En strategisk fysisk planering har under flera år varit något som förespråkats från statligt håll i Sverige, men trots detta så har idealen inte fått något tydligt fäste i den kommunala planeringen. Det är utifrån detta glapp mellan teori och praktik som arbetet har sin utgångspunkt, där syftet är att skapa en förståelse för planeringsprocessens underliggande ideal, sättet som idealen påverkar planeringen och anledningen till att glappet mellan teori och praktik har uppkommit.   Dagens planeringspraktik studeras utifrån sex översiktsplaneprocesser, där ideal från den rationella, kommunikativa och strategiska planeringen identifieras och lyfts fram. Utifrån intervjuer gjorda med kommunala planerare så dras slutsatsen att dagens översiktsplanering främst är baserad på ett rationellt ideal, vilket synliggörs av den systematik och regelstyrning som finns i processen och genom den tydliga rollfördelning som finns mellan planerare och politiker. Uppsatsen visar också på att den kommunikativa teorin inte har fått det genomslag som planeringsdebatten möjligen ger sken av, utan har främst inneburit att ett större antal aktörer inkluderas i processen och att det skapats en bredare kunskapssyn. Den strategiska fysiska planeringen har främst inkluderats genom användandet av visioner, men där dessa är begränsade till att ge en riktning åt den kommunala planeringen och utgår inte från teorins konsensusbyggande eller aktörsmobiliserande aspekter.      Arbetet visar på att idealet om en strategisk fysisk planering, som förespråkas från statligt håll, inte har fått något genomslag eftersom praktiker eftersträvar ett rationellt ideal snarare än ett strategiskt. Ett första steg för att glappet mellan teori och praktik ska minska skulle i så fall vara att praktiker och statliga myndigheter eftersträvar samma ideal. Det går att härleda det rationella idealet bland planerare till att planeringssystemet i sig är rationellt uppbyggt och att planerare endast i liten utsträckning går utöver de lagstadgade kraven i sitt arbete. Glappet mellan teori och praktik har därför förstärkts av att planeringssystemet inte har förändrats i tillräckligt utsträckning, men har också påverkats av att planerare inte aktivt reflekterar över sättet som de arbetar på. Samtidigt bemöts de kommunikativa och strategiska idealen som fått genomslag av ett starkt motstånd från det rationella planeringssystemet, vilka gör att de endast delvis kunnat bli implementerade.

Den strategiska planeringen har fått allt större genomslag som en konsekvens av den utveckling som sker i samhället och runt om i världen. Urbanisering, förändrat klimat och utvecklad digitalisering är några av de stora trender som påverkar. Nya synsätt i planeringen har vunnit framgång och fått betydelse för att angripa en komplicerad verklighet, där visioner är ett exempel. Idag används visioner av flertalet kommuner som ett strategiskt styrmedel. En vision utarbetas genom att aktörer visualiserar en önskvärd framtid och sedan är det olika aktörers uppgift att konkretisera målen inom visionen och tydliggöra strategier. Visioner är ofta vaga i sin karaktär vilket ger utrymme för att de kan tolkas på olika sätt. Det kan därmed bli problematiskt då visioner ska initieras i planer och projekt. Den här studien syftar till att skapa förståelse för hur visioner används som verktyg i planeringen, då den ska tolkas, förstås och implementeras av planerarprofessioner till en konkret detaljplan. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån vilka tankemönster, beteenden och normer som utvecklas och befästs i en profession utifrån tre teoretiska perspektiv; institutionalisering, stigberoende och socialt kapital. Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där ett fall har undersökts. Som fallstudie valdes Vision Älvstaden (2012) med en detaljplan för Frihamnen. Studiens metoder utgörs av dokumentstudier av kommunala styrdokument med anknytning till planeringsprojektet och semi-strukturerade intervjuer med olika planerarprofessioner som deltagit i arbetet med Frihamnen. Det studerade materialet visar att visionen är vägledande och utgör en gemensam målbild för professionerna i arbetet med att utveckla Älvstaden och Frihamnen. Dock visar materialet på att det finns begrepp i visionen där professionerna inte är helt överens när de väl ska appliceras och användas i detaljplanen. Det kan således innebära att det finns institutionaliserade tankemönster, som genom socialt kapital fått starkt gehör och påverkar utfallet. Slutsatserna för studien visar även att samverkan och dialog varit en viktig del i planeringsprocessen så att delar av visionen kunnat förverkligas. Dock visar det sig finnas en institutionaliserad struktur för hur planeringsprocesser bedrivs, som innebär att det finns svårigheter med att samverka i gränsöverskridande nätverk, vilket påverkat utfallet i detaljplanen för Frihamnen.

This study concerns political communication in general, and right-wing populist PR in particular. Research shows that the role of mass media in liberal democracies has changed as a result of emerging social- and alternative media. Political parties no longer need news media to spread their agenda, which proves an opportunity for right-wing populist parties to reach a broader audience. This study aims to determine how The Sweden Democrats, as Sweden’s largest right-wing populist party, communicate through the use of PR-activities. Building on existing work on the content of populist communication, this study aims to show not only what the party communicate but also how they communicate. The ambition is to enable a discussion on the possible effects of right-wing populist communication in liberal democracy.   Based on Habermas’ theory of the public sphere, a critical discourse analysis was carried out on two of the Sweden Democrat’s PR-activities. Analysis on the examples demonstrates use of a populist discourse as well as the use of manipulative persuasive strategies. The results indicate that right-wing populist communication have a negative effect on democracy. The Sweden Democrats utilize discontent and fear as a foundation for totalitarian reasoning, through a use of strategy that neglects the value of democracy. Based on the results the public sphere is recommended as a normative vision for political debate. Further research is needed on how right-wing populist parties communicate in Sweden and internationally, as well as how the use of strategic communication can be transformed to better serve democratic politics.

In the last couple of years, the amount of commercial messages in our society has increased steadily which in turn has made us humans very critical against all kinds of advertising. Brand researcher Douglas B. Holt even claims that this directly threatens brand's trustworthiness. As a backlash and result of this situation, a couple of companies has begun to change the way they communicate to the big audience through the TV or computer screen - so-called native advertising or narrativity. A Swedish company that has been specially noticed for its commercials is Telenor with its campaign “Telenorfamiljen” where we get to follow an ordinary family through life where different kinds of technical products are used to ease life.  The purpose of this essay is to take a closer look at how Telenor strategically have chosen to build up their commercial campaign by narrative perspectives with the help of semiotic tools. The material, consisting of three chosen commercials from the campaign, was analyzed with a combined narrative and semiotic method with a primary focus on the narrative.  The result did not only show an appliance of the narrative, but also how Telenor has taken advantage of the tools that the narrative offers. This has been done to credibly give the recipients a story that they can relate to. Furthermore, the narrative elements seem to have been selected with great care since each part is individually significant and influences the story as a whole if it was being replaced. Neither Telenors logotype, products and services were given much visual attention which in turn proves how Telenor wants to be seen as a brand that focuses on the individual and its everyday life rather than its own gain.

Platsannonser är medveten kommunikation från arbetsgivare med avsikten att framförallt locka nya medarbetare, men fungerar även som marknadsföring av den rekryterande organisationen. I platsannonser är efterfrågan på personliga egenskaper hos den som ska anställas ett vanligt förekommande fenomen. Dessa egenskaper är av intresse i denna studie. ”Personliga egenskaper i platsannonser” är en kvantitativ innehållsanalysstudie av platsannonser från media och kommunikationsområdet där förekomsten av efterfrågade personliga egenskaper är vad som analyseras. Studien syftar till att belysa hur platsannonser kan ses som strategiska i sin kommunikation i form av att efterfråga personliga egenskaper. Hur denna efterfråga ser ut och om det finns någon skillnad mellan storstad och landsbygd i Sverige kommer utredas. För att ta reda på vilka personliga egenskaper som efterfrågas oftast utformades ett kodningsschema och 654 platsannonser samlades in från Arbetsförmedlingen jobbförmedlartjänst Platsbanken. De 20 mest efterfrågade egenskaperna från dessa genomgick sedan ett chi2-test för att se om det fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan kommuner i storstad och landsbygd eftersom storlek på kommun kan ha betydelse för hur arbetet utförs. Teorierna som studien baseras på är strategisk kommunikation och femfaktorteorin eller big five teorin som den heter som den heter på engelska. Dessa teorier visar på varför en platsannons kan ses som strategisk kommunikation och hur personlighet utgör en aspekt i rekryteringsprocessen. Femfaktorteorin bygger på att människans personlighet bygger på de fem faktorerna. Dessa faktorer består av adjektiv som beskriver personlighet, såsom t.ex. ansvarsfull, nyfiken och noggrann Alla människor har mer eller mindre av dessa faktorer. Studiens resultat visar att vissa personliga egenskaper efterfrågas mer frekvent än andra och från ett femfaktorteoretiskt perspektiv är vissa av dess faktorer mer förekommande än andra. Vilket i sin tur pekar på att platsannonser är strategisk kommunikation. Det fanns skillnader mellan storstad och landsbygd i vilka egenskaper som efterfrågas men likheterna var fler än olikheterna. Den vanligaste personliga egenskapen som efterfrågades i det insamlade materialet var strukturerad. Denna egenskap tillhör personlighetsfaktorn samvetsgrannhet. Att inneha mer av faktorn samvetsgrannhet är en bra indikation på framtida yrkesmässiga lycka, nöjdhet och prestation.

In today's competitive markets, a company’s competitive tools have gained greater importance. A company's brand has moved from being part of the company's marketing strategy, to a competitive tool that can be used to create and pass existing barriers. A seasonal company focuses its operations on a specific time period of the year and is generally inactive for the remainder of the year. Due to the seasonal company's limited annual timeframe, the study aims to investigate the link between the company and the brand's potential effects, as well as any barriers. The study is based on a case study design with the aim of developing a deeper understanding of the effects of the brand and the market's possible barriers for seasonal companies. The study follows an inductive approach with a qualitative research strategy. The survey is based on the case company Glassmagasinet in Visby. The study's theoretical framework defines and discusses established models and theories for brand building, barriers and seasonal companies. The empirical basis consists of a semi-structured interview with Glassmagasinets’ CEO, a focus group and an competitor study on seasonal companies that are active in the same industry. The study's theoretical framework and empirical evidence lead to the study's analysis and discussion part. Finally, the study's conclusion is presented together with proposals for further research. The study's conclusion indicates that internal barriers pose a threat to seasonal operations. The study lacks evidence to prove that seasonal companies have a greater need for the brand's effects than full-year-based companies. / På dagens konkurrensbaserade marknader har ett företags konkurrensverktyg utvecklats till att bli ett allt viktigare medel. Ett företags varumärke har övergått från att vara en del av företagets marknadsföringsstrategi till ett konkurrensverktyg som kan användas för att skapa och förbipassera existerande barriärer. Ett säsongsbaserat företag centrerar sin verksamhet till en specifik tidsperiod av året och är i allmänhet overksamma den resterande delen av året. Till följd av säsongsbaserade företagets begränsade årliga tidsram avser studien att undersöka kopplingen mellan företaget och varumärkets möjliga effekter, samt eventuella barriärer. Undersökningen utgår från en fallstudiedesign med syftet att utveckla en djupare förståelse för varumärkets effekter och marknadens möjliga barriärer för säsongsbaserade företag. Studien följer en abduktiv ansats med en kvalitativ forskningsstrategi. Undersökningen är baserad på fallföretaget Glassmagasinet i Visby. Studiens teoretiska ramverk definierar och diskuterar etablerade modeller och teorier för varumärkesbyggande, barriärer och säsongsbaserade företag. Det empiriska underlaget utgörs av en semistrukturerad intervju med Glassmagasinets VD, en fokusgrupp och en konkurrentstudie på säsongsbaserade företag som är verksamma inom samma bransch. Studiens teoretiska ramverk och empiriska underlag leder till studiens analys- och diskussionsdel. Avslutningsvis redovisas studiens slutsats tillsammans med förslag till vidare forskning. Studiens slutsats indikerar att interna barriärer utgör ett hot för säsongsbaserade verksamheter. Studien saknar underlag för att styrka att säsongsbaserade företag har ett större behov av varumärkets effekter än helårsbaserade företag.

This study analyses the marketing communication of Systembolaget. The material is the organization's last three tv-commercials. The aim of the study is to problematize the marketing communication of Systembolaget since it is a non-profit organization owned by the government. The organization exists to keep the alcohol consumption in control and to reduce the alcohol-related problems in society. The three latest tv-commercials of Systembolaget are analyzed through a multimodal critical discourse analysis as both theory and method. The language is critically reviewed through relevant tools. In MCDA the language includes both the expressions in writing and verbal, and also visual signs. The material is divided in three themes: alcohol as something exclusive, alcohol as something humorous and the contra wise language of Systembolaget. A study of this phenomenon helps to clarify how Systembolaget can be marketed even though the organization has no purpose to make financial profit. The study also describes how the two research fields marketing communication and strategic communication are connected. The results show how the social responsibility by the government does not show clearly at the same time as humor is used to catch the attention of the public. / I den här studien analyseras Systembolagets marknadskommunikation. Materialet är organisationens tre senaste reklamfilmer. Studien syftar till att problematisera Systembolagets marknadskommunikation då de är en icke vinstdrivande organisation och ägs av staten. Organisationen finns till för att hålla alkoholkonsumtionen under kontroll och därmed minska de alkoholrelaterade problemen i samhället. Systembolagets tre senaste reklamfilmer analyseras. Detta sker med hjälp av multimodal kritisk diskursanalys (MCDA) som både teori och metod. Språket granskas kritisk med hjälp av relevanta analysverktyg. I MCDA innefattar språk både det som uttrycks skriftligt och verbalt samt visuella tecken. Materialet delas in i tre teman: alkohol som något exklusivt, alkohol som något humoristiskt och Systembolagets tvärtomspråk. En studie av Systembolagets marknadskommunikation bringar klarhet i hur Systembolaget kan marknadsföras trots att organisationen inte har till syfte att gå med ekonomisk vinst. Vidare i studien beskrivs det hur de två forskningsfälten marknadskommunikation och strategisk kommunikation hör samman. Resultatet av studien visar hur Systembolagets samhällsansvar av staten inte framgår på ett tydligt sätt samtidigt som humor används för att fånga publikens uppmärksamhet.

Legitimacy is something all organizations aims for and much research has been done on gaining legitimacy among profit-making companies, but much less research has been done on nonprofit organizations and their legitimacy. Therefore this study will address this gap between charity organizations, which are nonprofit companies, and their legitimacy. The purpose of this study is to find the rhetorical strategies that ‘Sverige för UNHCR’ applies when communicating via Instagram to gain or maintain legitimacy. This essay's two research questions are; Firstly, what rhetorical strategies does ‘Sverige för UNHCR’ apply when communicating externally via Instagram? Secondly, what strategies for gaining and maintaining legitimacy can be found in the Instagram posts, and how are they related to the specific rhetorical strategies? In order to answer the outline research questions, qualitative methods were used. The empirical material was collected by using a rhetorical analysis of image and text published by ‘Sverige för UNHCR’ on Instagram. These qualitative methods became the base in which this essay gathers and analyses data. The theoretical framework of this study consists of classical rhetoric, visual rhetoric, legitimacy theory and legitimacy strategies. When analysing the empirical material in relation to the theories it proves how rhetoric methods shape the Instagram publications, and in turn shows how the organization works with legitimacy. This study shows that Sverige för UNHCR uses four main rhetorical strategies. It can be concluded that these rhetorical strategies helps the organization to gain and maintain pragmatic and moral legitimacy through different legitimacy strategies by Suchman (1995). / Legitimitet är något alla organisationer strävar efter och mycket forskning har gjorts på legitimitetsbyggandet hos vinstdrivande företag. Betydligt mindre forskning har gjorts på ideella organisationer och deras legitimitet. Denna uppsats förväntas studera denna forskningslucka mellan välgörenhetsorganisationer, som ingår i den ideella sektorn, och legitimitet.   Syftet med studien är att identifiera organisationen Sverige för UNHCR:s retoriska strategier på sin digitala plattform Instagram för att skapa eller upprätthålla legitimitet. Uppsatsens två frågeställningar lyder;  För det första, vilka retoriska strategier använder sig Sverige för UNHCR av sin externa kommunikation på Instagram? För det andra, vilka strategier för skapande och upprätthållande av legitimitet kan utläsas i Instagram-inläggen, och hur är de relaterade till specifika retoriska strategier? Forskningsfrågorna i studien har besvarats genom att tillämpa kvalitativa metoder. Det empiriska materialet har samlats in genom en retorisk analys av bild samt text av Instagram inlägg publicerade av Sverige för UNHCR. Dessa kvalitativa metoder blir således uppsatsens insamlings- och analysmetod. Studiens teoretiska ramverk består utav klassisk retorik, bildens retorik, legitimitetsteori samt legitimitetsstrategier. Dessa teorier sätts i relation till analysen av empirin för att förstå hur retoriken tar sin utformning i publikationerna på Instagram samt för att kunna se hur organisationen arbetar med legitimitet. Denna studie kan urskilja fyra retoriska huvudstrategier som Sverige för UNHCR använder sig av. Slutsatsen visar på att dessa retoriska strategier hjälper organisationen att skapa och upprätthålla pragmatisk samt moralisk legitimitet genom Suchmans (1995) legitimitetsstrategier.

Brexit utgör en stor politisk osäkerhet eftersom det är första gången som ett land lämnar EUsfrihandelsavtal. Osäkerheten kring detta gör att det är mycket svårt att förutse hur Sverigeshandelsmöjligheter med Storbritannien kommer att påverkas. Brexit bidrar till att affärsmiljönför företag blir ännu mer oförutsägbar och dynamisk än tidigare. Detta ökar behovet hos företagatt hålla sig uppdaterade kring utvecklingar i affärsmiljön samt anpassa sina verksamheter efternya regler och handelsprocedurer. Denna studie undersöker hur små och medelstora företagförhåller sig till Brexit för att hantera den ökade osäkerheten. Studien undersöker i vilkenutsträckning företagen tillämpar strukturerade strategier i jämförelse med inkrementella ochdynamiska strategier. Strukturerade strategier betonar bland annat framtidsprognoser medaninkrementella och dynamiska strategier kännetecknas av flexibilitet och gradvis anpassning.Datainsamlingen har skett med hjälp av undersökningen och sekundärkällor. Analys avresultatet visar att majoriteten av företagen i denna undersökning anser att affärsmiljön är förosäker och oförutsägbar för att utveckla strukturerade strategier utifrån framtidsprognoser.Istället tenderar företagen att komplettera inkrementella strategier med aspekter avstrukturerade strategier för att förbättra sina förutsättningar att anpassa sig gradvist utifrånhändelser i affärsmiljön.

<p><p><strong>Purpose:</strong><p>The purpose of this paper is to investigate and clarify some of the factors that influence organizations to adopt or reject the social media, and if the emergence of social media influenced the organization's communication.</p><p><strong><p>Metohodology:</p></strong></p><p>A qualitative methodology has been used to execute the study. The source has been semi structured interviews with chosen representatives from several organizations.</p><p><strong><p>Theoretical perspective:</p></strong></p><p>The theoretical basis for the execution of the methodology is based on the provisional theoretical demarcation uses and gratifications theory. For analysis diffusion of innovations theory is applied.</p><p><strong><p>Emperical findings:</p></strong></p><p>The empirical material includes interviews with representatives from twelve selected organizations, defined as companies in the industry and authorities, in seven different industries.</p><p><strong><p>Conclusion:</p><p> </p></strong>The main factors affecting an adoption of social media is the organization’s open structure, the ability to see opportunities with social media and that they are seen as a natural part of development in the communications field. The main factors affecting a rejection of social media is ignorance, the organization's governance and that there must be a need that social media can fill. Neither users nor non-users believe that social media can replace traditional media. They are a complement to existing media, where the oral personal communication is superior to other forms.</p></p></p>