Under det senaste decenniet har Ryssland nyttjat det militära maktmedlet mot forna sovjetstater i syfte att uppnå politiska målsättningar. Skälen till detta är troligtvis flera, där Natos och EUs expandering till Rysslands närmaste intressesfär antas utgöra en väsentlig drivkraft. Den ryska interveneringen i Georgien år 2008 och annekteringen av Krim i Ukraina år 2014, var ur ett svenskt strategiperspektiv oväntade samt överraskande händelser som bidrog till djupgående förändringar av den svenska säkerhetsstrategin. Denna undersökning syftar till att analysera om och i så fall hur, dessa två ryska strategiska chocker har påverkat svensk säkerhetsstrategi under de senaste tio åren. Undersökningen ämnar även ge en ökad förståelse för utformningen av svenska säkerhetsstrategier, dess bakgrund, påverkansfaktorer och förhållande till ryskt geopolitiskt agerande. Denna kunskap skapar även förutsättningar att bättre förstå den aktuella strategin, generella säkerhetspolitiska ageranden likväl som den utgör ett bidrag till analys av framtida strategier. Denna fallstudie nyttjar en referensram som utgår ifrån Jacob Westbergs modell av strategins komponenter, miljö, mål, medel och metod. Genom textanalys studeras fyra analysenheter bestående av officiella säkerhetsstrategier och försvarspropositioner. Undersökningens första analysenhet utgörs av En strategi för Sveriges säkerhet från år 2006 och den sista analysenheten är Nationell säkerhetsstrategi från år 2017 med dess delrapport från år 2018. För att ytterligare berika empirin har även tidigare forskning inom ämnesområdet använts, likväl som rapporter från Försvarsberedningen och Försvarsmakten. Undersökningens slutsatser visar att de två strategiska chockerna har haft en betydande påverkan på svensk säkerhetsstrategi under det senaste decenniet. Chockerna har bidragit till ett skifte från internationella operationer, en solidaritetsdoktrin och ett frivilligt anställt försvar, till ett ökat fokus på närområdet, en form av Östersjöallians samt upprättandet av ett totalförsvar med värnplikt. Rysslands intervenering i Georgien hade dock inledningsvis en blygsam påverkan i jämförelse med annekteringen av Krim, som orsakade ett paradigmskifte inom svensk säkerhetsstrategi. Det framstår som att den första chocken delvis absorberades av en övertro till europeisk säkerhet i kombination med Sveriges 200-åriga tradition av fred samt den rotade synen på neutralitet och alliansfrihet. Den initialt absorberade chocken visar sig dock senare utgöra en förstärkare till den andra chocken, vilket leder till en helomvändning i säkerhetsstrategin. Följderna kan ses i återupprättandet av totalförsvaret, nya militära förmågor, ökad nationell försvarsförmåga och etableringen av en ökad permanent militär närvaro på Gotland. Det innebär även fördjupade bilaterala samarbeten med Finland, USA, NATO samt de nordiska och baltiska länderna. Svenskt fokus kanaliserades nu främst till två metoder, att kunna möta ett militärt väpnat angrepp mot Sverige, samt en form av alliansstrategi med främst Finland och USA i östersjöområdet. / Over the course of the past ten years, Russia has used its military means against former Soviet states in an effort to achieve its political objectives. The explanations behind this behavior are probably several, but NATO’s and EU’s expansion to Russia’s proximity and area of interest could very well have played a significant role. The Russian intervention in Georgia in 2008 and the annexation of Crimea in 2014 were from a Swedish strategy perspective, both unexpected, surprising and led to severe changes in Swedish security strategy, thus by definition being strategic shocks. This study aims to analyze if and, in that case how two Russian strategic shocks have affected Sweden’s national security strategy over the course of the past decade. Thus, in doing so it contributes to an increase in understanding the development of Swedish security strategy, its underlying causes, background and relation to Russian geopolitical behavior. This knowledge will also help to better understand the current strategy, political security actions in general as well as a contribution to future analysis of strategies. This case study utilizes a frame of reference based on Jacob Westberg’s model of a strategies components, environment, ends, means andways, to define, analyze and evaluate the security strategy in its right context. Through qualitative text analysis, this case study analyzes four analysis units consisting of official security strategy and Defense bills by the Swedish government. Spanning from 2006 to the last unit, the National security strategy from 2017. To enrich the empirical analysis, earlier research on the subject at hand, as well as, reports from the Swedish Defense Commission and the Swedish armed forces have been added to the study.   The study concludes that the two strategic shocks have in fact had a major impact on Swedish security strategies over the past decade. Causing a shift from focusing on international operations, a solidarity doctrine and a strictly professional armed force mainly used abroad, to focusing on Sweden’s immediate vicinity, with a Baltic Sea alliance and a re-establishment of a total defense concept. Russia’s intervention in Georgia had a modest impact compared to the annexation of Crimea which created a paradigm in Swedish security strategy. It seems like the first shock was partly absorbed due to a misbelief of European safety as well as Sweden’s two-hundred-year long history of peace, mainly due to a neutral- and alliance free policy. As a result, the first shock functioned as a catalyst, amplifying the impact of the second strategic shock, causing a total turnaround of the Swedish security strategy. Its effects initiated the re-establishment of a total defense concept, new military means, strengthening of the national defense and establishing an increased permanent military presence on Gotland. It also included deepening the bi-lateral co-operation with Finland, USA, the other Nordic-Baltic countries as well as with NATO. The Swedish security strategy is now being focused to two main courses of action. The first, being able to handle a military attack on Swedish soil, the other an alliance strategy with mainly Finland and the USA in the Baltic area.

Det finns flera teorier som försöker beskriva och förstå doktriner. Flera av dem har identifierat den kommunikativa aspekten av doktrin, men ingen av teorierna har ett utvecklat ramverk för att kunna analysera detta. Denna studie ställer frågan hur doktrin kan förstås utifrån teori om strategisk kommunikation och syftar till att se om Høibacks teori om doktrin går att komplettera med aspekten kommunikation. Studiens frågeställning besvaras genom en idéanalys av Militärstrategisk Doktrin 2011 (MSD12) och Militärstrategisk Doktrin 2016 (MSD16). För att genomföra analysen används teori om strategisk kommunikation. Slutsatsen är att båda doktrinerna går att beskriva och förstås utifrån teori om strategisk kommunikation och att strategisk kommunikation med fördel kan användas för att komplettera Høibacks teori.

I den här fallstudien undersöks hur undervisningskvaliteten inom högre utbildning påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem vid Luleå tekniska universitet. Författarna har även undersökt under vilka förutsättningar undervisningen kan få högre (lägre) kvalitet vid en tilldelning av större (mindre) ekonomiska resurser. Som grund till denna studie ligger den kritik som det befintliga systemet har fått och Regeringens vision att ta fram ett nytt resursfördelningssystem för högre utbildning. Enligt dagens system fördelas delar av ersättningen till universitet baserat på hur många studenter som examineras och godkänns på kurser och utbildningsprogram. Teorierna i studien baseras på Simons modell över styrningens hävstänger, strategisk styrning, professionsteori samt prestationsbaserad styrning för att få en djupare förståelse kring ämnet. Det insamlade materialet bestod av kvalitativa intervjuer med lärare på universitetet och med lärarnas uppfattning i fokus. Resultatet av studien indikerar att undervisningskvaliteten inom högre utbildning inte påverkas i någon nämnvärd utsträckning av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem. Det ligger inte i lärares natur att manipulera resultat i ett ekonomiskt syfte vilket kan förklaras av yrkesstoltheten inom deras profession. Vidare kan en förutsättning för att en större tilldelning ekonomiska resurser kan leda till högre kvalitet i undervisningen, vara att lärare inte ska behöva arbeta på fritiden i lika stor utsträckning. Lärares återhämtning är viktig och kan på lång sikt påverka kvaliteten i undervisningen. För vidare forskning föreslår författarna en större undersökning omfattande flera universitet. Det för att möjliggöra jämförelse och för att få en mer generell uppfattning om hur undervisningskvaliteten påverkas av ett prestationsbaserat resursfördelningssystem.

Denna uppsats granskar Shaun Clarkes teori om strategic persuation oriented targeting. Teorin beskriver hur strategisk påverkan av beslutsfattare ska ske genom utnyttjandet av luftmakt. En nation med begränsade resurser bör nyttomaximera användningen av stridsflyg. Israeliska offensiva flygoperationer analyseras i en jämförande studie av Sexdagarskriget, 1967 och Yom Kippurkriget 1973. Resultatet medger att framgången för Israel i luftkrigen delvis kan förklaras med Clarkes teori. Mätning av strategisk effekt och psykologisk påverkan är svår och kan ibland endast medges genom subjektiv bedömning. Detta påverkar förklaringskraften i teorin. Jämförelsen visar att specifika variabler i Clarkes teori kan verka till fördel för resultatet i enskilda fall. Enligt teorin är det den sammanlagda effekten som ska beaktas för nationer med begränsade resurser. Teoribildningen stärks genom studien och nationer med begränsade resurser kan med fördel analysera denna vid översyn av egen doktrin. Det viktiga är att göra det ur eget hot- och förmågeperspektiv. Fallstudien påvisar att undvikande av symmetriska konfrontationer och resurssplittring är en förutsättning som medger ökad möjlighet till framgång. Väl övervägda, planerade och effektiva offensiva företag tillsammans med riktad strategisk kommunikation kan innebära ökad psykologisk påverkan. Detta kan ge förutsättningar för en strategisk förändring. En instrumentell implementering av offensiva operationer kan dock ge motsatt effekt.

Bakgrund: Globaliseringen samt digitaliseringen har lett till stora förändringar på den globala marknaden. Företag konkurrerar inte längre bara regionalt eller nationellt utan även internationellt. Den dynamiska och volatila marknaden har lett till att det inte räcker att företag utnyttjar sina befintliga resurser utan de måste även vara flexibla, snabba och innovativa för att identifiera nya möjligheter. För att lyckas med det måste företag vara strategiskt entreprenöriella. Den ökade konkurrensen har även gjort att företag tvingas leverera hög kapacitet och effektivitet i samtliga av dess aktiviteter. Det har därmed blivit vanligt att företag väljer att enbart hantera de aktiviteter där de har sina interna styrkor och outsourcar övriga aktiviteter till externa företag genom att vara i nätverksorganisationer. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för strategiskt entreprenörskap och undersöka om och i så fall hur nätverksorganisationer kan balansera entreprenörskap och strategi i sin verksamhet.  Metod: Studien utgörs av en kvalitativ forskningsstrategi som utformats som en fallstudie av företaget Smiling Group. Det empiriska materialet har samlat in via intervjuer, observationer samt genom granskning av skriftligt material.  Slutsats: Vi anser utifrån vår studie att företag i nätverksorganisationer kan balansera strategi och entreprenörskap i sin verksamhet genom att de utnyttjar förutsättningarna som nätverket skapar. Vi vill hävda att en nätverksorganisation bidrar till att de enskilda företagen inom organisationen kan vara av entreprenöriell karaktär och ändå skapa långsiktig konkurrenskraft på marknaden. / Background: The trends of globalization and digitalization have led to huge changes in the global market. Companies do not compete only on a regional or national level but also on an international level. The dynamic and volatile market place have led to the fact that companies do not only have to use their existing resources but they also have to be flexible, fast pace and innovative in order to identify new market opportunities. To succeed companies must be strategically entrepreneurial. The increased competitive situation has also forced companies to deliver high capacity and efficiency in all of its activities. Hence, it has become common that companies choose to perform those activities where they have their internal strengths while outsourcing the other activities to organizations by operating in network environments. Purpose: The purpose of the case study is to provide a greater understanding for the concept of strategic entrepreneurship and evaluate the how the network organizations can balance the entrepreneurship and strategy in its business operations. Method: The study is represented of a qualitative research strategy which has been shaped as a case study of the Smiling Group company. The empirical material has been collected through several personal interviews, various experiences and a review of written documentation.  Conclusion: We conclude out of this case study that firms in network organizations can balance strategic management and entrepreneurship in their operations by utilizing the strategic advantages provided by the network. We claim that network organizations contribute by giving the individual firm the opportunity to take entrepreneurial action and still creating sustainable competitive advantage.

The purpose of this study is to create a broader understanding of the concept of afrophobia. The purpose of the study is also to investigate how the term ”afrophobia” is expressed in public documents. The research questions are: When did the concept of afrophobia begin to be used on an international level, but above all in Sweden? How is the term ”afrophobia” defined by different organizations and public bodies? What alternative terms are also used, and how does their meaning differ? What possible effects can different definitions contribute to? The method that will be applied by an idea analysis on my primary material. As an analysis tool, I will use five different dimensions that consist of the following: Historical perspective, Cultural identity, Intercultural perspective with a postcolonial point of departure, Strategic essentialism/cosmopolitism and critical whiteness perspective/color blindness. The result will show the different definitions of the primary material and is analyzed based on my chosen dimensions.

Bakgrund och problem: Sedan kommersialiseringen och professionaliseringen tog fart har fotbollen i Sverige vuxit från att endast ha varit en idrott till att bli en kommersiell näringsverksamhet med avlönade yrken. Då omsättningarna inom elitidrottsföreningarna ökar, ökar även kraven på och behovet av en avancerad ekonomistyrning. Elitidrottsföreningar har idag även krav på sig från Svenska Fotbollsförbundet att upprätthålla en stabil ekonomi samtidigt som de försöker avancera i den sportsliga verksamheten. Trots det är de sportsliga målen de primära för en sådan verksamhet och ekonomiska mål tenderar att hamna i skymundan. Flera lag i Sverige har haft svårigheter att bibehålla en god ekonomi. Följaktligen, för att klara av de ekonomiska villkoren, behöver en elitidrottsförening planera och följa upp sin verksamhet. Elitidrottsföreningen Östers IF är ett lag som på senare år haft problem med att uppnå både sportsliga och ekonomiska mål. År 2016 upprättade de en verksamhetsplan med mål att nå Allsvenskan och en stabil ekonomi oavsett tabelläge år 2020. Öster använder såväl verksamhetsplanen som budget för att planera verksamhetens kommande år. Forskningsfrågan blir därmed hur de använder sina planerings- och uppföljningsverktyg för att uppnå de uppsatta målen för verksamheten. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur Östers IF arbetar med planering och uppföljning. Vidare syfte är att undersöka ifall nuvarande planering och uppföljning har några svagheter. Metod: Denna uppsats är till övervägande del en kvalitativ forskningsstrategi. Vidare är forskningsdesignen en fallstudie med semi-strukturerade intervjuer som insamlingsmetod för empiriskt material. Slutsats: Östers IF arbetar främst med planering inför säsongen, där budgeten är det främsta planeringsverktyget. Uppföljning sker främst månadsvis i Östers IFs månadsrapporter där främst intäkter och kostnader för månaden presenteras. Östers IF följer upp både finansiella mått och icke-finansiella mått. Den främsta mätningen är relaterad till budget och Svensk Elitfotbolls certifiering. De finansiella måtten som är relaterade till budget följs upp månadsvis och redovisas i månadsrapporten. Den främsta svagheten i Östers IFs planering och uppföljning är att verksamhetsplanen, därav målen, inte är kopplade till det dagliga arbetet med planering och uppföljning. / Background and problem: Since commercialization and professionalization started in Sweden, football has become more of a commercial business with paid professions than just a sport. As the revenue in professional football clubs increases, the demand and need for an advanced management control increases. The Swedish Football Association also demands that professional football clubs maintain a healthy economy at the same time as trying to improve accomplishments on the field. Despite that, in football clubs the main goal is the achievements on the field, and the goals to maintain a healthy economy tend to be overshadowed. Several clubs have had problems with maintaining a balanced economy. To be able to do that, it is of great importance for the professional football clubs to plan and to control their operations. The professional football club, Östers IF, is a club that in recent years has had problems with both the accomplishments on the field and to plan and control their operations. To manage their problems they established an operational plan in 2016. This plan contains goals to reach Allsvenskan and to have a balanced economy by year 2020. Öster utilizes the operational plan and budget to plan a few years ahead. Therefore, the question is how they use their planning and control tools to achieve set goals. Purpose: The purpose of this essay is to describe and analyze how Östers IF work with planning and control. Further purpose is to investigate if there are any weaknesses in their current use of planning and control. Method: The method of this essay is predominantly based on a qualitative research strategy. The research design is a case study with semi-structured interviews as a method for collecting empirical material. Conclusion: Östers IF mainly plan their operations before the season starts, where budget is the main tool for planning. The board in Östers IF say that they use their operational plan Plan 2020 when planning. The control of operations is mainly carried out every month which is presented in Östers IFs monthly report. The monthly report primarily features the incomes and costs of the month. Östers IF use both financial and nonfinancial measures. The measures are primarily related to budget and the certification from SEF. The financial measures related to budget is controlled every month in the monthly report. The main weakness associated with planning and control is in conclusion that the operational plan, and therefore also the goals, has a weak connection to the daily operations of planning and control.

När USA fördjupar sitt engagemang i Georgien, Armenien och Azerbajdzjan för det med sig såväl risker som möjligheter för den regionala säkerhetspolitiska situationen. Föreliggande uppsats tar sin utgångspunkt i Zbigniew Brzezinskis idé om att USA:s förehavanden i Eurasien är av ett geopolitisk slag. Med anledning därav är syftet med uppsatsen att göra en strategisk analys av USA:s engagemang i Kaukasus, med fokus på säkerhetspolitiska frågor relaterade till USA:s engagemang i regionen. Som kontrast till existerande forskning rörande den säkerhetspolitiska situationen i Kaukasus är detta en strategisk analys. Det innebär att det är en framåtblickande analys som, i detta fall, är baserad på den analysram för säkerhetspolitik som Köpenhamnsskolans politiska realism utvecklat. Analysen har kompletterats med inslag av Leon Festingers teori om kognitiv dissonans. Tillsammans gör det att möjliga, framtida, säkerhetspolitiska frågor kan analyseras. Därmed är det möjligt att diskutera och svara på frågan: vilka säkerhetspolitiska risker och konsekvenser hänger sammans med USA:s engagemang i Kaukasus? Studiens resultat är ett tjugotal identifierade säkerhetsrisker, vilka inte enbart är relaterade till traditionella och fysiska hot rörande militära frågor, politisk instabilitet eller konflikter över hydrokarbontillgångar. Förespråkande av demokrati och västliga värderingar kan dessutom generera nya risker. Ett ökat engagemang kan även leda till andra typer av risker vilka är beroende av hur regionala aktörer uppfattar USA:s engagemang. Genom denna kognitiva aspekt kan traditionella säkerhetsrisker bli kraftigare och farligare. Slutligen kan det konstateras att den verkliga faran uppkommer då perceptiva risker och hot föranleder aktörerna att"säkerhetisera"ordinära politiska frågor som demokrati och därigenom gör dem till fysiska säkerhetspolitiska risker.

Den strategiska planeringen har kommit att få allt större fäste inom den svenska planeringen, och den nya PBL från 2011 betonar att översiktsplanen ska inta en mer strategisk roll. I detta har visionen som verktyg kommit att växa och bli ett allt vanligare element i översiktsplanerna. Begreppet vision kan tyckas ha blivit trendigt. Men i vilken utsträckning påverkar visionerna planeringen? Att en vision existerar betyder inte per se att den skapar en mer strategisk planering. Som forskare lyfter fram finns det ingen gemensam definition av begreppet. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka hur visioner förstås och hur de utformas inom den strategiska planeringen så som den utförs i svensk översiktsplanering. Vidare är förhoppningen att detta skall bidra till en kritisk reflexion kring visionens betydelse inom den kommunala översiktliga planeringen. Undersökningen har baserats på en forskningsöversikt som lyfter fram och redogör för centrala dimensioner i hur forskningen men även branschen ser på begreppet vision och visionsskapande. Detta har presenterats i samband med forskningens normativa bild av den strategiska planeringen. Forskningsöversikten har inletts med att ge en överblick för den kontext som visioner och visionsarbete framträder i planeringssystemet, samt hur kommunens styrning och planerarens roll har kommit att förändras och utvecklats. Den empiri som använts har samlats in genom kvalitativa intervjuer med planarkitekter samt dokumentstudier över visioner i översiktsplaner. Empirin har analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet och analysen styrker det faktum att begreppet kan ses som ett ”fuzzy concept”, dvs. ett luddigt begrepp med olika innebörder. Det som planerarna gemensamt uttrycker är att visionen ska fungera som ett styrverktyg för planerarna och politikerna att använda. Samtidigt så tyder resultaten att de studerade visionerna tycks sakna det fokus som forskningen lyfter fram som en viktig komponent för visioner och för strategisk planering. Detta, i kombination med att de olika visionerna lyfter fram i princip samma generella önskemål om framtiden, leder fram till en diskussion om visionens egentliga funktion som ett styrverktyg. Om visionen uttrycker det planerare och övriga inom kommunen redan tänker om framtiden, dvs. om den uttrycker det uppenbara, hur kan den då göra skillnad och fungera styrande?

No description available.