Denna uppsats beskriver skillnader i förvärvskalkyler och hur olikheter i värdering därigenom uppkommer. Anledningen är att riskkapitalbolag verksamma inom private equity tycks vinna budstrider mot strategiska köpare, vilka har för avsikt att förvärva bolag för att skapa synergieffekter. Detta tycks ologiskt då riskkapitalbolagen snarare borde värdera förvärven lägre, till följd av att de inte kan inräkna synergieffekter. Studien utgår ifrån en jämförelse av ett riskkapitalbolag och en strategisk köpare, båda aktiva i Sverige. Vi undersöker deras värderingsmetodik och inställning till förvärvsfinansiering, samt påverkan av företagens verksamhetsinriktning. Riskkapitalbolaget har enligt våra resultat en flexibel kalkyl där de, i motsats till den strategiska köparen, värderar förvärvet enskilt samt vid värderingen koncentrerar sig på dess avkastning. Detta beror på att avkastningen uppnås när riskkapitalbolaget säljer vidare bolaget och att de som investerar i riskkapitalbolagets fonder praktiskt taget endast kan erhålla avkastning när en fond upplöses. Den strategiska köparen måste däremot ta hänsyn till fler faktorer, till följd av att förvärvet när det integreras i verksamheten påverkar koncernen. Dess investerare förväntar sig dessutom löpande effektiv avkastning. Riskkapitalbolagets flexibilitet beror huvudsakligen, enligt vår argumentation, på att de värderar förvärvet enskilt och inte avser integrera det i en koncern. Således pekar denna studie på att en möjlig förklaring till att riskkapitalbolag bjuder över strategiska köpare är att de ges större frihet av sina kapitalägare. / This thesis describes differences methods of calculating the value of an aquisition and how these lead to differences in valuation of the target. The background to the study is that private equity-groups have won bidding contests against strategic buyers, who can include synergies in the calculation. This seems illogical, as the private equity-group should value the aquisition lower due to lack of synergies. The main element of the study is a comparison of two swedish players; a private equity-fund and a strategic buyer. We focus the examination to the approaches to valuation, financing and to a certain extent, their operations. We have found that the private equity-fund, in contrast to the strategic buyer, has a more flexible calculation in which they isolate the aquisition and base the calculation upon a fixed rate of return. This approach is used because the private equity-group recieves their payoff when the company they aquire is sold on to another buyer, and because their investors only profits when the fund is dispersed. The strategic buyer, on the other hand, must consider how the aquisition affect the entire group and the fact that their investors require constant effective returns. We argue that the private equity-group can use the flexible approach because they don´t intend to integrate the aquisition. Thus, the study indicates that a possible explanation to why private equity-groups can outbid strategic buyers is because of their freedom in fund management.

Målet med studien är tudelat. Å ena sidan är det en granskning av den strategiska kommunikationens utveckling och utbredning inom den svenska elitfotbollen; hur den allsvenska kommunikationen har förändrats de senaste åren med framförallt fokus på medierelationer och kommunikationsplanering. Å andra sidan är det en studie av informatörsprofessionens utbredning, eller den kommunikationsstrategiska utbredningen. Studien har som syftet att bidra till ett outforskat område inom den svenska fotbollsforskningen.   Genomförandet av studien har skett på två olika sätt. För det första har vi granskat relevant forskning om strategisk kommunikation. För det andra har vi utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, ansvariga hos sponsorerna till svensk elitfotboll samt med journalister som har kontakt med klubbarna i sitt arbete.   Den teoretiska delen i studien består av ett ställningstagande till vad vi anser vara strategisk kommunikation och varför den är så essentiell att arbeta med, inte minst inom sport. Vi applicerar argument från vetenskapliga artiklar med egna erfarenheter för att kunna styrka varför strategisk kommunikation är viktig inom svensk elitfotboll. Det teoretiska underlaget ger sedan utrymme för en analys av den allsvenska kommunikationen.   Studien visar att de allsvenska elitfotbollsklubbarna, som för ett par år sedan befann sig i vad vi kallar ett nolläge vad gäller kommunikationsstrategiskt arbete, har påbörjat sin kommunikativa utveckling. Klubbarna har gått från ett slutet och otillgängligt förhållningssätt till att bli mer öppna och tillgängliga för sina intressenter. Inte minst på grund av den symbios de lever i: medierna behöver fotbollen och vice versa. Samtidigt har flertalet av de allsvenska klubbarna utvecklat kommunikativa planer, något som är en nödvändighet för att kunna implementera kommunikationen i en organisation. Klubbarna, medierna och allsvenskans sponsorer är samtidigt överens om att kommunikationsarbetet behöver förbättras ytterligare. Bland annat behöver de klubbar som saknar planerad kommunikation prioritera kommunikationsarbetet för att inte förlora i slagkraft gentemot de andra klubbarna. Samtidigt krävs det att informatörerna inom klubbarna får en mer central roll i föreningen. Vidare visar studien att klubbarna är mer förberedda när det gäller att hantera kriser och skandaler. Där har planeringsarbetet prioriterats i en högre utsträckning. Samtliga klubbar har en idé till hur de ska arbeta vid en kris. Däremot saknar några av dem en nedskrivet krisplan, vilket bör upprättas i samtliga föreningar. Slutligen visar studien att informatörsprofessionen breder ut sig på ett nytt område. Informatören har tagit fotbollsdomänen i besittning. Det är en utveckling som kommer att fortsätta då fotbollsklubbarnas intressenter ställer krav på en förbättrad kommunikation. I och med omvärldens krav och klubbarnas beroende av dem kan man inte blunda för att den kommunikativa utvecklingen inom Allsvenskan kommer att fortsätta.

”The language of management is money”, har någon sagt. I affärslivet gäller det att veta vilka åtgärder som lönar sig. Vi har i vår uppsats fokus på design som en strategisk resurs; skapande av mervärde. Kunskapsbaserade tillgångar, är mycket viktiga för företagens framgång i dagens hårda konkurrenssituation. Mer än 75% av det genomsnittliga företagets marknadsvärde kommer från immateriella tillgångar som traditionella redovisningssystem inte klarar av att värdera. Vilka resurser har företag i form av kapital, fysiska tillgångar, människor, teknik, varumärke och relationer? Den ökade fokuseringen på immateriella tillgångar förändrar synen på ekonomi och utmanar inrotade lednings- och organisationssynsätt. Som en följd av globalisering och hårdare konkurrens blir det svårare för företag att differentiera sig. Nya mervärden måste adderas till produkten eller tjänsten för att locka kunden och möta förändrade behov som uppstår. Att implementera design på en strategisk nivå handlar först om att fastställa ansvaret och ledarskapet som har hand om design. Därefter kommer sökandet efter det design kan göra för organisationskulturen; möjligheterna till nyskapade produkter och ökat identitetsskapande. För att uppnå framgång i ett företag krävs det idag mer än att styra med ekonomiska mål och nyckeltal. Det behövs en balans mellan finansiella- och ickefinansiella mått. Vi vill ta reda på hur design och designers kunskap bidrar strategiskt och skapar konkurrensfördelar — designens förmåga att differentiera, anpassa sig, förändra och bidra till ett företags ”bottom-line”-resultat. Vi har fördjupat oss i detta och vill undersöka om det går att arbeta med något gemensamt konkret och visuellt verktyg för att förstärka designens roll som strategisk resurs. En hjälp att överbrygga klyftan mellan designers och företagsledares skilda världar.

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats. Den teoretiska grunden finns inom forskningsområdet Public relations (PR) och intresseområdet strategisk kommunikation. En forskande medarbetare inom landstinget har en fot i verksamheten och en annan i akademin. Arbetet med den tredje uppgiften ses till viss del som en naturlig del av vardagen då forskaren redan är en del av det omgivande samhället, det vill säga den kliniska vardag där han eller hon är verksam som läkare, sjuksköterska eller inom något annat vårdyrke. Men samverkans- och spridningsfrågor kräver utöver det en strategi och kunskap om kommunikation för att ge resultat.Synen på forskningskommunikation bland landstingets forskare kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande fyra punkter: Den tredje uppgiften är viktig. Vilja att arbeta med uppgiften finns hos forskarna. Behov av en fördjupad kunskap inom ämnet forskningskommunikation finns. Tiden är en begränsande faktor i samverkans- och spridningsarbetet. Forskningskommunikation upplevs ha flera positiva effekter: kommunikationen med olika målgrupper öppnar upp för nya relevanta forskningsfrågor, den tredje uppgiften kan leda till deltagande i nya forskningsmiljöer och forskningsprojekt, öka möjligheterna för fortsatta anslag, uppmärksamhet i media och nya karriärvägar kan öppnas. Det finns en önskan om att ge något tillbaka, forskningsresultat ska återkopplas till finansiären och inte minst komma patient och verksamhet till nytta.Respondenterna är till viss del självkritiska och efterlyser mer kreativitet och större kunskap om forskningskommunikation. Många gånger fastnar kunskapen i forskarvärlden och den egna yrkesgruppen. Det är lätt att förbise andra målgrupper som politiker, allmänhet, patienter, närstående och media. Respondenterna uppskattar när forskningen de medverkat till väcker intresse och upplever att det finns en efterfrågan på deras medverkan. De ställer gärna upp om möjligt, när de blir tillfrågade att medverka. Däremot kan tidsfaktorn begränsa initiativet att själv bjuda in sig eller fundera över målgrupper, det vill säga det strategiska förarbetet. Oavsett om hindret är avsaknad av tid eller praktiska förutsättningar är det betydelsefullt att forskaren får bästa möjliga stöd från organisationen. Att forskare bör erbjudas kurser i forskningskommunikation för en större färdighet föreslås i såväl studiens teori- som empiridel, liksom att strategisk och praktisk support från informatörshåll är önskvärd för att uppnå en framgångsrik forskningskommunikation.

This study uses academic literature from peer-reviewed journals to assess the literary consensus of the three perspectives. The literature has been found by using specific keywords and an assortment of scholarly databases. The analysis of the literature is structured according to explanations for alliance formation, the attainment of advantages, and disadvantages according to the perspectives. The study is written in article format. Conclusions: The perspectives both overlap and differ from one another but focus on different aspects and incentives. There are, however, more similarities between the resource-based and knowledge-based views. Transaction cost theory and the knowledge-based view are narrow explanatory models, whereas the resource-based view offers a broader view on alliances.

Det har alltid funnits ett behov att styra den framtida ekonomiska utvecklingen i företag och under 1990-talet har balanserat styrkort blivit en populär styrmodell inom både den privata och den offentliga sektorn. Bakgrunden till att svenska kommuner börjat använda sig av det balanserade styrkortet var behovet att kunna se till mer än de ekonomiska måtten. Enligt upphovsmännen Kaplan och Norton har det balanserade styrkortet gått från att vara ett mätsystem till att på senare tid bli sett som ett strategiskt managementsystem. Vi kommer i detta examensarbete genom en fallstudie utvärdera hur socialtjänsten inom Umeå kommun använder det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Socialtjänsten är en icke vinstdrivande verksamhet som står inför ett ökat tryck att prestera väl både idag och i framtiden. En kommunal verksamhet måste också anpassa det balanserade styrkortet för att det ska fungera väl i verksamheten som är politiskt styrd. Vi kommer via teorier kring det balanserade styrkortets införande och anpassning till den kommunala verksamheten diskutera strategins roll i organisationen och utifrån de fyra processerna vision, kommunikation, verksamhetsplanering samt uppföljning och lärande söka svar på problemformuleringen; Hur använder en svensk kommunal verksamhet sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem? Vi har genom en kvalitativ metod samlat in informationen genom en fallstudie med 9 intervjuer av respondenter med olika arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Genom vår hermeneutiska kunskapssyn har vi i vår studie sökt svar på vår problemformulering och syften genom att genomföra intervjuer inom 3 olika nivåer i socialtjänsten; ledningsgruppen, mellanchefer och övriga medarbetare. Med denna uppdelning kan vi se om ledningens uppfattning om det balanserade styrkortet stämmer överens med övriga anställda inom socialtjänsten.  I analysen och slutsatsen kom vi fram till ett antal faktorer som styrker att socialtjänsten använder sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem. Bland annat att: alla respondenter kände till visionen och termen styrkort, det balanserade styrkortet används som en extern och intern kommunikationskanal, socialtjänsten är en strategifokuserad organisation och de har aktuella förbättringsarbeten. De faktorer som motsäger sig detta är att: det balanserade styrkortet inte är kopplat löpande till resursfördelning och att det inte finns någon möjlighet för socialtjänsten att omformulera styrkortet då perspektiv och resultatmått är politiskt styrda. Som helhet ser vi stora fördelar med det pågående förbättringsarbetet KLARA 2013 som genom processkartläggningar syftar till att förbättra socialtjänsten på längre sikt. Vi drar slutsatsen att socialtjänsten använder sig av det balanserade styrkortet som ett strategiskt managementsystem men att det finns vissa områden som skulle kunna utvecklas. De rekommendationer vi kan ge är att bryta det tydliga fokus som finns mot det ekonomiska perspektivet och istället lägga större vikt på de övriga perspektiven. Kommunikationen kan förbättras mellan olika enheter och även strategin bör lyftas fram på det framgångsrika sätt de lyft fram verksamhetsidén, värdegrunden och visionen. / There has always been a need to control the future economic growth and during the 1990s the Balanced Scorecard became a popular management model in both the private and the public sector. Using the Balanced Scorecard in a Swedish municipality is based on the argument to be able to see beyond financial measurements. According to the founders of the Balanced Scorecard, Kaplan and Norton, the Balanced Scorecard has evolved from being seen as a measurement system to a strategic management system. This thesis will through a case study evaluate how the social services within Umeå municipality are using the Balanced Scorecard as a strategic management system. The social services are a non-profit organization, which has the challenge of performing well today as well as in the future. The municipality needs to adapt the Balanced Scorecard to make it a well functioning tool to be used in a politically controlled environment. Through theories regarding the implementation and adaptation of the Balanced Scorecard in a municipality, the role of the strategy will be discussed. With a basis in the four processes vision, communication, business planning and monitoring and learning we will seek the answer of our research question; how does a Swedish municipality use the Balanced Scorecard as a strategic management system? A qualitative method was used to gather information from 9 interviews with respondents from various levels of the organization. With a hermeneutic view of the knowledge, we will evaluate whether the management’s point of view differs from the view of other employees.  We found a number of factors supporting that the social services within Umeå municipality uses the balanced scorecard as a strategic management system, among others: all the employees were aware of the vision and the term scorecard, the balanced scorecard is used as an external and internal communication channel, the social services is a strategy-focused organization and they have a project for improvement. The factors that oppose the use as a strategic management system are: the balanced scorecard is not linked to the allocation of resources and that there is no possibility for the social services to reformulate the perspectives and measures due to political control. We can see great advantages with the ongoing project for improvement KLARA 2013 that through process mapping aims to improve the social services in the long run. We concluded that the social services are using the balanced scorecard as a strategic management system but there are some areas that could be developed further. We recommend the social services to switch focus from the economy perspective to include more from the other 3 perspectives of the Balanced Scorecard. Improvements can be made in the communication between different business areas and the strategy also has to be better communicated through the organization.

This study examines how management consulting firms work with business- and functional strategy and how these strategies are interrelated. More specifically we focus on business strategy (business unit level) and knowledge strategy (functional level) and whether these are aligned or not, i.e. whether strategic congruence exists. A number of recent studies have examined the importance of business strategy and knowledge strategy in management consulting firms separately, but few have pointed out the importance of the alignment between them. With this study we contribute to the strategic field of research with a model that describes how management consulting firms should work with their knowledge strategy given their business strategy. The model is developed through a synthesis between theories in the field of strategic congruence, business- and functional strategies and thereafter tested by an empirical case study of six management consulting firms. Our main contribution with the model is the finding that the degree of customization is a determining factor of what type of knowledge strategy the firm should undertake. Given a high degree of customization we argue that it is strategic congruent to put an emphasis on personalization as the firms knowledge strategy. With a similar logic we argue that when the degree of customization is lower, the firm should focus on a knowledge strategy like codification. Further, in contrast with former studies, our findings show that it is strategic congruent to work with personalization and codification parallelly. Through our analysis we found that it is strategic congruent to put an emphasis on either personalization or codification in different project phases. We propose that it is a good fit to focus on codification in the beginning of a management consulting project and conversely focus more on personalization in the latter part. In contrast with earlier studies, we can not see why it should be harmful to focus on both strategies parallelly, given that this focus changes over time in a project. Finally, an interesting finding of our case studies is that all of the researched firms want to codify more knowledge and it seems to be easier today than for ten years ago to motivate consultants to codify their knowledge.

Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning. I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken. Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte. Därefter samlas ett antal metoder i ett arbetsflöde som passar behoven för skogsgårdens strategiframtagning. Slutligen testas metodiken på en speciell skogsgård i det storm-drabbade området För att få kontinuitet i förändringsarbetet så har en återkommande revidering av strategiarbetet föreslagits. Det är bara genom ett enträget och långsiktigt arbete som gamla vanor och arbetsprocesser kan förändras. / The family forest farms do seldom have any reason to worry about basic changes of the business plan. In an instant, that has been changed for the forest owners in the region that was hardest hit by the storm. The situation at hand calls for a lot of different decisions to be taken that will shape the forest estate for several decades. There is a need for controlling the forest farm business so that each individual decision is forming a uniform pattern against a defined objective. One way of doing just that is to use the theories of strategic management and apply those on the family forest farm business. This report is based on the generic methodology that is used for strategy definition and goal setting. Different methods and tools are described to content and purpose. After that, a couple of methods are used in a work flow that fit the needs when developing the strategies for the forest farm. As a last step, the methodology is tested on a special forest farm that is situated in the storm hit region. To achieve continuity in the change process, a reoccurring assessment of the strategy work has been proposed. It is only by dedicated and consistent work that old habits and working processes can be changed.

I denna kandidatuppsats har vi studerat hur nyckelpersoner i internationella omorganiseringar använder sig av strategiska diskurser för att förmedla sina budskap i tryckt press. Syftet har varit att ta reda på hur nyckelpersoner strategiskt utnyttjar rationella eller nationella diskurser vid en internationell sammanslagning och framför allt hur dessa kan kopplas till specifika teman som i sin tur uppmärksammas i den mediala bevakningen. Företaget som valts för undersökningens fallstudie, är fusionen mellan Telia (Sverige) och Sonera (Finland) i slutet av 2002. Studien har genomförts, genom att undersöka tidningsartiklar från en dagstidning och en affärstidning från både Sverige och Finland, under en femårsperiod (2002-2006). Vi har sedan gått igenom dessa artiklar för att finna citat av sammanslagningens nyckelpersoner. Citaten har analyserats och kategoriserats med hjälp av kritisk diskursanalys för att avgöra hur olika personer har använt sig av rationella respektive nationella diskurser och inom vilka teman man kan se olika diskurser. Begreppet diskurs har i denna studie definierats och använts som ett sätt att åberopa och urskilja olika typer av innehållsliga perspektiv i utvalda ämnen. Kritisk diskursanalys var ett lämpligt verktyg för att kunna kartlägga och förstå användandet av olika typer av diskurser. Exempelvis möjliggörs en medveten analys av uttalanden, deras syften i sina ursprungliga sammanhang och hur de kan påverka olika typer av tilltänkta mottagare. Undersökningens resultat visade att de mest uppmärksammade teman vi fann var frågor gällande ägarskap, fördelning av ledningsposter i det nya företaget, samt nedläggningar. Resultaten visade vidare att nyckelpersonernas diskurser och uttryck varierade beroende på vad man hade för roll i företagets fusion. Rationella diskurser användes mest och av flest nyckelpersoner. De som var helt konsekventa i sin rationalitet, och även uttalade sig mest, var de nyckelpersoner som vi kategoriserade som de operativa nyckelpersonerna. Även styrelseledamöter och andra nyckelpersoner nära kärnan av fusionen och organisationen var oftast rationella. De tillfällen där det var tydligast att man använde sig av nationella diskurser var när nedläggningar och fördelningar av ledningsposter diskuterades.  I dessa fall var det fackliga representanter och avgångna nyckelpersoner som använde nationella diskurser mest. Resultaten och analysen visade en tydlig konsekvent hållning i uttalanden från nyckelpersonerna i styrelse och operationell ledning. Därmed är en av slutsatserna att företaget lyckades bra med att hålla en enhetlig rationell diskurs kring ämnen som relaterade till sammanslagningen. Detta tyder på att man hade en tydlig strategi kring hur dessa frågor skulle hanteras. / Aim: To identify the ways in which key actors, in corporate cross-border mergers, make use of strategic discourse in printed media texts. Moreover, we sought to link these discourses to specific themes and issues in order to determine possible patterns. Material and Method: We have made a quantitative (phase 1) and qualitative analysis (phases 2 & 3) of the media coverage of the merger between the companies Telia (Sweden) and Sonera (Finland) in 2002. The study was made through analyzing a number of articles in selected Swedish and Finnish printed media between January 2002 and December 2006. By studying certain themes and issues more closely the motive was to detect how key actors in the company use discursive strategizing methods to maneuver the presentation constructed in the media. The term discourse has in this study, essentially been defined as a framework in which key actors are able to draw on certain content specific perspectives and themes in order to deliver a certain point of view. Critical discourse analysis is therefore an important tool in order to identify the different messages within these discourses. In processing the results with critical discourse analysis, we have tried to explain how the key actors in the merger, have used these discourses to mobilize and highlight certain issues. Main Results: Based on the results of our research, the issues that were given the most attention in the media coverage were ownership, corporate governance in the merged company as well as shutdowns. Our main conclusion was that different actors used different discourse strategies to mobilize these three issues. Subsequently, the results show that rational discourses were most frequently used. Thus, actors with operational responsibilities, within the merged company, maintained a consistency in keeping to rational discourses. This was true regardless of background and theme. In contrast, national discourses were primarily maintained by union representatives and by former members of the board or other former leaders within the company. These national discourses could primarily be linked to discussions about corporate governance and shutdowns. Finally, this study proves that the key actors within the new merged company used rational discourses consistently. Our conclusion of this is that it is the result of successful strategizing on how these issues were mobilized within the company.

<p>Familjeskogsbruket har sällan någon anledning att bekymra sig om grundläggande förändringar av verksamhetens inriktning.</p><p>I ett slag har dock situationen förändrats för skogsägarna i de stormdrabbade områdena. Den uppkomna situationen gör att många olika beslut måste tas som kommer att forma skogsfastigheten i flera decennier. Det finns därför ett behov av att kunna styra skogsgårdens verksamhet så att varje enskilt beslut bildar ett enhetligt mönster mot ett gemensamt mål. Ett sätt att göra det på är att använda teorierna kring strategisk management och applicera dessa på familjeskogsbruken.</p><p>Denna rapport har utgått från gängse metodik vid strategiframtagning och målsättningsarbete. Olika metoder och verktyg beskrivs till sitt innehåll och syfte. Därefter samlas ett antal metoder i ett arbetsflöde som passar behoven för skogsgårdens strategiframtagning. Slutligen testas metodiken på en speciell skogsgård i det storm-drabbade området</p><p>För att få kontinuitet i förändringsarbetet så har en återkommande revidering av strategiarbetet föreslagits. Det är bara genom ett enträget och långsiktigt arbete som gamla vanor och arbetsprocesser kan förändras.</p> / <p>The family forest farms do seldom have any reason to worry about basic changes of the business plan.</p><p>In an instant, that has been changed for the forest owners in the region that was hardest hit by the storm. The situation at hand calls for a lot of different decisions to be taken that will shape the forest estate for several decades. There is a need for controlling the forest farm business so that each individual decision is forming a uniform pattern against a defined objective. One way of doing just that is to use the theories of strategic management and apply those on the family forest farm business.</p><p>This report is based on the generic methodology that is used for strategy definition and goal setting. Different methods and tools are described to content and purpose. After that, a couple of methods are used in a work flow that fit the needs when developing the strategies for the forest farm. As a last step, the methodology is tested on a special forest farm that is situated in the storm hit region.</p><p>To achieve continuity in the change process, a reoccurring assessment of the strategy work has been proposed. It is only by dedicated and consistent work that old habits and working processes can be changed.</p>