Bakgrund: Valet av strategi kan vara en avgörande faktor för att ett företag ska kunna anpassa sig efter en föränderlig miljö. Eftersom dagens affärsmiljö är dynamisk och snabbt förändras behöver företagen ständigt inrätta sig efter dessa. Det som ger upphov till att ageranden är nödvändiga när marknaden förändras är osäkerhet som kan leda till ekonomiska svårigheter. Strategi och strategisk planering är betydelsefullt för att ett företag ska nå sina mål. Däremot kan uppfattningen av vad som är strategiskt variera. Stora företag och SME tenderar att skilja sig åt eftersom SME är mindre formella i både strategi och strategisk planering. Med bakgrund av detta saknas forskning beträffande förändringar under osäkerhet i samband med strategi men även beträffande hur SME agerar för att överleva under osäkerhet. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur företag i känsliga branscher anpassar sin strategi under osäkra förhållanden och förklara dess påverkan på företagen. Ur detta kommer även eventuella likheter och skillnader identifieras i hur SMEs och stora företag agerar under osäkerhet. Metod: Studien utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt där forskningsansatsen är abduktiv. För att samla in det empiriska materialet har semistrukturerade intervjuer genomförts. Totalt genomfördes tio intervjuer vid nio olika företag som sedan låg till grund för den empiriska analysen. Fortsatt genomfördes en analys med utgångspunkt i vad som beskrevs i den empiriska analysen och jämfördes med den teoretiska referensramen för att finna eventuella likheter och skillnader. Slutsats: Studiens resultat visar att företag hanterar strategi under osäkra förhållanden genom att anpassa förhållningssätt utefter sin grundstrategi. Detta görs främst genom att företagen anpassar sig efter efterfrågan på marknaden. Fortsatt återfinns skillnader i hur stora företag och SME hanterar strategi. De stora företagen tenderar att vara mer formella och tillämpa strategisk planering för strategiska krisåtgärder medan SME endast arbetar med förebyggande åtgärder. / Background: The preferred strategy can be a decisive factor when it comes to a company’s ability to adapt to a changing environment. Taking into account that today’s business environment is dynamic and rapidly changing, companies are more or less obligated to adjust to this. The cause of this action regarding the change on the market is the uncertainty which can result in financial difficulties. Strategy and strategic planning is significant with regard to the company’s ability to achieve its goals. However, the perception of what is strategic can vary. Big companies and SME tend to differ since SME are less formal, both when it comes to strategy but also to strategic planning. With this said, there is a lack of research regarding changes during uncertain situations in connection with strategy, but also how SME act in order to survive the uncertainty. Purpose: The aim of this study is to create an understanding regarding companies within sensitive industries and how they adapt their strategy during times of uncertain conditions, but also explain its impact on them. Furthermore, to be able to refer back to the purpose, differences and similarities will be presented in relation to how SME and big companies are acting at the time of uncertainty. Method: The study is based on a qualitative approach where the research approach is abductive. In order to be able to achieve the empirical material, semi-structured interviews have been highly necessary. In total, ten interviews were conducted of which nine were companies. These interviews then formed the basis of the empirical analysis, which were then compared to the theoretical frame of reference for further analysis to examine possible similarities and differences. Conclusions: The result of this thesis shows that companies manage their strategy under uncertain conditions by adapting approaches according to their overall strategy. This is mainly done by adaptation to the market demand. Furthermore, differences between SME and big companies are presented regarding the management of strategy. The large companies tend to be more formal and apply strategic planning for strategic crisis measures, while SMEs only work with preventive measures.

Det är inte svårt att hitta ord och fraser med oklar eller otydlig innebörd i organisationers strategiska processer. Dessa kan påverka hur ledarskapet uppfattas, hur beslut tas och hur processer implementeras. HR har möjlighet att påverka relationen mellan medarbetare och chefer men HR’s språk är idag outforskat. Därför ämnar denna studie utforska användningen av dessa oklara och otydliga ord och fraser i en HR-kontext. I vår studie benämns oklara och otydliga ord och fraser som buzzwords, och HR-kontexten avser HR som ledning och styrning.  Studien har ett induktivt förhållningssätt där en fallstudie har ramat in buzzwords inom en HR-kontext. Empiri samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en kvalitativ dokumentundersökning, då vi menar att buzzwords är socialt konstruerat av människor i HR- kontexten. Därefter genomfördes en tematisk analys med ett tolkande synsätt som skapade teman för att strukturera vårt utforskande. Dessa 4 teman tolkades sedan i relation till en kvalitativ teoretisk förankring.  I första temat framgår det att ett slutgiltigt lexikon för buzzwords inte finns, men att buzzwords går att dela upp i olika användningsområden kopplade till olika HR-processer. Nästa tema symboliserar olika syner av buzzwords som avgör om det behöver hanteras eller inte. Det tredje temat beskriver varför buzzwords används i HR-kontexten och här kopplas buzzwords till retorikens behov av att behöva övertala, buzzwords är då antingen ett verktyg eller ett krav. Slutligen fann vi att det är lätt att dribbla bort sig själv genom buzzwords om HR inte förstår sin verksamhet.  Svaret på vårt utforskande syfte symboliserar hur frågor kring vad, hur, när och varför buzzwords används i HR-kontexten, vilket ger mer klarhet i organisationers fina men otydliga språk. / It is not hard to find words and phrases with an unclear or inexplicit meaning in organization’s strategical processes. These can impact how the leadership is perceived, how decisions are made and how processes are implemented. HR has the opportunity to influence the relationship between managers and employees, but the language of HR is unexplored today. Therefore, the purpose of this study is to explore the usage of unclear of inexplicit words and phrases in an HR-context. In our study, unclear and inexplicit words is defined as buzzwords, and the HR-context refers to HR as management and control.  This study has an inductive approach where a case study helped us to frame buzzwords in an HR- context. Empiri has been gathered with the help of semi-structured interviews and a qualitative document-investigation, since we mean that buzzwords are socially constructed by people in the HR- context. Thereafter, we did a thematic analysis with an interpretive approach which created themes to be able to structure our exploring. These four themes were interpreted in relation to a qualitative theoretical grounding.  In the first theme it appears that there is no final lexicon for buzzwords, but that buzzwords can be divided into different kinds of areas of application linked to different HR-processes. The next theme symbolizes different views of buzzwords which decides if it needs to be dealt with or not. The third theme describes why buzzwords is used in the HR-context and here buzzwords are linked to the rhetoric’s need to persuade, buzzwords are then rather a tool or a demand. Finally, we found that it is easy to dribble yourself away by using buzzwords if HR does not understand one’s organization.  The answer to our exploring purpose symbolizes how questions about what, how, when and why buzzwords are used in the HR-context, which gives more clarity in organization’s nice but unclear language.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur HR-funktionens arbete är värdeskapande i organisationen. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom HR och med chefer i organisationen. Studien genomfördes på företagen Volvo Cars och Scania Slutsats: Studien har visat att de faktorer som ger ett värdeskapande HR-arbete är verksamhetsförståelse, närvarande HR, delaktighet i ledningsgrupp för HR-personal samt att det finns en förståelse för vad HR arbetar med från chefernas perspektiv.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur HR-funktionens arbete är värdeskapande för organisationen. Metod: Studien utgår från en deduktiv forskningsansats och har tillämpat en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska underlaget har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer med personer inom HR och med chefer i organisationen. Studien genomfördes på företagen Volvo Cars och Scania. Slutsats: Studien har visat att de faktorer som ger ett värdeskapande HR-arbete är verksamhetsförståelse, närvarande HR, delaktighet i ledningsgrupp för HR-personer samt att det finns en förståelse för vad HR arbetar med från chefernas perspektiv.

Flerkärnighet är ett betydelsefullt begrepp för regional strategisk planering, såväl som analytiskt verktyg såväl som normativ planeringsdoktrin. Som planeringsdoktrin används flerkärnighet ofta för att hantera spatial rättvisa, och antas ge upphov till en rumsligt balanserad utveckling. Tidigare forskning har dock inget konsensus kring huruvida flerkärnighet kan ha denna funktion, vilket gör dess användning i planering problematisk. Syftet med denna studie är att ifrågasätta relationen mellan flerkärnighet och spatial rättvisa för att bidra till vidare insikter om hur strategisk regional planering legitimeras och bedrivs, samt dess möjlighet till att implementera förändring. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig dels i teorier kring regional morfologi och interurbana förhållanden, samt i tidigare forskning kring flerkärnighet och spatial rättvisa. Relationen mellan koncepten analyseras genom en kombination av kvantitativ bivariat analys, där koncepten tolkas som tillstånd, samt kvalitativ innehållsanalys där koncepten tolkas som planeringsdoktrin och policy. Denna studie visar att flerkärnighet har begränsningar i sin förmåga att ha betydelsefulla effekter på spatial rättvisa. Som tillstånd har flerkärnighet en mycket svag utjämnande effekt, och som planeringsdoktrin resulterar flerkärnighet i en motsägelsefull hantering av spatial rättvisa. Flerkärnighet har dock en roll i att diskursivt konstruera en upplevd spatial rättvisa genom den diskurs som flerkärnighet medför i planering. Detta resultat ifrågasätter användningen av flerkärnighet i regional planering och tydliggör ett glapp mellan planeringens ambitioner och utfall.

Syftet med denna studie är att öka medvetenheten kring vilka resurser som är viktiga för att småföretag inom detaljhandeln ska överleva i Visby Innerstad. Vidare avser studien att delge tankar kring handeln i Visby innerstad utifrån den lokala konsumentens perspektiv. Studien har för avsikt att undersöka vilka resurser som ägarna till respektive småföretag anser viktiga för företagets överlevnad. Studien avser även att ta del av den lokala konsumentens tankar kring handeln i innerstan.   Det empiriska materialet består dels av nio djupgående semistrukturerade intervjuer med ägare till småföretag, dels av två fokusgrupper med totalt tio lokala konsumenter. I resultatet framkommer att butikernas kunder, läge, ägare och personal är de resurser som ägarna anser vara de mest centrala för att överleva i Visby innerstad. Ägarna ser turister och lokala kundrelationer som centrala delar inom immateriella resurser. Gotland är en dyr turistdestination vilket leder till att många av turisterna har ett stort finansiellt kapital. Enligt ägarna är det viktigt att lokala kunder förstår att de gör skillnad för småföretagen när de handlar i butikerna.    Inom materiella resurser anses läget vara mest betydelsefullt. Ägarna anser att det är fördelaktigt med en butik belägen i Visby innerstad medan konsumenterna anser att butikerna ligger avsides. Ägarnas åsikter kring vart i innerstan det är mest fördelaktigt att ha en butik skiljer sig åt, där en ägare menar att det är fördelaktigt med ett läge där det går färre människor. En annan ägare betonar att det vore fördelaktigt ifall butiken var belägen vid ett gångstråk. Ägarna och personalen framkom som centrala delar inom mänskliga resurser. Personalen är en meningsfull tillgång men det är ägaren som driver företaget framåt. Eftersom alla människor besitter olika kunskaper innebär det att ägare och personal kompletterar varandra. Konsumenterna poängterar att personalen som arbetar i butikerna i innerstan är mer personliga samt ger en högre service än vad som upplevs i butikskedjor. / The purpose of this study is to increase the awareness for which resources play an important role in the survival of small retail businesses in the inner city in Visby. This is done through investigating the business owner and consumer perspectives.    The empirical material is based on nine in-depth semi-structured interviews with business owners, and two focus groups conducted with a total of ten local consumers. The results show that the business’s customers, the store’s location, the owner, and the employees are the foremost resources. The owners see the tourists and local customers as important resources. Gotland is an expensive tourist destination, attracting financially strong tourists. Nevertheless, the owners emphasize the importance of the local customers who make a significant contribution when they shop in central Visby.   All owners see an advantage to being located in the inner city, whereas local customers consider it somewhat inconvenient. The owners disagreed on whether it is best to be on a busy versus low traffic inner-city location. The owners see their own role as important for survival; they develop the business. They see the personnel as important as well because they bring complementary skills and knowledge to the business. In the focus groups, the customers emphasized the superior personal service they experience from inner-city stores, much above what they experience in chain stores.

Studien har undersökt hur några norrländska stora och medelstora organisationer arbetar medkompetenskartläggning. Vidare undersöktes hur synen på kompetens, kompetenskartläggningoch utsikter för HR-arbetet i och med digitaliseringens framfart varierar mellanorganisationsnivåer. Studien tog delvis utgångspunkt i teorier som rör arbetet med kompetensutifrån ett organisatoriskt perspektiv. Även teorier som rör digitalisering av organisationer ochmer specifikt HR-funktionen där det tämligen nya tillvägagångssättet för databaserad analys,People Analytics, diskuterats i relation till framtidsutsikter och kartläggning. Studiensuppkomst och relevans kunde härledas till den globala kompetensbrist som återspeglas iSverige och i synnerhet Norrland. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer medHR-anställda från respektive organisation. Av resultatet framkom att samtliga organisationerupplever kompetensbristen i någon mån, däremot varierade synen på kompetenskartläggningoch dess nytta för organisationen. I det fall kompetenskartläggning utförs var det ofta relaterattill uppkomna behov såsom rekrytering- eller utbildningsinsatser, i andra fall delegerasansvaret till chefer och föll således inte under HR´s ansvar. Resultatet kunde härledas till dengenerella utvecklingen av HR-professionen då det i studien framkom att det skett enförflyttning från en mer kvalitativ till en mer affärsmässig och strategiskt syn på HR. Vidareframkom att digitaliseringen kan påstås påskyndat denna transformation. En förändring somansågs vara mer eller mindre positiv bland de olika informanterna. Studien bidrog därmedmed en förklaring till varför det finns anledning att ifrågasätta kompetenskartläggningensförekomst i organisationer, men även en skildring av HR´s och den digitala utvecklingen roll iorganisationerna. En förändringsfas som enligt studien bör betraktas som pågående.

When City of Stockholm wanted to build apartments on land used and controlled by Ports of Stockholm a project was initiated with the purpose of accommodating this request. The project meant that one of the piers at the Värta Port was expanded and the ITS system was implemented at said pier. Since the project was initiated from, what was considered, necessity an extensive evaluation of the economic and strategic consequences was not preformed. This thesis discusses and evaluates the strategical aspects of the ITS implementation at the Värta Port. The strategical benefits of the ITS system is that it enhances the competitive advantage, the location, of Ports of Stockholm through giving them more control over the port since the infrastructure was previously owned by their customer, Tallink Silja. Furthermore, the system creates a safer work environment at the port through better controlled container and truck management and preplanned emergency scenarios.  The system also removes wastes in the logistical process in the port through the added control of entries and exits and a fully digital sorting and storing system. This can provide operational cost reductions to Tallink Silja who is responsible for the operation of the port. Additionally, the system provides added value for the end customer as the reliability of the shipments increase. If these benefits are enough to justify the ITS system cannot be determined in this thesis as it is only the management at Ports of Stockholm that possesses the implicit knowledge required, but there exist substantial strategical benefits to the ITS system. / När Stockholms Stad ville bygga lägenheter på mark som användes och ägdes av Stockholms Hamnar initierades ett projekt med avsikt att förfylla denna begäran. Projektet betydde en utbyggnad av ena kajen I Värtahamnen och ITS systemets implementation vid sagd kaj. Då projektet var initierat, av, vad som ansågs vara, nödvändighet utfördes ej en ordentlig bedömning av de strategiska och ekonomiska konsekvenserna. Denna uppsats diskuterar och bedömer de strategiska aspekterna av ITS systemet.  De strategiska fördelarna av ITS systemet är att det bidrar till Stockholms Hamnars Konkurrensfördel, dess placering, genom att ge dem mer kontroll över hamnen eftersom infrastrukturen tidigare ägdes av deras kund, Tallink Silja. Utöver detta skapar systemet en säkrare arbetsmiljö i hamnen då systemet har bättre kontroll över containrarna och lastbilarna i hamnen samt har inprogrammerade utrymnings scenarier. ITS systemet minskar även på ”waste” i det logistiska processerna i hamnen genom adderad kontroll över in och utfarterna till hamnen samt ett digitalt sorterings och förvarningssystem. Detta erbjuder reduktioner i operativa kostnader för Tallink Silja, vilka är ansvariga för driften av kajen. Utöver detta erbjuder systemet ökat värde för slutkunden då verksamhetens reliabilitet ökar. Om dessa fördelar är tillräckliga för att justifiera ITS projectet kan inte beslutas i denna rapport då det endast är ledningen hos Stockholms Hamnar som sitter på kunskaper tillräckliga för att ta detta beslut. Men det finns bra strategiska fördelar med ITS systemet.

Den tidigare stabila finansbranschen har snabbt blivit hotad av den digitala transformationen. Ett strategiskt verktyg som används av etablerade banker som står inför denna nya och föränderliga miljö är strategiska riskkapitalinvesteringar i det närliggande området av finansiella teknologier (FinTech). Denna studie undersöker strategiskt riskkapital i termer av organisatorisk design; närmare bestämt graden av autonomi i riskkapitalverksamhetens investeringsprocess. Studien undersöker konceptet riskkapitalautonomi och analyserar kvalitativt konsekvenserna av den valda nivån av autonomi.  En abduktiv metodologi används, där insamling av empiriska data från fyra fallföretag sammanflätas med en omfattande litteraturstudie inom området organisationsdesign. Studien genererar en förlängning av den aktuella litteraturen då få tidigare studier undersökt riskkapitalorganisationers grad av autonomi och dess konsekvenser i kvalitativa termer.  Studien finner att graden av autonomi hos strategiska riskkapitalverksamheter i finansindustrin bör mätas på en kontinuerlig skala, och föreslår en sådan skala baserad på två dimensioner: autonomin i sökandet efter möjliga investeringar och autonomin i beslutsprocessen. Studien finner också skillnader i de valda nivåerna av autonomi hos det studerade urvalet och diskuterar två möjliga förklaringar till dessa skillnader; målet med riskkapitalaktiviteten samt miljön organisationen verkar i.  Vidare visar studien att olika grader av självständighet ger olika kvalitativa möjligheter och begränsningar för riskkapitalorganisationer vars syfte är att uppnå strategiska fördelar för ett kapitalgivande bolag. Det visar sig att en lägre grad av autonomi underlättar för riskkapitalenheten att leverera strategiskt värde till kapitalgivaren, men att det även kan begränsa vilka investeringar enheten kan göra. Högre autonomi kan istället möjliggöra fler typer av investeringar men begränsar vilken kunskap, och därmed strategisk nytta, riskkapitalenheten kan leverera till kapitalgivaren.  Studien konkluderar att flera aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid beslut av en riskkapitalenhets grad av autonomi och bidrar med en fördjupad förståelse av den strategiska ledningen av riskkapitalaktiviteter. / The previously stable financial industry has rapidly been threatened by the digital transformation. One strategic tool used by incumbent banks facing this new and changing environment is strategic venture capital investments in the closely related field of financial technologies (FinTech). This research studies strategic venture capital in terms of the organisational design of VC activities; more specifically, the degree of autonomy of the VC’s investment process. The study investigates the concept of VC autonomy and qualitatively analyses the implications of the chosen level of autonomy. An abductive approach is used, performing empirical data collection on four case companies  and intertwining the results with an extensive literature study within the field of organisational design and performance. The study generates an extension of the current literature as few previous studies have investigated a VC’s level of autonomy and its implications in qualitative terms. The study finds that the degree of autonomy of strategic VCs should be measured on a continuous scale, and proposes such a scale based on two dimensions: the autonomy of the sourcing of possible investments, and the autonomy of investment decision-making. Furthermore, the study reveals a variance in the chosen levels of autonomy of the studied sample, and discusses two possible explanations for this variance; the objectives of the VC activity and the environment the VC operates in. Furthermore, the study shows that different degrees of autonomy induce different qualitative opportunities and limitations for VCs aiming to achieve strategic benefit for a capital providing company. A lower degree of autonomy is shown to facilitate for the VC to deliver strategic value, but may limit which investments it can make. Higher autonomy can on the contrary enable more types of investments but limit which knowledge, and thus strategic benefit, the VC can deliver. The study concludes that several aspects are of high importance to consider when choosing a VC’s degree of autonomy and contributes with a deeper understanding of the strategic management of VC activities.

Organizations face multiple types of climate-related risks and opportunities. This creates financial and strategic challenges for organizations to solve, thus creating different frameworks, such as the Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD), that support organizations and increases their financial stability and strategic resiliency. Within the TCFD recommendations and current regulations, scenario analysis is a strong tool to be used and reported on, to increase the transparency and resiliency further. Therefore, this degree project takes a deep dive into what role scenario analysis has concerning organizations, specifically the battery manufacturing industry, and examines the possibilities to facilitate the deployment of the scenario analysis process, aligned with the TCFD recommendations. Meaning that the guidance created addresses the current gap in research and scenario implementation. The results of this degree project indicate that scenario analysis holds a big role in all organizations because of its benefits. Scenario analysis increases the overall understanding regarding uncertainties, improves the anticipation of climate-related risks and opportunities and it enhances the understanding related to the interconnections and dependencies between them. Most importantly, scenario analysis supports organizations with decision-making and strategic planning by looking into how risks and opportunities develop in multiple scenarios and time horizons. The results also indicate that the battery manufacturing industry can face multiple risks and opportunities at each step of the value chain. Furthermore, this degree project presents a step-by-step implementation guidance that facilitates the scenario analysis process aligned with TCFD recommendations. / Organisationer idag möts av många typer av klimat-relaterade risker och möjligheter.Detta leder till olika finansiella och strategiska utmaningar for organisationer sommåste hanteras. Därav har flera ramverk, exempelvis the Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD), skapats och hjälper organisationer att öka finansiella stabiliteten och strategiska motstånd. Dessutom finns det olika regelverk som företag måste rapportera inom, där scenario analys är ett område som måste rappoteras och presenteras. Därav, detta examensarbete kommer att undersöka vilken roll scenarioanalys har idag, speciellt inom batteriindustrin, och även undersöka möjligheterna att underlätta införandet av scenario analys process, i linje med TCFD:s rekommendationer. Resultaten av detta examensarbete indikerar att scenarioanalysen har en stor roll för alla organisationer på grund av dess fördelar. Scenarioanalys ökar den övergripande förståelsen för osäkerheter, förbättrar förväntan på klimatrelaterade risker och möjligheter och ökar förståelsen för sammankopplingar och beroenden mellan risker och möjligheter. Viktigast av allt är att scenarioanalys stöder organisationer med beslutsfattande och strategisk planering genom att undersöka hur risker och möjligheter utvecklas i flera scenarier och tidshorisonter. Resultaten indikerar också att batteritillverkningsindustrin kan möta flera risker och möjligheter i varje steg i värdekedjan, vilket ökar behovet av strategisk planering. Vidare presenterar detta examensarbete en steg-för-steg-implementeringsvägledning som underlättar scenarioanalysprocessen i linje med TCFD-rekommendationer.