Forskningsfrågor:                         Hur identifieras och motiveras behovet av en organisationsförändring? Hur kan organisationers interna kommunikation och involvering bidra till att minska motståndet under förändringsprocessen? Hur påverkar strävan efter en enhetlig organisation utfallet av en organisationsförändring?  Syfte:                                                    Syftet med denna fallstudie är att utforska de specifika problem och utmaningar som en organisation inom finansbranschen upplever under en organisationsförändring. Arbetet syftar till att bidra med en djupare förståelse för hur utmaningar kopplat till förändringens bakgrund, involvering och kommunikation under förändringsprocessen samt utfallet och skapandet av en enhetlig organisation hanteras för att uppnå en framgångsrik organisationsförändring. Metod:                                                 Fallstudien använder en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Respondenterna är noggrant utvalda för att representera olika avdelningar av organisationen med fokus på chefers perspektiv. Analysen av den kvalitativa empiriska data grundas i en tematisk analys där data kodats och tematiserats för att identifiera mönster och teman i relation till studiens forskningsfrågor. Slutsats:                                                                               Fallstudien visar att organisationen saknade ett tydligt strukturerat arbetssätt för samtliga marknader organisationen arbetar mot, vilket skapade behovet av en omfattande organisationsförändring för att skapa en mer enhetlig organisation. Resultaten visar även att de bakomliggande faktorerna till förändring behöver kommuniceras ut till organisationen genom en tydlig kommunikationsplan vilket omfattar involvering av medarbetare i tidigt stadie under förändringsprocessen för att motverka motstånd gentemot organisationsförändringen. Slutsatserna   visar därmed att en organisationsförändring kan bidra med en enhetlighet, där organisationsstrukturen har störst påverkan på organisationer inom finansbranschen. / Research questions:                   How is the need for an organizational change identified and justified? How can the organization’s internal communication and involvement contribute to reducing resistance during the change process? How does the pursuit of a unified organization affect the outcome of an organizational change?  Purpose:                                               The purpose of this case study is to explore and identify the specific problems and challenges that an organization in the financial industry experience during an organizational change. The thesis aims to contribute with a deeper understanding of how challenges related to the background of the change, involvement and communication during the change process as well as the outcome and the creation of a unified organization are managed to achieve a successful organizational change.  Method:                                               The case study uses a qualitative research method with semi structured interviews as an empirical collection method. Respondents are carefully selected to represent different departments of the organization with a focus on managers perspectives. The analysis of the qualitative empirical data is based on a thematic analysis where the data ss coded thematized to identify patterns and themes in relation to the study’s research questions.  Conclusion:                                       The case study shows that the organization lacked a clearly structured way of working for all the markets the organization work towards, which created the need for a comprehensive organizational change to create a more unified organization. The results also show that the underlying factors for change need to be communicated to the organization through a clear communication plan, which includes the involvement of the employees at an early stage during the change process to counteract resistance to the organizational change. The conclusions thus show that an organizational change can contribute to uniformity, where the organizational structure has the greatest impact on  organizations whitin the financial industry.

Armed conflicts throughout history have always involved anticipating the opponent's strategies to increase your own chances of victory, which is even more vital if your opponent is stronger. On 24 February 2022, the strong state of Russia invaded the much weaker state of Ukraine after eight years of military tension. Despite the protracted military escalation, the outcomes of the battles fought vary, with both actors achieving success to different degrees.   Existing theories provide solid explanations for historical asymmetric conflict outcomes, but most of these theories lack explanatory value in contemporary armed conflicts, which this paper aims to examine. The purpose of the study is to test existing asymmetric conflict theory against a contemporary ongoing armed conflict, where the strategic interaction thesis by Ivan Arreguín-Toft is used in a theory-testing approach. The results show that both actors use a combination of attack and defence strategies, illustrating the complex nature of war. However, the results show a clear tendency towards opposite approach strategies on the part of the weak actor, which supports the theory of strategic interaction.

Användningen av begränsade resurser behöver planeras för att de ska användas effektivt. När det gäller markens användning är det inte endast markägarna som styr tvärtom ses mark- och vattenanvändning som en samhällelig angelägenhet där kommunen har ett stort ansvar. I den svenska lagstiftningen finns vad som kallas för det kommunala planmonopolet vilket ger kommunen rätt att planera markens användning. Detta system bygger på att kommunen har legitimitet för sina planer. Den svenska lagstiftningen bygger på den rationella planeringsteorin där det görs skillnad på politikers värderingar och mål, och planerares rationella kunskap och förmåga att ta fram lösningar. Denna syn på planeringen har inte stått utan kritik och det har utvecklats flera alternativa teorier som beskriver hur planeringen bör gå till och vad som gör den legitim. Syftet med detta arbete är att utforska hur synen på planeringens legitimitet har förändrats över tid. Denna kunskap används sedan tillsammans med kunskap om lagstiftningens motiv och utformning för att studera två samtida exempel av översiktsplanering. Fallstudierna har skett via kvalitativ textanalys där översiktsplaner tillsammans med andra styrdokument har analyserats. De kommuner vars översiktsplaner har studerats är Örebro och Göteborg vilka har vissa likheter när det gäller deras centrala roll i regionen och befolkningsökning. Trots detta uppvisar kommunerna något olika förhållningssätt till planeringen.

Inledning: Teknologi har förändrat sättet som detaljhandlare gör affärer på ett fundamentalt plan. En av dessa förändringar är framväxten av multi- och omnikanalshandel. I strategiska förändringar sägs både information och verksamhetsstyrningen påverka vilka beslut som fattas. I en värld där produktionen av ny information ökar kraftigt finns svårigheter att veta vilken information som är relevant. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och analysera vilken information som används som beslutsunderlag och vilka "krafter" som drivit den strategiska förändring mot multikanalshandel i detaljhandelsbranschen. Vidare är syftet att undersöka hur verksamhetsstyrningen har använts och påverkat detaljhandelsföretag under den strategiska förändring. Metod: Utifrån studiens forskningsfrågor och syfte valdes en fallstudie som forskningsmetod. Efter genomförd fallstudie gjordes en kompletterande intervjustudie baserat på resultaten i fallstudien. Semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Slutsats: Många olika krafter och informationstyper har drivit förändringen till multikanalshandel. Företagskultur, en föränderlig omgivning och den stora tillgången av information påverkar detaljhandlare att fatta snabba beslut. Behovet av snabba beslut och en föränderlig omgivning påverkar utformningen av verksamhetsstyrningen som har en stor fokus information om kunder. / Introduction: Technology has changed the way retailers do business in a fundamental way. One of those changes is the emergence of multi- and omnichannel retailing. In strategic changes both information and management accounting are affecting the decisions. In a world where the production of new information is increasing rapidly it’s hard to know which information that are relevant. Purpose: The purpose of the study is to survey and analyse the information used as decision support and which forces that have driven the strategic change towards multichannel retailing in the retail industry. Furthermore the purpose is to examine how and why management accounting has affected retailers during the strategic change. Methodology: Based on the study’s research question and purpose a case study was chosen as research method. After completing the case study a complementary survey based on the results from the case study was conducted. Semi structured interviews were used as data collection method. Conclusion: Many different forces and information types have driven the change to multichannel retailing. Company culture, an changing environment and the vast access to information are affecting retailers to make fast decisions. The need for fast decisions and an changing environment affects the design of retailers management accounting, which has a focus towards customer information.

Bakgrund: De senaste tjugo åren har HR-rollen fått en mer strategisk inriktning men inte haft en stark position i ledningsgruppsmöten. HR-chefer, framförallt inom den privata sektorn, kan känna sig marginaliserade i ledningsgruppsmöten. Deras deltagande i dessa möten kan vara utmanande eftersom de inte alltid får lika stort utrymme som de andra medlemmarna. Det kan bero på att det finns en okunskap och ett ointresse hos de övriga medlemmarna i ledningsgruppen om hur HR-chefen kan bidra strategiskt. Även om HR-chefen blivit tilldelad en stol vid ledningsgruppsmöten kan deltagandet ändå vara tufft. En stol vid ledningsgruppsmöten behöver inte betyda att funktionens frågor blir prioriterade.  Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse om hur HR-chefen kan stärka sin strategiska roll i ledningsgruppsmöten. Studien riktar främst in sig på HR-chefer inom privat sektor som arbetar i olika branscher. Metod: I studien användes en kvalitativ metod där studiens författare genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med olika HR-chefer inom den privata sektorn. HR-cheferna som intervjuades arbetar inom olika branscher och har flera års erfarenhet av HR-arbete. Samtliga HR-chefer som deltagit i studien är medlemmar i verksamhetsledningen och har varit det sedan flera år. En abduktiv ansats användes för att hitta kopplingar mellan det teoretiska och det empiriska materialet.  Slutsats: Studiens slutsats blev att HR-chefers strategiska roll kan stärkas på flera olika sätt. Dels kan HR-chefen själv stärka rollens position och dels kan den stärkas beroende påandras uppfattning och inställning till rollen. Den kan också stärkas av faktorer som HR-chefen inte kan kontrollera, som exempelvis digitaliseringen / Background: For the past twenty years, the HR role has taken a more strategic focus but has not had a strong position in management team meetings. HR managers, especially in the private sector, can feel marginalized in management team meetings. Their participation in this kind of meetings can be challenging since they do not always get as much space as the other members. This may be because there is an ignorance and a lack of interest on the part of the other members of the management team about how the HR manager can contribute strategically. Even if the HR manager has been assigned a chair at management team meetings, participation can still be tough. A chair at the management team meetings does not mean that the function's issues are given priority. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how the HR manager can strengthen their strategic role in management team meetings. The study mainly focuses on HR managers in the private sector who work in different industries. Method: The study used a qualitative method where the study's authors conducted eight semi-structured interviews with various HR managers in the private sector. The HR managers who were interviewed work in different industries and have several years of experience in the HR function. All HR managers who participated in the study are members of the management team and have been for several years. An abductive approach was used to find connections between the theoretical and the empirical material. Conclusion: The study concluded that the strategic role of HR managers can be strengthened in several different ways. On the one hand, the HR manager themselves can strengthen the role's position and on the other hand, it can be strengthened depending on others' perception and attitude to the role. It can also be strengthened by factors that the HR manager cannot control, such as digitalisation.

Ungdomars beteende styrs av attityder, subjektiva normer och upplevd kontroll och utifrån omgivningen regleras beteendet för att skapa intryck som platsar i olika sociala interaktioner. Ungdomar presenteras sig olika beroende på sammanhang och utför olika strategier för att bli accepterade och känna tillhörighet. I dag är Instagram en gemensam plattform där ungdomar kan interagera med varandra via och eftersom det erbjuds bland annat publicering, delning och arkivering av bilder inleds en process till ett förlängt jag. Studien har syftat till att undersöka vilka strategier som ungdomar i åldrarna 13-16 i dag använder i sin självpresentation på Instagram för att uppnå tillhörighet. För att uppnå syftet med studien skapades en teorisyntes för att kunna kartlägga deras strategiska självpresentationer. Denna utgår från Theory of planned behavior, Erving Goffmans dramaturgiska samhällssyn, Jones och Pittmans självpresentationsstrategier och Russell Belks teori kring det förlängda jaget. I vår fallstudie genomfördes en fokusgrupp och fyra individuella intervjuer samt en bildanalys som alla hade utgångspunkt i teorisyntesen. Undersökningarna genomfördes för att ge svar på hur ungdomars beteende ser ut på Instagram och hur de använder applikationen för att presentera sig själva genom publicering av bilder. Resultatet visade att ungdomar i dag använder flera olika strategier för att presentera sig själva på Instagram. Den mest förekommande strategin är självfrämjan och i vissa fall använder de även insmickran och föregå med gott exempel. De vill lyfta fram egenskaperna av att vara kompetenta, sympatiska och moraliskt värdiga och utifrån detta publicerar de bilder på sig själva, sina kompisar och aktiviteter som föreslår just detta. / The behavior of adolescents is controlled by attitudes, subjective norms and perceived control, and they generate different impressions based on their environment to fit into their different social interactions. Adolescents present themselves different depending on their relations and alternate their strategies to do so in order to fit in and feel accepted. Today Instagram is a common platform for interaction between adolescents and because it offers publication, sharing and storing of images a process of creating an extended self occurs. The purpose of this study is to examine which strategies adolescents between the ages 13-16 use in their presentation of self on Instagram to achieve their sense of belonging. To accomplish this purpose we created a theoretical synthesis in order to map their strategic self-presentation. This synthesis is based on the Theory of planned behavior, Ervin Goffman’s concept of dramaturgy, Jones and Pitman’s self-presentation strategies and Russell Belk’s theory of the extended self. With this as a base in our case study we held a focus group and four individual interviews followed by a picture analysis. These enquiries were carried out with the purpose of answering how adolescents act on Instagram and how they use this application in their self-presentation via images. The result indicates that adolescents, today, use several different strategies in their presentation of self on Instagram. The strategy that is most prone to be used is self-promotion followed by ingratiation and exemplification. They want to highlight their capability to be competent, appealing and morally worthy and they publish pictures of themselves, their friends and their activities based on that.

Bakgrund och problemdiskussion: Företag behöver anpassa sig till förändringar i omvärlden för att överleva och för att fortsätta växa. Denna typ av anpassning benämns som strategisk förändring. År 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag i Sverige. Nu, sex år senare står branschen inför ytterligare en förändring. Att revisionsverksamheten minskat och att konsultverksamheten inom revisionsbranschen kommit att ta större plats sedan avskaffandet av revisionsplikten kan tydas som en slags förändring, men hur har egentligen The Big Four som dominerar inom revisionsbranschen upplevt denna förändring? Är det en förändring som skett per automatik i samband med lagändringen eller ligger ett strategiskt agerande till grund och kan det således betraktas som att revisionsbyråerna genomgått en strategisk förändring sedan avskaffandet av revisionsplikten? När branschen står inför ytterligare en lagändring 2016 frågas hur The big Fours revisorer förväntar sig att lagändringen kommer påverka byråerna och vilken typ av förändring som revisionsbyråerna kommer genomgå i samband med lagändringen? Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur The Big Fours revisorer i Sverige upplever att revisions- och konsultverksamheten har påverkats sedan lagändringen 2010 samt hur revisorerna förväntar sig att revisions- och konsultverksamheten kommer påverkas i samband med lagändringen 2016, för att vidare analysera revisorernas upplevelser samt förväntningar för att bidra med kunskap om byråerna har eller kommer genomgå en strategisk förändring i samband med lagändringarna. Metod: Uppsatsen är kvalitativt uppbyggd och en flerfallsstudie har använts. Primär datainsamling har skett genom semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna var 10auktoriserade revisorer från åtta av The Big Fours kontor. Slutsats: Uppsatsens författare har genom sitt analysarbete dragit slutsatserna att revisionsbyråerna har genomgått strategiska förändringar sedan lagändringen 2010 och att revisionsbyråerna kommer genomgå ytterligare strategiska förändringar i samband med lagändringen 2016. För att behålla sina positioner på marknaden behöver revisionsbyråerna genomgå strategiska förändringar i samband med att omvärlden ständigt förändras. / Background and problem discussion: In 2010, Sweden abolished the audit requirement for small companies. Now six years later, the industry is facing further adjustments. Companies need to adapt to changes in the environment to survive and continue to grow. This type of adjustment is referred to as strategic changes. That the audit activity is decreasing and consulting activities in the auditing industry have come to take more space since the removal of the audit requirement can be interpreted as a kind of change, but how have The Big Four that dominate the auditing profession experienced this change? Is it a change that has taken place automatically in connection with the amendment or is it a strategic action and can it thus be considered that firms have undergone a strategic change since the abolition of the audit requirement? Objective: The purpose of this thesis is to describe how The Big Four’s auditors in Sweden feel that audit and consulting business has been affected since the amendment in 2010, the auditors’ expectations of how auditing and consulting operations will be affected in connection with the amendment 2016, and to further analyse the auditors’ experiences and expectations to contribute knowledge regarding if the agencies have, or will undergo, a strategic change associated with changes in the law. Method: The essay is qualitatively constructed and multiple case study was used. Primary data collection took place through semi-structured interviews. Respondents were ten accountants from eight of the Big Four’s offices. Conclusion: The essay writers have through their analysis concluded that accounting firms have undergone strategic changes since the amendment in 2010 and that accounting firms will undergo further strategic changes in connection with the amendment in 2016. In order to maintain their positions on the market, accounting firms need to undergo strategic changes when the world is changing.

På grund av att dagens samhälle kantas av ett informationsöverflöd måste organisationer hitta andra vägar för att träffa rätt med sin kommunikation. Tidigare kommunicerades varumärkens budskap ut via traditionella medier men nya trender har medfört nya kommunikationsmetoder som sponsring via idrottsarenor med olika kommunikativa målsättningar. Då mycket av den tidigare forskningen på kommunikation via idrottsarenor har ett internationellt perspektiv med kommersiella aktörer tar denna studie istället avstamp i Sverige med hopp om att bidra med ett nytt perspektiv. Syftet med studien är att skapa ökad förståelse för kommersiella, kommunala och ideella aktörers kommunikativa arbete med arenasponsring. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts i form av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuerna har genomförts med sju strategiskt utvalda respondenter som verkar inom kommersiella, kommunala och ideella organisationer och som fick avge sin syn på fenomenet arenasponsring. Resultatet visar att organisationernas arbete med att kommunicera via en idrottsarena handlar dels om att namnsätta en arena, dels att kommunicera på plats i arenan eller i egna kanaler samt genom att ha egna relationsskapande aktiviteter i anknytning till arenan. Genom arenasponsringen så kan de skapa kännedom om sitt varumärke, öka försäljningen och skapa relationer med sina intressenter. Trots att arbetet med kommunikationen via arenasponsringen är likvärdig för den övervägande delen av respondenterna skiljer sig dock deras incitament åt. Gemensamt för den övervägande delen av respondenterna är att de belyser det faktum att genom arenasponsringen så gagnar de stor publicitet i media.

<p>Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.</p><p> </p><p>Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.</p><p> </p><p>Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.</p><p> </p><p>Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.</p>

Följande studie syftar till att undersöka den interaktion som följer två kommunikationsstrategier på resebolaget TUI:s Instagramkonto och faller inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga fältet. För att uppfylla studiens syfte utformas en huvudfråga och två stödfrågor, som utgör utgångspunkten för uppsatsens resultat- och analysdel. Dessa frågor är: - Hur ser interaktionen ut mellan TUI och dess följare på Instagram? - Hur arbetar TUI med rotationskuratering respektive kommersiell kuratering på Instagram? - Hur skiljer sig interaktionen åt mellan dessa två kommunikationsstrategier? Det ramverk som studien vilar på är teorier kring strukturer i sociala medier, avsändare, word of mouth och visuell kommunikation. Studiens metod är kvalitativ och genom en netnografisk observation studeras kommunikationsstrategierna rotationskuratering, där en anställd kuraterar (skapar) innehållet veckovis, och kommersiell kuratering, där huvudkontoret kuraterar innehållet. Det insamlade materialet analyseras genom en semiotisk bildanalys och en tematisk textanalys. Studien visar att TUI vid kommersiell kuratering använder ett opersonligt textspråk, som kan liknas vid redaktionellt skrivet material, och bilderna är av hög kvalitet. Följden av detta blir kortfattade och opersonliga kommentarer, där fokus ofta ligger på bilden. Följarna omnämner (taggar) andra användare i stor utsträckning vilket leder till interna konversationer följarna emellan i kommentarsfältet. Vid rotationskurateringen använder TUI istället ett mer avslappnat språk, där kuraterarens personlighet tydligt framkommer. Detta genererar kommentarer av mer personlig karaktär, där följarna ställer frågor till TUI och delar med sig av egna erfarenheter. Slutsatserna är att rotationskurateringen resulterar i en mer personlig interaktion, vilket stärker relationen mellan TUI och följarna, medan den kommersiella kurateringen leder till en större delning samt att större fokus läggs vid bilden. / This study falls within the field of media and communication, and aims to research two different communication strategies on the travel company TUI’s Instagram page, as well as the interaction that these strategies result in. In order to fulfill the purpose of the study the following research questions have been defined:  - What kind of interaction is displayed on TUI’s Instagram page, between the corporation and their followers? - How is TUI working with rotation curation versus commercial curation on Instagram? - How does the interaction differ between these two communication strategies? The study is based upon theories about structures in social media, the sender, word of mouth and visual communication. A qualitative method has been used and through a nethnographic observation on rotation curation, where an employee curates the content, and commercial curation, where the head office curates the content, the outcome of both strategies have been studied. The results of the study are interpreted through a semiotic analysis of the images and a thematic text analysis. The study shows that TUI, when using commercial curation, adopts a strict and impersonal way of writing and uses high quality images. Brief and less personal comments, that often revolve around the images, is the resulting fallout. Sharing posts by tagging other Instagram accounts is also common. During the rotation curation, however, a more casual way of writing is being used and the curator’s personality is prominent. This results in comments and interaction of a more personal nature, where the followers ask questions and share personal experiences with TUI. In conclusion, the rotation curation results in a more personal interaction, in which the relationship between TUI and the followers improves, while the commercial curation results in greater sharing and comments focusing on the content of the images.