I nutid förefaller samtalet om seger och förlust vid användningen av det militära maktmedlet omformulerat till något annat än uttryck som seger och förlust. Detta kan upplevas som förunderligt, då målet med militärmakt borde vara konstant över tiden. Vad har orsakat denna transformering av att uttrycka sig i termer av seger eller förlust vid användningen av det militära maktmedlet? Är segerbegreppet rent av inte tillämpligt i moderna konflikter eller är det så att Sverige, ståendes utanför militära allianser, inte har ett behov av sådan retorik? Syftet med undersökningen är att, med hjälp av hypotesprövning hitta svaret på hur segerbegreppet används i den nutida svenska politiska retoriken. Hypoteserna som ligger till grund för undersökningen, skapas ur teorier om svensk strategisk kultur. Undersökningen visar att den politiska retoriken kring seger och förlust och nyttjandet av segerbegreppet, påverkas av strategisk kultur. Resultatet visar en skillnad mellan den politiska retoriken med utgångspunkt i den nationella kontexten av strategisk kultur i förhållande till en utgångspunkt i den internationella kontexten. Undersökningens resultat visar även att den politiska retoriken kring segerbegreppet påverkas av utvecklingen i den aktuella insatsen och är således föränderlig.

I den övergripande luftmaktsteoretiska debatten framkommer kritik mot att små nationers specifika förutsättningar i krig tenderar att exkluderas. Konsekvensen blir att små nationer i allt för stor utsträckning kopierar stora nationers doktrinära tänk istället för att generera egna idéer. Shaun Clarke försöker genom sin luftmaktsteoretiska ansats vända denna trend och har närmare undersökt små nationers möjlighet att genom strategisk attack nå framgång mot större motståndare.   Genom sin originalitet anses Clarkes luftmaktsteori vara ett viktigt tillskott i den övergripande luftmaktsteoretiska debatten, men kritiseras samtidigt för att inte vara tillräckligt empiriskt underbyggd. Syftet med denna undersökning är att möta denna kritik och genom en teoriprövande ansats empiriskt undersöka förklaringskraften hos Clarkes teori. Därigenom även bidra till ett trovärdigare vetenskapsteoretiskt underlag, med fokus på den lilla nationen och dess ambition att utveckla förmågan strategisk attack. Forskningsstrategin representeras av en tvåfallstudie av Yom Kippur kriget 1973, samt Falklandskriget 1982, där Israel respektive Argentina utgör de huvudsakliga analysperspektiven. Resultatet påvisar att såväl Israel som Argentina tillämpat luftmakt utifrån Clarkes teoretiska beskrivning. Undersökningen stärker därmed Clarkes luftmaktsteori rent empiriskt. För små nationer, med ambition att utveckla sin förmåga till ett mer strategiskt nyttjande av luftmakt, så är den viktigaste slutsatsen från denna undersökning att strategisk attack inte primärt handlar om kinetisk energi som appliceras på strategiska mål. Utan det är istället de mänskliga reaktionerna och besluten bakom tillämpningen av strategisk attack som står i centrum.

With the aim of contributing one aspect to the international relations enterprise of understanding the grounds for security policy action, this essay makes a theoretical exploration of the basis for security strategy-making on the political level, with the aid of a multidisciplinary framework for analysis (combining research on strategy, narratives and role theory). Developing the concept of strategic actor by assessing its constitution through aspects of strategic theory (e.g. theories of action), role enactment, and strategic narratives, enables the study to construct an analytical tool which can be utilized to assess the strategic reasoning of actors within international relations. This analytical tool is tested for relevance by being employed to empirically analyse public security strategies of states and intergovernmental organizations as presumed strategic actors. Empirical analysis guided by the framework for analysis is conducted vis-à-vis a selection of security strategies (a.k.a. strategic concepts) between 2000 and 2010, of state-actors: the Russian Federation, the United States, the United Kingdom, and IGO-actors: the European Union and NATO. The essay increases the understanding of strategic actors’ strategy-making in general and security strategy-making in particular. The findings augment the understanding of the complex choices facing political units if they aim to credibly cast themselves as a strategic actor – at least regarding the aspect of reasoning strategically – as well as shedding some more light on the particular policy material that security strategies represents.

Denna studie undersöker hur kommunikatörer arbetar med strategisk kommunikation i Sveriges högsta ishockeyliga SHL. Uppsatsen är inriktad på sociala medier och hur kommunikatörerna arbetar med de möjligheter som detta medfört. Uppsatsen undersöker även vilken roll kommunikatören får i organisationen Vårt syfte är således att skapa en förståelse för kommunikatörens roll i organisationen och hur de genomför sitt arbete ur en strategisk synvinkel.           För att komma fram till ett resultat har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med kommunikatörer anställda av de ishockeyklubbar som tillhörde SHL under säsongen 2016/2017. Gemensamt för respondenterna är att samtliga är ansvariga för respektive klubbs användning av sociala medier.          Resultatet visar att klubbarna arbetar med sociala medier strategiskt för att bygga sitt varumärke men att de övergripande kommunikationsmålen inte skiljer sig från andra kommunikationskanaler. Strategierna mellan de olika sociala medierna skiljde sig dock från varandra i arbetet med att nå olika målgrupper. Det finns en efterfrågan om att kunna ha fler anställda som jobbar med kommunikation. Det skulle ge möjligheten för kommunikatörerna att kunna fokusera på färre medier samtidigt vilket skulle resultera i bättre kommunikation och högre kvalitet på materialet som produceras. / This study examines how communication officers work with strategic communication within the highest tier of the Swedish ice hockey league (SHL). We look into the communicator’s role within the organization. This essay also focuses on social media and how the communicators work with the opportunities that social media brings to the clubs. The purpose of the essay is therefore to examine how the communicators work with strategic communication and to create an understanding of the communicator’s role within the organization.           To reach a result we conducted qualitative interviews with communicators who are employed by the different clubs that made up the SHL during the season 2016-2017.  All communicators who were interviewed all had in common that they were responsible for their clubs social media use.           Results show that the communicators work with social media strategically to improve their trademark. These strategies are divided between different social mediums to reach different target groups. Another finding showed that communicators expressed a desire to have more people employed working with communication. This would give the communicators the opportunity to focus on fewer mediums which would result in better communication and a higher quality of the material that is produced.

Organizations increasingly use communication as a strategic function to maneuver in a challenging, complex, and demanding social landscape. Based on assumptions of centralized control and planning, the strategic communication concept aims for coordination and consistency of communication. Implied is a view of actors as intentional, rational, and deliberate decision makers. Such a conventional view on strategic communication, however, cannot satisfactorily explain the underlying characteristics of communication practices in contemporary organizations. Nor does it explain how organizational members in their everyday work interpret and relate to such practices. This thesis adopts neo-institutional theory and the translation approach to study how strategic communication operates along an institutionalized recipe for communication that through various translations is reformulated to fit local organizational contexts and preferences of the people occupying these contexts. To illustrate the process of both following and adapting the institutionalized recipe of strategic communication, qualitative and quantitative material on the role of social media in sixteen Swedish universities are examined. The material is generated and gathered through an ethnographically inspired approach and includes: interviews, a six-month observation period, the study of documents, and a content analysis of Vice-Chancellor blogs. The findings show that work with social media is pervaded with inconsistencies and contradictions, but simultaneously relating to a shared recipe for communication. Shared elements for communication at the universities include the purposes for communication, notion of one university and integration. However, in translations people rely on local organizational conditions, personal values, ambitions, and experiences. This produces tensions between: control and independence, centralization and decentralization, and one voice and multiple voices. The findings suggest that translations differ across universities and between communicators on different levels, some being more “true” to the recipe than others. Thus, differences are inevitable, underscoring the issues of managing and controlling communication in the conventional approach of strategic communication. As a result, the empirical and theoretical concept of strategic communication benefits from acknowledging its social embeddedness and local recontextualization. Strategic communication is like dancing to music. Everyone hears the music, but the dance varies with each dancer ́s experiences, ambitions, and opportunities. / Strategiska universitet på kunskapens marknad?

Offentlig upphandling har stor betydelse i Sverige och inom området är det viktigt med priskonkurrens både för upphandlande myndigheter och leverantörer. Priskonkurrens medför att myndigheter sparar skattemedel och leverantörer ges möjlighet att konkurrera om kontrakt. Det är även viktigt att motverka osunda anbud i upphandlingar eftersom myndigheters trovärdighet och konkurrensen i branscher kan skadas om upphandlande myndigheter tilldelar kontrakt till leverantörer som lämnat osunda anbud. Sådana anbud kan exempelvis vara anbud från leverantörer som inte följer lagstiftning. Osunda anbud har försökts stävjas genom att upphandlande myndigheter styr leverantörers anbudspriser, vilket dock kan försämra priskonkurrensen mellan leverantörer. Syftet med uppsatsen är att fastställa hur myndigheter får styra leverantörers anbudspriser med golvpriser, takpriser och fasta priser. Därtill syftar uppsatsen till att fastställa om myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser för att motverka osunda anbud.  I uppsatsen framkommer att det inte går att ange exakt hur anbudspriser får styras även fast det kommit två domar från Högsta förvaltningsdomstolen avseende golvpriser och takpriser. Golvpriser med en bestämd nedre gräns torde dock alltid vara otillåtna. Takpriser med en bestämd övre gräns synes ofta vara tillåtna, men inte alltid. Huruvida golvpriser och takpriser som har en relativ utformning, innebärande att kraven avser förhållandet mellan olika poster i samma anbud, är tillåtna beror på hur kraven och upphandlingarna utformas. Det som är av avgörande betydelse vid bedömningen av om golvpriser och takpriser är tillåtna är huruvida kraven åsidosätter likabehandlingsprincipen genom att hindra priskonkurrensen mellan leverantörer. Vad som nu anförts gäller både när golvpriser och takpriser används som obligatoriska krav och när de används i utvärderingsmodeller. Golvpriser som endast uppställs som en rekommendation har en annan karaktär och synes generellt sett vara tillåtet, men i vissa fall kan användandet av en sådan rekommendation strida mot de allmänna principerna.  Att använda fasta priser och låta leverantörer endast konkurrera om kvalitet tillåts när det finns nationella bestämmelser om fastställande av priser. Huruvida fasta priser får användas i andra fall är dock inte helt klart, men troligtvis får inte fasta priser användas om inte nationella bestämmelser finns. Det finns skäl som talar både för och emot att myndigheter bör tillåtas att styra anbudspriser. Att inte tillåta styrning av anbudspriser synes dock utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv medföra lägst kostnader, vilket kan tala för att myndigheter inte bör få styra anbudspriser. Med beaktande av att flera sätt att styra anbudspriser på är otillåtet och att tillåtligheten i hög grad avgörs i det enskilda fallet bör upphandlande myndigheter vara återhållsamma med att styra leverantörers anbudspriser.

Social movements focusing on environmental issues experienced a renaissance in September 2018, and concurrently the environmentally focused social movement Extinction Rebellion was founded. Previous research reveals that social media has become an important tool for social movements for both mobilising and spreading knowledge and information. Therefore, the purpose of this study was to examine Extinction Rebellion Sweden's strategic communication and work processes during the campaign Novemberupproret (The November revolt), and to identify what characterized the posts on Extinction Rebellion Sweden's Facebook during the campaign. The theoretical frameworks used in this study was Grunig's two-way symmetrical and asymmetrical communication (Falkheimer & Heide 2014), Habermas theory regarding social actions (Falkheimer & Heide 2018) and ultimately semiotics by Barthes (1977). The findings are based on interviews with two members of Extinction Rebellion Sweden, along with a qualitative content analysis and a semiotic analysis. The findings of this study reveal that Extinction Rebellion Sweden mainly focuses, both in terms of strategies and work processes, on content regarding information and knowledge sharing, rather than mobilising content. The empirical material shows that the posts with two-way asymmetrical communication have generated more interaction in terms of likes, comments and sharing on Facebook, which opposes Grunig's theory regarding two-way communication. Further, it is revealed that Extinction Rebellions Sweden's most frequently used communication strategy during Novemberupproret were consciously hidden strategic actions. Lastly the findings show that the movement´s work process during Novemberupproret was built on democratic and collective principles both between Extinction Rebellion Sweden's internal project groups and within the national media group.

The United Nations originally established the term sustainable  development through the Brundtland commission and became a   frontrunner and global actor within the field. Information has initially  been described as an invaluable aspect of successfully achieving the Sustainable Development Goals by the UN itself. Therefore, the lack  of current references to information and communication in relation to  the execution of the SDGs has to be examined in an attempt to fill this research gap. Therefore, this thesis investigates in what way their   external communication, more specifically their press releases  regarding the SDGs, are executed in order to promote sustainability.  This is done by performing a qualitative text analysis on press  releases as empirical material. A question this thesis  attempts to answer is how the press releases of the UN have changed  after the evolved SDGs. Also, in obedience with their own strategic  documents, how are the UN concerned with making their public communication shed light on the implementation of the SDGs. These questions are relevant considering the growing interest for the issue of sustainable development. The analysis draws on theories of  organizational communication and strategic communication. The thesis reveals that the SDGs and sustainability are cohesively presented throughout the press releases. However, a change in inclusiveness of the audience was observed after the implementation  of the SDGs. This thesis indicates that there is potential for improvement in terms of how the UN communicates sustainability issues and promotes the SDGs.

År 2020 är året då Covid-19 bröt ut och företagare kom till insikt att den digitala transformeringen är viktigare än någonsin. Det har medfört att allt fler företag eftersträvar att anpassa sig efter det ”nya normala” genom att digitalisera snabbt. Företagen är därmed mycket angelägna att på ett framgångsrikt sätt genomföra affärssystemsinföranden. Den digitala transformeringens framfart och fokuseringen på att införa affärssystem har kommit att ge IT-avdelningen en central roll inom verksamheten. Detta har i sin tur bidragit till att en fungerande interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är viktigare än någonsin. Det är vanligt förekommande att verksamheten inte upplever att IT-avdelningen levererar i den takt och kvalité som motsvarar förväntningarna. Detta tenderar till minskad tilltro och samarbete. Vid en dysfunktionell interaktion mellan IT-avdelningen och verksamheten är risken stor att felaktiga beslut och förfaranden blir till verklighet. Det är därför viktigt att företagen skapar goda förutsättningar för en fungerande kommunikation och undersöka vilka faktorer som kan minska de tvetydigheter som kan uppstå mellan olika parter i verksamheten.   Kandidatuppsatsens huvudsyfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att minska tvetydigheter vid kommunikation mellan systemutvecklingsavdelning, produktägare och redovisningsekonomer under affärssystemförändringsprojekt. Baserat på huvudsyftet är bisyftet att föreslå ett förbättrat kommunikationssätt som främjar att de tre parterna kan arbeta holistiskt vid affärssystemsförändringsprojekt. Vid utförande av denna studie har en litteraturstudie genomförts, en litteraturbaserad analysmodell och fallstudiemetoden tillämpats. Dessutom har fem personliga intervjuer med medarbetare som representerar den interna triaden på fallföretaget har utförts. Uppsatsstudiens viktigaste slutsatser är; ledningens förmåga att inneha transparens vad avser viktig verksamhetsinformation, att den interna triaden innehar hög involveringsgrad under hela affärssystemsförändringsprojekten och att samtliga parter innehar helhetstänk för att säkerställa att rätt systemfunktioner införs. Dessutom är det viktigt att det finns ett enhälligt kommunikationssätt, att det tydligt framgår vilken information ett systemförändringsförslag ska innehålla och att uppföljning av affärssystemförändringsprojekten kontinuerligt sker i syfte att uppnå kunskap inför kommande projekt.

This study aims to test the strength of Shaun Clarkes air theory SPOT-bombing for small nations, to see if the theory could be of good use for all the small states around the world which are not able to master the capacity needed for large nation air theories. The British use of airpower during the Falkland war serves as case which is compared to the SPOT-bombing theory. The British task force, although much smaller than the Argentine military force, succeeded to win the war through extensive use of airpower. The studies analytic results reveal that the indicators taken from the air theory are not found to any greater extent in the British use of airpower during the war. Therefore this study is not able to strengthen or falsify Clarkes air theory as a whole, but reaches the conclusion that using unconventional methods are useful for a smaller state to get effect on strategic level against a larger opponent. Still, after this study there is more work to be done to test the relevance of the SPOT-bombing for small nations air theory, to be able to state if it is worth for small states to base their airpower doctrines upon it.