Låt oss anta att Nacka kommun, företag och medborgare i samverkan ser den nya tunnelbanesträckningen till Nacka centrum som en möjlighet att skapa de ”trendbrott” i dagens utveckling som behövs för att stödja att centrala Nacka uppfyller sin del av tvågradersmålet till 2050. Studien använder sig av den normativa scenariotekniken backcasting och utgår från ovanstående antagande för att skapa ett scenario för 2030. Scenariot illustrerar en metod för hur planerare, politiker och andra aktörer kan samverka för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Scenariot har tagits fram med hjälp av en workshop med deltagare inom olika kunskapsområden från ett konsultbolag i samhällsbyggnadsbranschen och Nacka kommun, där backcastingtekniken tillämpades. Syftet med studien är att illustrera ett alternativ för hur centrala Nacka år 2030 kan se ut om Nacka kommun med andra aktörer i samverkan bestämde sig för att ge ett bidrag till att centrala Nacka ska uppfylla sin del av tvågradersmålet, samt att ge exempel på hur backcasting kan användas i samhällsplaneringen. Studien utgår ifrån att den idag planerade t-banedragningen till Nacka centrum kommer att bli av, och att det i sin tur blir en möjlighet för förändring mot en hållbar utveckling i de centrala delarna av Nacka. Studien har även ett aktörsperspektiv och kartlägger vilka aktörer som idag är med och påverkar utvecklingen i centrala Nacka och vilka som enlig scenariot för 2030 kommer att vara med och påverka utvecklingen. Ett omvärldsscenario för 2030 användes i syfte att få deltagarna att befria tanken och tänka bortom dagens planering. Scenariot för centrala Nacka 2030 förmedlar bilden av centrala Nacka som det skulle kunna se ut om planerare och andra aktörer använder sig av kreativitet och nya idéer för att ge sitt bidrag till uppfyllandet av tvågradersmålet och halvera sina utsläpp till 2050. Vidare visar studien hur backcasting kan användas som en ny metodik i kommunal planering i arbete med exempelvis hållbarhetsprogram för stadsdelar.   NYCKELORD: Backcasting, framtidsstudier, workshop, centrala Nacka, omvärldsscenario, aktörssamverkan, strategisk planering / SitCit - Situation of Opportunity in the Growth and Change of three Stockholm City Districts – everyday life, built environment and transport explored as Energy Usage Systems (EUS) and Governance Networks

Strategic culture is a recognised concept among researchers within the field of War Studies although it is not particularly well known in wider circles. Researchers have not been able to agree on an exact definition of the concept but there is agreement that the concept of strategic culture can contribute to an understanding of the gradual and long-term changes in a country´s defence strategy. This study investigates to what extent the strategic culture of the cold war period has influenced Swedish defence strategy in the first two decades of the 21st century, using Biehl et al analytical framework of strategic culture. The empirical material used for data collection consists of the Swedish government defence bill and the Swedish Armed Forces’ Perspective Study from the first two decades of the 21st century. The overall result shows a significant degree of influence from the strategic culture of the cold war period on Swedish defence strategy during the first two decades of this century. The only clear exception identified by the study concerns views on the relationship with NATO and EU.

Business partners have developed from the controller profession in recent times. The role is divided into the use of financial information and guidance and is expected to contribute in strategic decision-making. The study intends to contribute to the research gap, business partners within small companies. The research question of the study was "What parts and to what extent of the strategic decision-making process in small companies can the business partners influence and why?". The purpose of the study is to create understanding, which means answering how- and why questions which is achieved when answering the research question. The representative of the business partner in small companies was the CFO and not the controller as in larger companies. Interviews were conducted with four companies where a decision-maker and a CFO were interviewed. The questions were asked according to a semi-structured questionnaire. The questions were about the pillars of the study, which are the expectations of business partners from both interviewees, the use of financial information, guidance, and recommendations. Finally, questions were asked regarding the companies' strategic decisions and the involvement of business partners in the form of contributing financial information and guidance to discussions and documents. After collecting data, these were compiled and analyzed in themes similar to the questionnaire. The study's contribution provides indications for future researchers and the conclusions of the study showed that business partners in small companies had an influential part in strategic decisions where guidance and financial information are the role's biggest tools. The business partner has personalized roles with added responsibilities in these small businesses. The business partner's involvement is noticeably influenced by the characteristics of small businesses, but not as high as the study's original expectation. The characteristics, on the other hand, showed tendencies for even smaller companies to have a higher demonstrated degree of these characteristics. The proposed analysis model can be considered a representative model, it shows the context and how all parts are connected. / Business partners har utvecklats från controlleryrket på senare tid. Rollen är uppdelad i användning av finansiell information och rådgivning och förväntas bidra till strategiska beslut. Studien avser att bidra till forskningsgapet business partners inom småföretag. Forskningsfrågan studien besvarade var “Vilka delar och i vilken omfattning av den strategiska beslutsprocessen i småföretag kan business partners influera och varför?”. Syftet med studien är att skapa förståelse vilket innebär besvarande av hur- och varför frågor vilket uppnås vid svar av forskningsfråga. Representant för business partnern i småföretag var CFO och inte controller som i större företag. Intervjuer gjordes med fyra företag där en beslutsfattare och en CFO intervjuades. Frågorna ställdes enligt ett semistrukturerade frågeformulär. Frågorna handlade om studiens grundpelare vilket är förväntningarna på business partners från båda intervjuade, användningen av finansiell information, rådgivning och rekommendationer. Slutligen ställdes frågor hur företagens strategiska beslut såg ut samt business partners involvering i form av bidragande av finansiell information och rådgivning till diskussioner och underlag. Efter insamlat underlag sammanställdes och analyserades dessa i teman likt frågeformuläret. Studiens bidrag ger indikationer till framtida forskare och slutsatserna av studien påvisade att business partner i småföretag hade en påverkande del vid strategiska beslut där rådgivning och finansiell information är rollens största verktyg. Business partners arbete och åsikter är högt värderade, de arbetar i skräddarsydda roller med ytterligare ansvarsområden i småföretagen. Business partnerns involvering är märkbart påverkad av småföretagens karaktärsdrag men inte lika hög som studiens ursprungliga förväntan. Karaktärsdragen visade däremot tendenser till att mindre småföretag hade en högre påvisad grad av dessa karaktärsdrag. Den föreslagna analysmodellen kan anses vara en representativ modell, den visar sammanhanget och hur alla delar hänger ihop.

I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat av vad tidigare forskning konstaterat om lässtrategier i frågan om hur de används och vad de innebär för elever i skolåren 9–12. Uppsatsen visar att den utbildningsforskning som berört lässtrategier under de senaste tio åren inte behandlar strategisk läsning med konsensus i begrepp eller förklaringsmodeller, utan att det istället finns olika synpunkter om både vad lässtrategier är och vad de innebär för läsaren. Studien visar också att lässtrategier används frekvent hos elever i skolåren 9–12 inom och utanför Sverige, både bland skickliga läsare och bland mindre skickliga läsare, för att främja läsförståelse. Vad som skiljer dessa skickliga respektive mindre skickliga läsare från varandra tycks till viss del vara kvaliteten av deras strategiska läsning och hur de använder lässtrategier till sin fördel för att förstå text. Uppsatsen undersöker olika aspekter av lässtrategier och konstaterar att det finns främst tre faktorer som påverkar lässtrategiers effektivitet. Dessa är: 1) Huruvida eleven besitter metakognitiv medvetenhet och gör aktiva val vid strategisk läsning. 2) Elevens förmåga att kombinera olika strategier med varandra. 3) Elevens förmåga att utvärdera sin egen läsning. / In this systematic review, results of previous research on strategic reading were analyzed and presented regarding the question of how students (year 9–12) use reading strategies, and what these strategies mean to reading comprehension levels. The review found that studies which have investigated strategic reading during the past ten years subscribe to different viewpoints and models regarding what reading strategies are, how they should be described, as well as how they should be used by students to further their reading comprehension. While the review further concludes that both good readers and less skilled readers among students in secondary school, frequently do use reading strategies, it also provides evidence to support the idea that these strategies must be used in a certain way for them to be effective. The review presents information from previous research which pertains to the different aspects of reading strategy, and what makes strategic reading effective in terms of furthering reading comprehension. These aspects include: 1) The level of metacognitive awareness that the reader possesses when choosing and using strategies. 2) The readers ability to effectively combine strategies with each other. 3) The readers level of insight into his or her strategy use via the use of control strategies and reflection.

Syftet med det här projektarbetet är att undersöka betydelsen en unik visuell identitet kan ha för att kommunicera effektivt till målgruppen studenter, samt att formge den visuella identiteten. För att ge kontext till syftet utformades den visuella identiteten som ett fiktivt funktionsdrycksvarumärke. Projektet utfördes med hjälp av designprocessen samt en intervjustudie med tre fokusgrupper där totalt nio intervjupersoner deltog. Det första resultatet visade på att intervjupersonerna upplever att det i dagsläget inte finns någon funktionsdryck som är inriktad mot just studenter, något vi hade en hypotes om från projektets start. Därefter togs fyra prototyper fram som den andra fokusgruppen fick dela sina åsikter kring. Resultatet av detta visade att andra fokusgruppens upplevda samhörighet med varumärket var av stor vikt. Målet med den strategiska kommunikationen var att utstråla egenskaperna samhörighet, kunskap och att behålla koncentrationen genom den visuella identiteten. Den visuella identitet som blev mest uppskattad var illustrationer av olika universitet runt om i Sverige. Detta är unikt, skapar samhörighet med målgruppen och kommunicerar på ett sätt som inget annat varumärke gör. Den slutgiltliga feedbacken från den tredjefokusgruppen kunde också styrka att den framtagna visuella identiteten är ett bra koncept att kommunicera till studenter. Resultatet visade även på att studenter lätt lägger sin lojalitet mot andra varumärken åt sidan när en annan väl utformad unik visuell identitet som strategiskt kommunicerar konnotationer går i linje med deras egna värderingar. Genom användningen av designprocessen och med hjälp av att strategiskt kommunicera det fiktiva varumärket utifrån redan etablerade varumärken, samt resultaten från de tre fokusgrupperna, har en unik visuell identitet skapats som effektivt kommunicerar till studenter. / The purpose of this project work is to investigate the importance a unique visual identity can have for communicating effectively to the target group of students, as well as to shape the visual identity. To give context to the purpose, the visual identity was designed as a fictitious functional beverage brand. The project was carried out with the help of the design process and an interview study with three focus groups in which a total of nine interviewees participated. The first result showed that the interviewees feel that at present there is no functional drink that is aimed at students, something we had a hypothesis about from the start of the project. Subsequently, four prototypes were developed that the other focus group could share their views on. The result of the second focus group showed that the perceived affiliation with the brand was of great importance. The goal of the strategic communication was to radiate the qualities of belonging, knowledgeand to maintain concentration through the visual identity. The visual identity that was most appreciated were illustrations by various universities around Sweden. This is unique, creates belonging with the target group and communicates in a way that no other brand does. The final feedback from the third focus group couldalso prove that the developed visual identity is a good concept to communicate to students. The results showed that students easily put their loyalty to other brands aside when another well-designed unique visual identity strategically communicates connotations that aligns with their own values. Through the use of the design process and with the help of strategically communicating the fictitious brand based on already established brands, as well as the results from the three focus groups, a unique visual identity has been created that effectively communicates to students.

During the cold war small states Air Forces operated as tactical resources in coalitions led by superpowers. After the cold war small states face new threats where the ability to fight independently is crucial to survival. Most of today’s air power theories focus on superpowers and do not mention specific details about its applicability within the small state’s context which leave small states in a state of confusion regarding their creation of doctrinal focus. Shaun Clarkes air power theory focuses directly on small states Air Forces and constitutes factors that conforms to the war principle of surprise. Clarke’s theory and the principle of surprise are both in need of critical empirical studies. This study contributes by supplementing the theory with the principle and conduct a case study on the Israeli Air Force performance during the six-day war and Yom Kippur war.  The result of the study strengthens the explanatory power of the theory by the conformance of its aspects with the successful operations of the six-day war while not being able to explain the operations of the less successful Yom Kippur war. The observation of underlying variables that may have affected the outcome means that the result cannot be generalized to other cases but indicates that it is an interesting aspect for small states as Sweden to consider during the creation of a doctrinal orientation.

Since 2016 the external communication of the Swedish international development cooperation agencys (Sida) has been governed by the ‘Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2016–2022’. Government investigations have shown that the strategy leaves room for divergent interpretation due to abstract formulations and ambiguous objectives. Several researchers have studied How ambiguous strategy is interpreted by organizational members. However, there are no studies that, beyond the scope of profession-related factors, examine Why the interpretationsappear in any given way. Therefore, the purpose of this thesis is to analyze the interpretation process of an ambiguous strategy, by examining how cognitive, social and structural factors affect how employees at the communication units of Sida and Sida Partnership Forum interpret, and (consequently) enact the 'Strategy for information and communication activities 2016-2022 '. Based on the idea of accumulative understanding, the thesis theoretical framework consisted of Eric Eisenberg's Strategic Ambiguity, Abdallah & Langley's dimensions of the strategy process, and Hall's encoding/decoding model for communication. We used a combination of strategy documents and semi-structured interviews to answer the research questions through an interpretive discourse analysis. Ascertained organizational discourses were linked back to the theories of Strategic ambiguity and encoding/decoding to draw conclusions from chosen theoretical perspective. We found that organizational socialization, governing signals and actors as well as formal structures for strategy planning caused divergent interpretations and perceptions of the InfoCom-strategy. We also found that how the employees interpreted the InfoCom strategy affects how it was enacted in their work. Since the strategy does not offer clear directives, the enactment seems to differ depending on the employee's position at Sida or SPF.

The purpose of this thesis is to examine the how Swedish regions use Facebook in public relations towards citizens, within the field of regional development. The study has the character of a qualitative, comparative case study to illustrate similarities and dissimilarities. Social media has been described as a way to enable dialog and a tool for organizations to build and care for relations with different publics. At the same time social media, like Facebook, can be used by political organizations to show transparency and give citizens the ability to have influence in the political process by using it dialogical. The Result shows that both regions work with public relations are characterised by dissemination of information and one-way communication. Citizens are not a prioritized target group within communication regarding regional growth on the region’s Facebook-pages.

Syftet med denna studie var att undersöka hur hantverksbryggerier i Göteborg arbetar med sin externa strategiska kommunikation genom sina nätverk, på sociala medier, med sin grafiska profil samt genom försäljning och distribution. Valet av teman gjordes för att få en helhetsbild av bryggeriernas verksamhet. Vi använde kvalitativa djupintervjuer för att samla data för att ta reda på hur bryggerierna resonerar kring våra teman.Bryggerierna arbetade strategiskt med sina nätverk och sociala medier för att skapa förtroende och kundlojalitet. I nätverken skapades relationer bryggerierna emellan, där de bland annat gick samman för att påverka större aktörer (Systembolaget och makrobryggerier), men också med företag utanför bryggeribranschen. Detta bidrog till att bryggerierna kunde nå sina kommunikativa mål, vilka bland annat var att hålla sig relevanta och påverka branschen. Sociala medier användes som ett verktyg för att sprida information och stärka kundrelationer. Deras grafiska profil användes för att positionera sig på marknaden och särskilja sig från konkurrenter. Vi kom fram till att det fanns två framträdande grafiska profiler: traditionell och modern. Bryggerierna som hade en traditionell profil visade sig ha en stark lokal anknytning medan de med en modern profil arbetade mer mot en global marknad. Slutligen kunde vi konstatera att allt strategiskt arbete skedde i förhållande till det svenska alkoholsystemet, att bryggerierna hade en ansvarsfull extern kommunikation och att de var väl medvetna om problematiken med marknadsföring av alkohol. / The purpose of this study was to examine how craft breweries in Gothenburg works with their external strategic communication in their networks, on social media, with their graphic profile and sales and distribution. These themes were chosen to get an overview over their businesses. Qualitative in-depth interviews were used to collect data.The breweries worked strategically with their networks and social media to build trust and customer loyalty. In the networks, the craft breweries have a great fellowship, where they amongst other things shared information and influenced regulations adapted by Systembolaget. This contributed to the feeling of being peers, and the competition was instead pointed towards macro breweries. Except from the collaborations between the craft breweries, it appeared to be common with collaborations with companies outside of the brewery industry. It was important to make sure that their communicative goals could maintain, to keep on being relevant and affect the market. Social media were used to spread information about their businesses and strengthen their relationship with customers. The graphic profiles played an important role for the breweries to position themselves on the market and distinguish from their competitors. The main alignments were to adapt a modern or a traditional style. The breweries that had chosen the traditional style turned out to be the ones with the strongest connection to locality, and the one ́s that chose a modern approach was working towards the global market. Finally, we found that all of the strategical work was done in cohesion with the Swedish alcohol system. The craft breweries were also responsible with their external communication and well aware of the issues with marketing alcoholic products.

In the past few years, the number of e-scooter rental services has rapidly increased in Sweden and across Europe. The increased usage of e-scooters has created problems, for example with accessibility on sidewalks and traffic safety. Consequently, the e-scooter industry has become a highly debated topic. This case study examined how Voi Technology communicate to profile themselves as legitimate, based on Max Weber’s principles of legitimation and Mark C. Suchman’s legitimation strategies. Three research questions were formulated to be able to fulfill the aim of the study: 1) Which of Suchman’s strategies to maintain legitimacy can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 2) Which of Suchman’s strategies to repair legitimacy can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 3) Which of Weber’s principles of legitimation can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 30 posts from Voi’s social media accounts on Instagram, Facebook and Linkedin were analyzed with a qualitative content analysis and a semiotic analysis. The results showed that Voi are using the strategies “protect accomplishments” and “perceive change” to maintain legitimacy and the strategies “normalize” and “restructure” to repair legitimacy. The study did also find the legal-rational and charismatic principles of legitimation in Voi’s communication. The traditional principle of legitimation could not be found. Instead, Voi often presented themselves as non-traditional and innovative. This study contributes with more knowledge about how organizations can communicate to get legitimacy, when an organization or market is being questioned.