The purpose of this paper is to create a deeper understanding of how organizations can create and recreate their identity through strategic storytelling on their website. The study focuses on the work of three Swedish organizations (IKEA Sweden, Klippan municipality and Luleå University of Technology) with strategic storytelling in their identity-creating communication. To investigate this, parts of the organizations' websites have been screened and analyzed based on how well their strategic storytelling contributes to building the organizations' identity. In order to collect data, said websites have been analyzed based on how they convey the organization's basic story, how they create relationships with the recipient, and how they convey and fulfill the organization's vision. This has then been investigated to determine how well the strategic storytelling works as identity creation. The results show that the investigated organizations both have a lot in common and differ in how they work with identity-creating strategic storytelling. The investigated municipality stands out as an organization whose work is not as strong, while IKEA Sweden excels in the other direction. Finally, there is much work left to do as large parts of the research field are still relatively unexplored. Above all, it would be important to present a research-based framework and a model for identity-creating strategic storytelling

Some of the most common threats in society today are climate change, struggling world economies and starving people. Today most consumers seek out sustainable products that are produced under fair conditions. These requirements on companies mean that their work with Corporate Social Responsibility is becoming increasingly important to fit consumersdemands. Previous research shows that CSR strategies are consequently used for companies work with marketing communication, partly to cope with crises but also to create a relationship with consumers and create a sustainable message to other actors. Nike and H&M are two companies that have been struggling with crises and criticism for not contributing to protection of the environment, not following standard work environment regulations and for not taking human rights into account. This study investigates, through a multimodal analysis, three separate communication materials from each company which are taken from Nike's campaign “Move to Zero” and H&M´s campaign “Buttons with impact”. This method is used to answer how the companies are implementing CSR into their campaigns. A survey is used to analyze what the consumers think of Nike´s and H&M´s work with CSR and if the two companies' CSR-strategies could be counted as successful. The results show that both Nikeand H&M are well aware of how to use CSR-strategies although the customers doesn´t appear to be convinced. Apparently some of the CSR- strategies are noticed but the fact still

Det som ska undersökas i den här studien är medarbetarnas upplevelse av att arbeta på distans och hur ledarskapet påverkas i koppling till distansarbetet samt om distansarbetet leder till att medarbetarnas motivation i sitt arbete påverkas negativt. Studiens frågeställningar lyder: Vad har den digitala kommunikationen bidragit med utifrån medarbetarnas perspektiv? Vilka skillnader finns det mellan att jobba hemifrån respektive från kontoret utifrån medarbetarnas perspektiv? Hur uppfattar medarbetarna relationen till sina chefer utifrån den långvariga digitala kommunikationen? Metoden som har använts för att få svar på frågeställningarna var en semistrukturerad intervju med totalt fem medarbetare från en och samma organisation, som agerade som respondenter. Respondenterna har då alltså gått från att jobba heltid på kontor, till att ta jobbet hem och jobba heltid på distans. Det empiriska materialet tolkades genom två teoretiska utgångspunkter och en begreppsapparat. Det sistnämnda innefattar organisationskommunikation, socialkonstruktivismen och digital kommunikation. Resultatet visade att det finns både möjligheter och svårigheter med långvaraktig digital kommunikation som hanteras internt mellan medarbetare och chefer. Medarbetarna visar både belåtenhet och missnöjde med att arbeta hemifrån, samt att man ser att ledarskapskvaliteten försämras något i samband med distanseringen.

Problemformulering och syfte: Relationen mellan kommunikatörer och journalister har under lång tid betraktats som ett “Love-Hate relationship”. Det har gjorts mångfalden studier på detta ämne och varför det ser ut som det gör. Det som blir av intresse är att se hur denna relation ser ut inom kommuner och lokaltidningar. Där kommunikatören i fråga kanske har en personlig relation till journalisten på lokaltidningen. Eller om relationen ser ut som det gör inom den privata sektorn där det finns en vinstdriven aspekt av det kommunikativa arbetet. Denna studie syftar till att hitta och analysera det väldigt speciella och komplicerade förhållandet mellan PR-utövare och journalister inom kommunen och lokaltidningen inom kommunen. Hur behåller de sin professionalism när de interagerar med varandra? Hur ser den relationen ut? Metod och material: Som metod i denna studie valdes semistrukturerade intervjuer som form då författarna vill ha en insikt i upplevelser och erfarenheter får de två olika yrkesgrupperna. Frågorna utgick från ett frågeformulär och följdfrågor ställdes vid behov för att förtydliga eller utveckla ett svar. Dessa intervjuer delades upp i fem journalister på Sundsvalls tidning och fem kommunikatörer på Sundsvalls kommun. De teorier och modeller som är aktuella för denna studie är yrkesetik och yrkesroll och Agenda-Setting theory (dagordningsteorin). Huvudresultat: Det studien hittade gällande relationen mellan kommunikatörer och journalister var att båda sidor kom väl överens och kunde samarbeta. Man skulle kunna säga att båda sidorna är i synergi med varandra. Båda sidor var tydliga med skillnaderna mellan sina yrkesroller. Journalisterna beskrev sin egna yrkesroll med stora ord, kommunikatörerna ansåg också att sin yrkesroll var viktig men inte i samma grad som journalisterna beskrev sin. Yrkesetiken hade även journalisterna bättre koll på i jämförelse med kommunikatörerna. I sin beskrivning var journalisterna tydligare än kommunikatörerna när det gällde att förklara hur man tänker och arbetar kring sin yrkesetik.

På baggrund af den integrationsdebat, som i de senere år har præget dansk politik, er arbejde blevet en indikation på integration. Derfor har man koncentreret sig på problematikken, i at mange indvandrere/flygtninge, med ikke-vestlig baggrund, står udenfor arbejdsmarkedet. I denne opgave vendes diskursen, og belyser hvilken jobsøgningsstrategi som har vist sig være mest effektiv for denne gruppe på det danske arbejdsmarked. Fokus er lagt på det sociale netværk, idet tidligere forskning har set dette som den mest effektive indgang til arbejdsmarkedet. Der fokuseres på herboende irakere. Udover at give en kort karakteristika af Iraks nutidshistorie, er der blevet lavet 16 ustrukturerede kvalitative interviews med irakere. Analysen på dette materiale er blevet brugt til at påvise forskellige tendenser, deriblandt jobsøgningsstrategi, arbejdslivserfaring, human kapital og oplevelser med diskrimination på det danske arbejdsmarked. Konklusionen er, at informanterne umiddelbart anvender deres sociale netværk for at komme ind på arbejdsmarkedet, mens den langsigtede strategi er uddannelse fra Danmark. En ligeså vigtig metode er strategisk assimilation, hvor informanterne assimilerer sig med sine danske kollegaer, for på den måde at undvige diskrimination og udelukkelse fra det danske arbejdsmarked. / Based on the integration debate, which over the last few years has influenced Danish politics, work has become an indication of integration. The focus has as a consequence been laid on the problem that many immigrants and refugees with non-western background, are excluded from the Danish labour market. In this essay this discourse will be turned around, and the emphasis will be put on which job searching strategies are the most effective for this group in relation to the labour market. This assessment will focus on the social network, which in earlier research has proven to be the most effective way to enter the employment market. The focus is laid upon Iraqis living in Denmark. Besides giving the short characteristics of Iraq’s recent history, 16 unstructured qualitative interviews with Iraqis have been completed. The analysis of the material found has been used to generate certain tendencies, including job searching strategies, work experiences, human capital and discrimination experiences on the Danish employment market. The conclusion of this exercise highlights that Iraqis taking part in the interviewing process immediately uses their social network to enter employment, while their long-term strategy is education from Denmark. Just as important a method is the strategical assimilation, where the participants interviewed assimilate themselves with their Danish co-workers, and in that way avoids discrimination and exclusion from the Danish workforce.

Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jämförs även med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS är Statens Institutionsstyrelse. Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar även mediernas makt i samhället och medialiseringens påverkan för organisationer som Stigby. Studien berör även mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter. Metoder som använts är djupintervjuer, diskursanalys, deltagande observation och go- along intervjuer. Slutsatserna är att det är viktigt att ha så lite glapp som möjligt mellan profil, image och identitet. En organisations identitet kan inte toppstyras utan framkommer i en dynamisk process mellan organisation och omvärlden. Stigby har arbetat bra med att ta fram en representativ värdegrund men har lyckats mindre bra med att få samtliga medarbetare med sig i processen. Studien kommer fram till att de kan bli bättre på att kommunicera ut det arbetet och sociala ansvaret de tar för att skapa en mer nyanserad bild av verksamheten. Detta för att kunna skapa så stora möjligheter till att bedriva en så god vård som möjligt. Studien kommer även fram till att media använder sig av stereotyper i representationerna av ungdomarna som vårdas inom SIS vilket kan ha negativa effekter för SIS och i förlängningen för ungdomarna.

1. Inledning: Hållbarhet blir alltmer aktuellt i dagens samhälle, och företag spelar en stor roll för den globala hållbarheten. Sättet som företag kan uppnå hållbarhet är genom att jobba med Corporate Social Responsibility (CSR). Genom att införa ett CSR-perspektiv i företagets strategiska planer uppstår strategisk CSR, och för att ha en fungerande implementering och arbete med strategisk CSR kom vi fram till att tre nyckelfaktorerna vad, vem och hur behöver beaktas.  Forskningsfrågor:  -       Vad behöver göras för att implementera och arbeta med strategisk CSR? -       Vem ansvarar för implementeringen och arbetet med strategisk CSR?  -       Hur behöver implementeringen och arbetet med strategisk CSR göras?  Syftet är att förklara de tre nyckelfaktorerna vad, vem och hur, för att ett företag ska kunna implementera och arbeta med strategisk CSR, och även utveckla en modell för implementeringen och arbetet med strategisk CSR.    2. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen inleds med en övergripande modell som sammanställer en helhetsbild över strategisk CSR i relation tre nyckelfaktorer vad, vem och hur för implementering och arbete med strategisk CSR. Vidare resulterade insamlingen av teorin till att vad- och hur-avsnittet utgörs av samma fyra huvuddelar, vilka är, Strategisk planering, etik och policy, intressentrelationer samt rapportering, och att vem-avsnittet utgörs av i två huvuddelar, roller och ansvar. I slutet av kapitlet presenteras en kodning av teorin.    3. Metod: Denna studie är en kvalitativ studie som använder sig av en abduktiv forskningsansats, och för att besvara studiens syfte används små-N-studie som forskningsstrategi.    4. Resultat: I resultatet presenteras information om vad Amazon, Tesla, Nike, PwC och Spotify gör i sitt arbete med CSR, som är hämtad från företagsrapporter och andra källor som beskriver företagens CSR-arbete. Resultatet är indelat i fem avsnittet och varje avsnitt innehåller data om ett företag samt en inomfallsanalys som inledas med en modell, där kodningen av empirin har analyserats med kodning av teorin.   5. Diskussion: I diskussionen presenteras en mellanfallsanalys som är en sammankoppling av inomfallsanalyserna, där likheter och skillnader mellan företagen och teorin diskuteras. Nya delar identifierades som inte kunde tolkas med hjälp av teorin. Vidare presenteras ytterligare litteraturgenomgång för att kunna tolka de nya delarna som uppkom vid datainsamlingen. Kapitlet avslutas med en avslutande modell för strategisk CSR.   6. Slutsats: Studien resulterade i en tydlig förklaring av de tre nyckelfaktorerna och en modell för implementering och arbetet med strategisk CSR. Modellen beskriver följande fem huvudområden: strategisk planering, etik och policy, intressentrelationer, rapportering och samarbetet med andra organisationer inom nyckelfaktorerna vad och hur. Nyckelfaktorn vem beskrivs genom att beskriva vilka i organisationen som har ansvaret för strategisk CSR. / 1. Introduction: Sustainability is becoming increasingly relevant in today’s society, and companies play a major role in global sustainability. The way companies can achieve sustainability is through Corporate Social Responsibility (CSR). By introducing a CSR perspective in the company's strategic plans, strategic CSR arises, and in order to have a functioning implementation and work with strategic CSR, we came to the conclusion that the three key factors what, who and how, need to be taken into account. Research questions: -       What needs to be done to implement and work with strategic CSR? -       Who is responsible for the implementation and work with strategic CSR? -       How should the implementation and work with strategic CSR be done? The purpose of this study is to explain the three key factors, what, who and how, for a company to be able to successfully implement and work with strategic CSR, and develop a model for the implementation and work with strategic CSR.   2. Theoretical framework: The theoretical framework begins with an overall model that compiles an overall picture of Strategic CSR in relation to the three key factors: what, who and how, for a successful implementation and work with strategic CSR. Furthermore, the theoretical framework resulted in what and how sections consist of the same four main parts: Strategic planning, ethics and policy, stakeholder relations and reporting, and the who section consist of two main parts: roles and responsibilities. At the end of the chapter, a coding of the theoretical framework is presented.   3. Method: This study is a qualitative study that uses an abductive research approach, and to answer the purpose of the study, small-N study is used as a research strategy.   4. Results: The result presents information about what Amazon, Tesla, Nike, PwC and Spotify do in their work with CSR, which is taken from company reports and other sources that describe the companies' CSR work. The result is divided into five sections and each section contains data about a company as well as a within-case analysis that begins with a model, where the coding of the empirical work has been analyzed with the coding of the theoretical framework.   5. Discussion: In the discussion, a cross-case analysis is presented, which is a connection of the within-case analyses, where similarities and differences between the companies and the theoretical framework. are discussed. New parts were identified that could not be interpreted using the theoretical framework. Furthermore, an additional literature review is presented in order to be able to interpret the new parts that emerged during the data collection. The chapter ends with a concluding model for strategic CSR.   6. Conclusion: The study resulted in a clear explanation of the three key factors and a model for implementation and work with strategic CSR. The model describes the following five main areas: strategic planning, ethics and policy, stakeholder relations, reporting and the collaboration with other organizations within the key factors: what and how. The key factor who is described by describing who in the organization is responsible for strategic CSR.

På grund av stora utsläpp av växthusgaser är klimatförändringar ett stort hot mot våra samhällen. Med klimatförändringar drabbas samhällen av mer extrema väderhändelser som även ökar i antal. Förutom att arbeta för att minska utsläppen som driver på att klimatförändringarna sker kan även städer och samhällen stärkas och bli mer motståndskraftiga genom klimatanpassning. Klimatanpassning kan innebära olika fysiska och informativa åtgärder för att minska skador eller hantera skador när extremväder slår till.  Just klimatanpassning har även lyfts fram som ett viktig arbete som behöver intensifieras av just försäkringsbranschen. Idag kan svenska försäkringsbolag erbjuda ett fullt skydd mot skador på egendom som drabbas vid extrema väderhändelser men de har börjat flagga för att detta kan komma att ändras. När händelser av extremväder går från att ske oförutsett till att bli förutsedda händelser på grund av klimatförändringarna kan inte längre skadekostnader täckas i lika hög grad. Försäkringsbolag kan tvingas höja försäkringspremier eller i vissa grad sluta erbjuda försäkringar. Detta kommer drabba både individer och kommuner utifrån ekonomiska faktorer. För kommunerna bör dessa varningar driva på klimatanpassningen då riskområden och förhöjda risker för skador kan leda till att invånare inte kan bo eller flytta till kommunen. Arbetet med klimatanpassning är alltså viktigt för den strategiska fysiska planeringen för att kunna skapa hållbara samhällen.  Denna studie är en flerfallstudie av sex svenska kommuner som har någon typ av strategiskt dokument för att hantera klimatanpassning. Dessa dokument tillsammans med kommunernas översiktsplaner har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur kommunerna arbetar med klimatanpassning utifrån försäkringsbranschens önskade krav och förslag. Hur arbetet med klimatanpassning implementeras i svenska kommuner har även analyserats utifrån implementeringsteori. Resultatet visar att kommunerna i hög grad arbetar utifrån de önskade krav och förslag gällande klimatanpassning som försäkringsbranschen trycker på men att vissa önskade krav och förslag är enklare att implementera i den kommunala verksamheten. Tillgången till tillräckliga resurser, åtaganden som redan på något vis är implementerade i verksamheten och tydlighet gällande ansvarsfördelning är betydande förutsättningar för god klimatanpassning i svenska kommuner. Slutligen har det även konstaterats att klimatanpassning främst implementeras i kommunerna genom ett top-down-perspektiv. Det är de högre nivåerna i ett hierarkiskt system som skapar riktlinjerna som kommuner och fastighetsägare sedan ska följa. Gällande vissa frågor kring klimatanpassning kan ansvaret hanteras på lägre nivåer men i vissa fall skapas en otydlighet kring ansvar vilket kan försvåra klimatanpassningsarbetet hos kommunerna.

This thesis aims to analyse Vladimir Putin’s strategic use of communication in his interview with Tucker Carlson in February of 2024. The research questions intend to identify the use of such strategies and how they are used to further strengthen Putin’s political agenda. The interview was studied together with a theoretical framework consisting of propaganda analysis, narrative analysis and critical discourse analysis of which all were abetted with one of Lukes’ three faces of power. Previous research has shown how dictators have used propaganda to both legitimize their current position and justify actions. These findings concur with the result found in this thesis, but the studied material also proved to contain a more offensive and hostile strategy. The results consequently gave some insight into how Putin, and other dictators, can use media to strengthen their positions of power and legitimize military interventions. But it also demonstrated how language can be operated to produce mistrust and possibly weaken opponents.

Samhället behöver snabbt ställa om för att minimera den globala uppvärmningen. Därtill har allt fler kommuner börjat ansluta sig till målet om att bli klimatneutral som nu i vår samtid blivit ett populärt åtagande. Men det finns ett glapp mellan detta åtagande och kommunens konkreta och faktiska åtgärder för att hitta nya tillvägagångssätt i mån om att omdirigera ohållbara beteenden och aktiviteter. Forskningen påvisar kommunens centrala roll i detta arbete. Men omställningsprocesser är komplexa företeelser, särskilt i förhållande till den strategiska fysiska planeringen. Parallellt med detta är avståndet långt mellan forskningens normativa beskrivningar av hur en klimatneutral omställningsprocess ska gå till och den faktiska verkligheten. I den faktiska verkligheten är den strategiska fysiska planeringen en bestridd process, där olika strävansmål kan ge upphov till målkonflikter. Syftet med uppsatsen är därför att överbrygga detta glapp, genom att undersöka kommunala tillvägagångssätt för att införliva en klimatneutral omställning. Detta med särskilt fokus på de målkonflikter som kan uppstå i en sådan process. Undersökningen genomförs utifrån en fallstudie, där en djupdykning görs inom de interna processer som omgärdar kommunens arbete i att uppnå klimatneutralitet. Studien görs med syfte att bidra med kunskap till klimatneutrala omställningsprocesser utifrån en praktisk kontext. Empiri har samlats in genom en kombinerad dokument- och intervjustudie. Materialet har vidare analyserats utefter Grandin och Sareen tre processteg: katalysera, förnya och rutinisera, som behandlar hur transformativa metoder kan få fäste och skapa långvarig förändring. Med hjälp av Grandin och Sareens processteg kan vi förstå omställningsprocesser utifrån ett nytt perspektiv. Resultatet och analysen visar på i likhet med tidigare forskning att kommuner i hög utsträckning förlitar sig på teknologiska och energimässiga lösningar. Varvid naturens värde tenderar att bli nedprioriterat. Men analysen indikerar också vikten av drivna tjänstepersoner att demonstrera mer hållbara alternativ för att starta i gång en omställningsprocess. Avslutningsvis fördjupar studien en nyanserad förståelse för hur kommunala organisationer kan driva fram en omställningsprocess.