection of the environment, not following standard work environment regulations and for not taking human rights into account. This study investigates, through a multimodal analysis, three separate communication materials from each company which are taken from Nike's campaign “Move to Zero” and H&M´s campaign “Buttons with impact”. This method is used to answer how the companies are implementing CSR into their campaigns. A survey is used to analyze what the consumers think of Nike´s and H&M´s work with CSR and if the two companies' CSR-strategies could be counted as successful. The results show that both Nike and H&M are well aware of how to use CSR-strategies although the customers doesn´t appear to be convinced. Apparently some of the CSR- strategies are noticed but the fact still remains, the companies profile, identity and image are not fully compliant with each other.

Klimatförändringarna ökar havsnivåer och nederbörd, vilket påverkar våra samhällen. Svensk lagstiftning kräver att kommuner klimatanpassar och inte utsätter bebyggelse för risk. Trots detta driver politiska viljor och attraktivitet på exploatering i havsnära lägen, som anses vara sårbara för översvämningsrisk. Därför syftar uppsatsen till att undersöka hur två svenska kommuner (Norrköping & Nyköping) arbetat med strategisk planering vid byggnation i havsnära lägen, för att se hur kommunerna säkerställer plan- och bygglagen och medborgarnas trygghet. Studien bygger på kvalitativa metoder och har genomförts med dokumentanalys och intervjuer med kommunala tjänstemän. Resultatet visar att det finns stora skillnader i hur kommunerna arbetar med strategisk planering för att hantera översvämningsrisker. Detta visar sig i kommunernas planprocess och hur dessa har gått till. Uppsatsens slutsatser är att den strategiska planeringen är ett viktigt verktyg vid planering för översvämningsrisker, då den kan hjälpa till att skapa riktlinjer och utredningar kring en svår och komplex samhällsutmaning. / Climate change increases sea levels and precipitation, which affects our communities. Swedish legislation requires municipalities to work with climate adaptation and not expose buildings to risk. Despite this, political wills and attractiveness drive development in coastal locations, which are considered vulnerable to flood risk. Therefore, the essay is aimed to investigate how two Swedish municipalities (Norrköping & Nyköping) worked with strategic planning when building in locations close to the sea, to see how the municipalities ensure the planning and building law and the safety of the citizens. The study is carried out with document analysis and interviews with municipal officials. The results show that there are large differences in how the municipalities work with strategic planning to manage flood risks. This is also evident in the municipalities' planning process and how these have been carried out. The essay's conclusions are that strategic planning is an important tool when planning for flood risks, as it can help create guidelines and investigations around a difficult and complex societal challenge.

This study examines the framing of the sinking of the Russian cruiser and flagship of the Black Sea fleet Moskva in 2022 during the Russo-Ukrainian War, focusing on the variation in the post-hoc battle for meaning. Specifically, the analysis explores the role of targeting and its relationship to strategic narratives. Employing a framing analysis approach, the study investigates how the framing surrounding success, failure and deterrence was communicated. By examining various textual sources, including media reports and official statements, the analysis uncovers different framing strategies employed by the different actors involved. The findings shed light on how the event was portrayed, the underlying narratives that shaped the framing and the implications of these narratives on the perception of success or failure and the concept of deterrence.

I det här arbetet undersöks hur samtida fysisk planering förhåller sig till serviceorten: det mindre samhället med viktiga servicefunktioner som tillgodoser många vardagliga behov. Utgångspunkten för studien är upplevelsen av att dessa samhällen ofta är bortglömda och förbisedda när det kommer till fysisk planering. Mycket i den samtida planeringen kretsar kring det urbana och hur städer ska utvecklas, förtätas och växa. Här handlar det om samhällen som är något annat, någonstans mellan stad och landsbygd. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka serviceortens roll i samtida planering i ljuset av begreppen stad–land och den urbana normen. I arbetet används fallstudie som forskningsstrategi och textanalys som metod för att granska strategiska plandokument från Växjö kommun med fokus på tätorten Rottne. Som teoretiskt ramverk används den urbana normen och förhållandet mellan stad-land. Avsikten är att undersöka hur förhållandet mellan centralort och service­ort inom kommunen tar sig uttryck i kommunala plandokument och vilken plats service­orten har i förhållande till det urbana mer generellt. Det empiriska materialet i arbetet består av tre översiktsplaner samt fördjupning av översiktsplan, grönstrukturplan, ortsanalys, aktualitetsprövning av översiktsplan och landsbygdsplan. Samtliga dokument kommer från Växjö kommun. Rottne anses utgöra ett bra fall för studien då det i många avseenden kan anses vara en typisk serviceort. Av plandokumenten framgår att kommunen prioriterar serviceorterna. De beskrivs som viktiga för kommunen som helhet och förhållandevis mycket resurser läggs på den strategiska planeringen av serviceorterna. Ett genomgående mönster har varit kommunens önskan om att öka Rottnes attraktivitet för att attrahera nya invånare till orten. Konflikter mellan motstridiga intressen uppstår när naturvärden och bevarande av kulturmiljöer ställs mot utveckling och tillväxt i form av exempelvis attraktiva bostäder. I plandokumenten beskrivs natur, kulturlandskap och landsbygd som resurser för produktion och rekreation för den urbana människan. Sammanfattningsvis ses hur urbana ideal tar sig uttryck i planeringen av serviceorten.

Syftet är att undersöka hur fossilindustrin paketerar sina reklambudskap inom det vilseledande formatet hemmahörande-annonser. Syftet är även att skapa förståelse för hur den trendande klimatdiskursen påverkar marknadsförings utformning. Det svenska petroleumoch biodrivmedelsföretaget Preems kampanj från 2019-2020 undersöks, genom en kvalitativ innehållsanalys av hemmahörande-annonser publicerade i Dagens Nyheter. Gestaltningsteori används för att se hur det meningsbärande innehållet ramas in. Huvudteorin kompletteras av teorin om övertalning för att se hur Preem använder inramning för att nå mottagarna. Resonemang om strategisk kommunikation, greenwashing och grön profilering har inkluderats för att fördjupa kunskapen om fossilindustrins marknadsföringsstrategier. Uppsatsens resultat visar att Preem har valt att lyfta fram löften, mål och visioner samt inkludera sådant som stärker anseendet och ökar förtroendet för Preem. En gemensam nämnare är att allt innehåll ramas in för att övertyga publiken om att Preems verksamhet är miljövänlig. Resultatet av analysen visar att terminologi som tillhör klimatdiskursen är det tydligaste temat och används strategiskt för att följa den gröna marknadsföringstrenden och bygga en grön profil. Preem nyttjar kommunikativa marknadsföringsstrategier som visat sig vara effektiva i relation till samhälleliga förändringar.

Title: Integrated marketing communication Level: C-essay at Linnaeus University for a bachelor's degree in business administration Authors: Berfin Gulec & Oscar Hjorth Language: Swedish Number of pages: 82 Supervisor: Michaela Sandell Examiner: Eric Rosell Date: SP Research question: How is integrated marketing communication (IMC) used in the companies studied? Aim: The aim of our research is to see how companies use integrated marketing communication today to then create an understanding of the IMC model. Theories: The theory consists of the IMC model which has nine different parts. The nine parts are described individually in the theory where their functions are described. Method: In the method, the writers take a stand regarding the study's approach and use a qualitative method. Results and Conclusion: The conclusion is that IMC is not suitable for all companies as certain factors are more important than others depending on whether the company's design is B2B or B2C. Degree project contribution: The contribution of this study is an increased understanding of IMC, this in combination with a new view of IMC as a complex subject where all factors do not have the same value for all companies. Suggestions for further research: Based on the results of the study, further suggestions for research are to determine the central parts of IMC and to describe the factors more accurately and to differentiate what is important depending on the type of company. This is because the writers believe that IMC must be studied more based on various factors, one to study an overall picture that does not suit all companies. Keywords: Integrated marketing communication, strategic positioning, promotion mix, market mix, IMC social media & social media marketing.

Uppföljning är den aktivitet som avslutar miljöbedömningen som utförs i samband med upprättande av detaljplaner med betydande miljöpåverkan. Kravet på uppföljning finns formulerat i SMB-direktivet samt miljöbalkens sjätte kapitel. Uppföljning syftar till att motverka negativ miljöpåverkan och att stärka organisationers kompetens utifrån lärdomar av miljöbedömnings-och planprocessers utfall. Då uppföljningsarbetet visat sig vara bristande i såväl svenska kommuner som på internationell nivå, finns skäl att misstänka förekomst av omständigheter som organisationerna upplever som försvårande. Därför syftar denna studie till att kartlägga om det skett någon utveckling på uppföljningsområdet och vilka förutsättningar för uppföljning som finns i ett antal svenska kommuner. Syftet är att slutligen föreslå strategier för uppföljning av betydande miljöpåverkan utifrån erfarenheter från enkätundersökning samt fallstudier av Örebro och Köpings kommun. Resultatet visade att viss förbättring skett avseende uppföljningsfrekvens och förekomst av uppföljningsavsnitt i MKB. De förutsättningar som identifierades mynnade ut i fem strategier med fokus på planering för uppföljning, arbetssätt, ansvarsfördelning och påminnelsemekanismer. / Follow-up refers to the activity that concludes the environmental assessment that is carried out in connection to the preparation of detailed plans with a significant environmental impact. The requirement for follow-up is formulated in the SMB-directive and the sixth chapter of the Environmental Code. Follow-up aims to counteract negative environmental impact and to strengthen organizations' competence based on lessons learned from the outcome of the environmental assessment. As the follow-up has proven to be deficient in both Swedish municipalities and at the international level, there is reasons to assume the existence of aggravating circumstances. Therefore, this study aims to map whether there has been any development in the follow-up area and what conditions for follow-up that exist in a number of Swedish municipalities. The purpose is to finally propose strategies for follow-up of significant environmental impact based on experience from a survey and two case studies on the municipalities of Örebro and Köping. The results showed some improvement with regards to follow-up frequency and the presence of follow-up sections in EIA. The conditions that were identified resulted in five strategies with a focus on planning for follow-up, working methods, responsibilities, and mechanisms for reminder.

Denna studie undersöker hur det teoretiska underlaget inom värdeskapande på offline marknader och e-företag kan appliceras på Internet of Things-marknaden. Detta genom att presentera resultaten från en multipel fallstudie tillsammans med Telenor Connexion av multinationella företag intresserade av att implementera IoT i deras verksamhet. Analys av data från tidigare forskning inom strategisk ledning och värdeskapande påvisar att tidigare teorier inte fullt förklarar den värdeskapande potentialen inom IoT. Från den breda databasen insamlad under intervjuer med representanter från fallföretagen tillsammans med data insamlad genom personliga observationer under event och konferenser inom IoT föreslår vi en ny modell för värdeskapande inom IoT. Modellen, som är formulerad från perspektivet av mobiloperatörer med ett fokus på kundbehov, föreslår global täckning, partner nätverk, proof of concept och bästa praxis som de primära värdeskapande faktorerna inom IoT. Dessa faktorer är nära kopplade till kundbehoven identifierade från data från fallföretagen samt de identifierade problemen som företagen som vill implementera IoT upplever. Dessutom identifierar vi de manageriella implikationerna denna studie presenterar för mobiloperatörer som önskar att maximera värdeskapande inom IoT samt företag som önskar att implementera IoT i sin verksamhet. Slutligen erbjuder vi den presenterade modellen som enhet för analys för framtida forskning på ämnet värdeskapande inom IoT. / In this thesis work, we explore how the theoretical foundations of value creation in offline markets and e-businesses apply to the context of Internet of Things. Specifically, we present the results from a multiple case study together with Telenor Connexion and five multinational companies in its network interested in implementing IoT in their own businesses. The analysis of collected data in this study and our literature review of strategic management and value creation indicate that the previous theories of value creation cannot fully explain the value creating potential of IoT. Furthermore, based on the rich database obtained from interviews at the case companies, together with data obtained through personal observations at events and conferences regarding IoT, we propose a new model for value creation in IoT. The model focuses on the perspective of Mobile Network Operators from a customer-centric approach, which contains global coverage, partner networks, proof of concept and best practice as the primary value creation drivers in IoT. These primary value creation drivers are tightly coupled with the customer needs identified during the analysis of the data gathered from interviews at the case companies as well as to the interpreted problems organizations wishing to implement IoT are facing. Furthermore, we identify the managerial implications this study presents to Mobile Network Operators striving to maximize value creation in the field of IoT, as well as businesses interested in implementing IoT. We offer the Value Creation Model in IoT for Mobile Network Operators as a unit of analysis for future research on value creation in IoT.

Uppsatsens syfte är att belysa hur feminism och jämställdhet diskuteras i den strategiska planeringen i Stockholm. Genom att analysera Stockholms översiktsplan ur ett feministiskt perspektiv ämnar uppsatsen att undersöka hur jämställdhet reflekteras över i stadsbyggandsmålen. Vidare så har även intervjuer genomförts med planerare i Stockholm för att skapa en uppfattning om hur jämställdhet och sociala mål reflekteras över inom samhällsplanering och vilka förutsättningar Stockholm har att planeras jämställt. Resultatet visar på att det finns mycket ambitioner på att planera jämställt och för alla men att många perspektiv bortses från i ambitionen att inkludera alla i planeringen vilket kan leda till upprätthållandet av ojämställda sociala strukturer i samhället. För att utveckla en mer jämställd planering måste fler perspektiv och dimensioner av samhället integreras i planeringen, det kan göras genom ett normkritiskt och intersektionellt synsätt. Vidare visar resultatet på att dessa perspektiv måste integreras i hela planeringsprocessen för att skapa en förändring i strukturer som upprätthåller ojämlika maktförhållanden i staden. / The objective of this thesis is to elucidate how feminism and equality is discussed in relation to strategic urban planning in Stockholm. The analysis will evaluate how equality is treated and discussed in Stockholm’s comprehensive plan and how it is generally discussed within planning in Stockholm. The thesis starts with presenting a background on sustainability and equality in Stockholm followed by a theoretical background on environmental justice and the concept of the right to the city in relation to equality. Further on a theoretical background on post structural feminist theories and the concepts norm critical thinking, subjectivity, intersectionality and a discussion about the implications of language on the discourse will be presented. In the next segment the methods used will be presented, which are Bacchi’s (2009) method to analyse a discourse, ‘What’s the problem represented to be? ́, and semi structural interviews with professionals in Stockholm. The next section is a presentation of the results from the analysis and interviews, which indicates that equality in strategic planning would improve by including feminist perspectives such as intersectionality and norm critic thinking to integrate more people in the objective of the city.

Studien undersöker hur vårdnadshavare till tonåringar mellan 15-18 år ser på kampanjmaterial från IQ och Systembolaget, vidare hur detta formar konversationerna från vårdnadshavarnas perspektiv om ämnet alkohol. Studien utförs i tre intervjuer i form av fokusgrupper med vårdnadshavare till tonåringar. I intervjuerna fick deltagarna ta del av fem olika kampanjer från både Systembolaget och IQ som är riktade till just vårdnadshavare kring ämnet alkohol och minderåriga. De teoretiska ramverk i studien är encoding/decoding av Stuart Hall (1973), Risksamhället av Ulrich Beck (2009) samt Tvåstegshypotesen av Lazarsfeld och Katz (1955). Målet är att se om dessa kampanjer når ut till den tänkta målgruppen, om kampanjerna används som stöd i konversationerna mellan vårdnadshavare och tonåringar samt vilka faktorer som spelar en roll i konversationerna kring alkohol. Analysmetoden som används är tematisk efter Braun och Clarkes (2006). Där ska vi generalisera mönster och hitta teman i svaren. Resultatet vi fick fram genom studien visar att kampanjmaterialet som finns är tillgängligt om behovet finns. De använder materialet till en viss del som stöd i konversationerna och de anser att det är en efterfrågestyrd kommunikation.