Misslyckandegraden för småföretag är hög och endast 10 till 15 procent är växande samtidigt som småföretagen ses som räddningen för landets ekonomi. Småföretag befinner sig ofta i en osäker omgivning och flera studier visar att småföretag arbetar reaktivt och därför inte upptäcker problemen förrän skadan är skedd. Många småföretag saknar tydliga strategier och utvecklade styrsystem vilket anses vara en anledning till konkurser och bristande tillväxt. Ekonomistyrning är ett hjälpmedel för att få medarbetare att sträva mot de gemensamma mål som ledningen vill kommunicera ut. Genom att använda en lämplig strategisk ekonomistyrning kan ett företag exempelvis mobilisera tankar, engagemang och handlande från alla organisationens medarbetare. Strategisk ekonomistyrning handlar inte om att skilja strategin från ekonomistyrningen utan att koppla dem samman för att nå ett resultat som gagnar hela organisationen. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vad som skiljer de växande småföretagen från andra småföretag. Vi valde att utgå från ett ägar- och ledarperspektiv och har undersökt företag som har prisats med en Gasell-utmärkelse, då det påvisar ett företag med stark tillväxt och sunda finanser. Genom att utföra en kvalitativ undersökning i form av en komparativ fallstudie kunde vi jämföra företagen mot varandra då de befinner sig i olika faser samtidigt som vi kunde se hur växande småföretag arbetar med sin strategi och ekonomistyrning. Med semistrukturerade intervjuer hade vi som intention att ge respondenterna möjlighet att utveckla det som var viktigt för just deras företag. Den teoretiska referensramen består av en blandning av klassiska teorier om strategi och med mer moderna teorier inom ekonomistyrning. I teorikapitlet tar vi bland annat upp uppkomsten och utformning av strategier och hur strategier skiljer sig när det kommer till småföretag gentemot stora företag. Valet av de moderna teorierna av ekonomistyrning grundas i att mycket har hänt när det kommer till utvecklingen av nya metoder för ekonomistyrning. Vår inriktning är strategisk ekonomistyrning där mer fokus ligger på strategi, mjuka värden och processer. Vår empiri visade tre företag med tydliga visioner och intentioner och med ledare som värnade om sina medarbetare samtidigt som de strävade efter en stabil och framåtskridande position på respektive marknad. Alla företagen kännetecknades av en hög grad av innovation och kontroll samtidigt som vi kunde se att de alla var i olika faser av mognad. Vår slutsats är att tydlig strategi och ekonomistyrning är en av anledningarna till tillväxten för Gotlandsägg, Clustera och Gotlandssnus. Även om strategin kanske inte är utförligt nedskriven, så finns där den medvetenhet som krävs för att kunna formulera en tydlig strategi. Deras ekonomistyrning är utvecklad och handlar mer om bara budget och resultat vilket kan vara en orsak till att de har lyckats att växa på ett sätt som annars är ovanligt hos småföretag. / The literature speaks of the many problems small enterprises face to build growth. Small enterprises lack the big enterprises’ structure, organization level and formal control. Despite these facts there are several small enterprises that become leading in their area and grow at a surprising rate. In this study, we have intended to learn why some small enterprises become successful and how they work with their strategies and their management control system. To do that we gathered information from three different companies that had an award-winning growth during a longer period. We conducted interviews with each enterprise leader and sorted the qualitative data. This way we could compare the three enterprises’ work with strategy and how they worked with MCS. We found that not only does these small enterprises have a lot in common with big enterprises but also that they have strong leadership and that they all work extensively with their goals and how to communicate them efficiently down the organization.

Den fysiska planeringen har i svensk och internationell planeringslitteratur tillskrivits en viktig roll i klimatomställningen. Kommunerna besitter i Sverige, och i flera andra länder, en egen rätt att bestämma över hur mark och vatten ska användas. Genom översiktsplan och detaljplaner kan kommunen styra lokalisering och till viss del utformning av bebyggelse. Detta kan påverka behovet av transporter och av energi och därigenom ha en inverkan på utsläppen av växthusgaser. Men ett glapp mellan strategisk planering på översiktsplanenivå och konkret markplanering i detaljplaner har visat sig försvåra en utsläppsminskande planering. Med andra ord har tidigare studier visat på att utsläppsminskande strategier som formuleras i den vägledande översiktsplanen har svårt att få genomslag i den sedan juridiskt bindande detaljplanen.    Inom planeringslitteraturen tenderar den strategiska planeringen att ställas i kontrast till den lagstadgade detaljplaneringen. För att öka möjligheten att överbrygga glappet mellan en strategisk och konkret planering tar uppsatsen teoretiskt avstamp i en syn på den strategiska planeringen som en praktisk färdighet som kan tillämpas på såväl översiktsplan som detaljplan. Syftet med uppsatsen är utifrån detta att analysera den fysiska planeringens potential att bedriva en utsläppsminskande planering och i förlängningen bidra till en ökad förståelse för den fysiska planeringens möjligheter att bidra till en klimatomställning.    Undersökningen har utformats i form av en fallstudie där samspelet mellan översiktsplan och detaljplaner i Norrköpings kommun utgör fallet. Empirin har samlats in genom dokumentstudier av två översiktsplanedokument samt tre detaljplaner med tillhörande planhandlingar. Materialet har analyserats utifrån Patsy Healeys (2007) tre dimensioner av förändringskraft – filtrering, fokusering och mobilisering – samt Aall med fleras (2007) fyra ambitionsnivåer av lokalklimatpolitik.    Studien kan ur ett nytt perspektiv bekräfta tidigare dragna slutsatser att den utsläppsminskande planeringens potential begränsas av ett haltande samspel mellan planeringens strategier och åtgärder. Analysen indikerar på att den kommunala ambitionsnivån för att minska utsläpp av växthusgaser tenderar att minska i takt med att planeringen konkretiseras och retoriska strategier ska bli till juridiskt bindande åtgärder. En låg ambitionsnivå och en svag förändringskraft verkar därmed utgöra hinder för den fysiska planeringens potential att bidra till en klimatomställning.  Samtidigt synliggör uppsatsen att det finns behov av att nyansera förväntningarna på den kommunala planeringens potential och vidare reflektera över vad som i ett planeringssammanhang läggs i begreppet klimatomställning.

As society progresses towards more digitalization companies can now use technology to increase their productivity. Use of digital tools help companies to stay competitive but at the same time affects the natural environment in a negative way. The aspect of sustainable manufacturing, usage and disposal of IT-products have not always been prioritized. In order to meet the Sustainable Development Goals of the 2030 Agenda companies have to be willing to let the ecological sustainability permeate every process in the company, including IT. The aim of this study is to highlight what prevents companies from focusing more on ecologically sustainable IT and what strategic measures can be undertaken to achieve ecological sustainability. The study has been based on the research fields of circular economy, green IT, resistance/motivation to ecological sustainability and strategic sustainability. We collected data through semi-structured interviews with employees in decision-making roles regarding the purchase of IT in companies where IT is not a part of the core business. To bring clarity about how the companies operate on a strategic level when it comes to IT we created an analytic framework based on frameworks of ecologically sustainable strategies that Borland et al. (2016) designed. The results of the study shows that some companies are going in the right direction by making strategic choices when purchasing, using and disposing IT. Meanwhile other companies choose to focus on how they could take responsibility for their climate footprint in their core business. One of the reasons why the companies disregard the processes outside their core business is because they lack knowledge about how they should require more sustainable IT equipment. Therefore, IT is not prioritized when talking about the company’s ecological sustainability. Even though the result of this study shows that companies are taking steps towards a more ecologically sustainable future, it is obvious that more has to be done.

Med hänsyn till en politiskt styrd kontext behöver planerare arbeta utifrån utgångspunkten att värna om det allmänna intresset. Det kan vara problematiskt när mål eller strategier som är mer eller mindre förankrade i den fysiska planeringen behöver hanteras av planerare om målet i fråga påverkar den fysiska miljön. Två sådana strategier är att etablera kluster respektive bygga blandstad som ur en planeringsmässig utgångspunkt grundar sig i vissa motsättande behov och planering av den fysiska miljön. Klusteretableringar grundar sig i zonering av företag för att uppnå mål om ekonomisk tillväxt medan en planering efter blandstadens principer grundar sig i målet om en integrerad och levande stad genom en fysisk miljö där olika funktioner blandas. Då båda strategierna återkommer i dagens planeringpraktik finns det en möjlighet att de kommer pekas ut som utvecklingsstrategier inom samma geografiska område. Vid ett sådant scenario behöver aktörerna inom planeringsprocessen hantera båda strategierna och de potentiella konflikterna som kan uppkomma i planerings och genomförandestadierna. Studien initierades med förhoppningen att belysa hur en planeringsprocess påverkas av att behöva se efter två strategier som i teorin har viss motsättande påverkan på den fysiska miljön. Syftet är att genom att granska en pågående planeringsprocess undersöka hur etableringen av ett kluster påverkar kommunala strategier om att bygga blandstad. Syftet är vidare att kunna skapa en förståelse kring hur strategier som innebär att bygga blandstad respektive etablera kluster och som kan vara oförenliga i planeringsprocessen hanteras. Genom en fallstudie har initiativet till att etablera ett Life Science-kluster i Mölndal stad kunnat studeras. Studiens resultat presenteras utifrån det strategiska material som utgjorts av strategiska dokument och plandokument som direkt påverkat planeringsprocessen samt intervjuer med en översiktsplanerare, en detaljplanerare samt en representant från exploatören som ansvarar för genomdrivandet av den klusteretablering som nu håller på att ta form i kommunen.  Slutsatsen belyser att vagt definierade strategier om blandstad respektive klusteretableringar skapar risker för framtiden och förväntningarna för vad området i fråga kommer ge. Om området riktar in sig på en viss del av befolkningen specifikt finns en risk för att området kommer vara socialt tillgängligt och anpassat efter dem. Blandstaden används främst för att marknadsföra klusteretableringen gentemot företag som potentiellt kan etablera sig på platsen. Att använda blandstadsbegreppet inom planeringsprocessen kan dock skapa förväntningar på att området kommer vara vinklat gentemot allmänheten när området löper risk att istället bidra till en minskad integrering. Slutsatsen belyser även att planeringsprocessen har varit tillåtande i hanteringen av klusteretableringen. Trots det visar studien att båda strategierna behöver tillskrivas mening och konkreta åtgärder för att planerare ska kunna styra utkomsten av planerna och de behöver vara uppmärksamma på vilken tidsram som strategierna ska uppnås inom samt hur de kan utvecklas över tid. En oaktsam användning av begreppet kan annars leda till att begreppen förlorar sin mening och slutar användas. Konsekvensen av att etablera kluster respektive bygga blandstad inom samma område blir att risken för att de påverkar varandra till den grad att det skapas ett beroende dem emellan. Då klusteretableringar löper risken att avvecklas kan konsekvensen bli att blandstaden inte kan verka utan klusteretableringen. Det kommer i sin tur påverka strategierna och dess aktualitet i policydokument.

The trend to take a stand in campaigns has been identified as an upcoming phenomenon and the term brand activism has been discovered in the context. One of the challenges that brands are facing is to keep the core identity and at the same time communicate responsible positions that consumers demand without getting inauthentic. Since little or no research has been done from the brand's perspective the study has found a research gap that could be filled by examining how their brand identity and political or social messages affect their campaigns. The purpose of the study is to look at three brands and their campaigns in relation to their brand identity and their role within the campaigns. Furthermore, the study investigates if there are any connections between brands taking a stand and brand activism. To achieve the aim of this research, a qualitative method has been conducted based on semi-structured interviews with three types of brands and an expert in communication. The results showed that brand activism in some cases has been used as a tool for brands to challenge structures and cause a dialogue, but the result also identified how brands manage to stay authentic while communicating societal issues.

Bakgrund: Covid-19 har lett till förödande konsekvenser på individer, samhällen och organisationer. Nya konsumentbeteenden har trätt fram vilket utmanat detaljhandeln att agera och reagera som svar till påträffade marknadsförändringar. Därmed har företag inom detaljhandeln behövt förändra sitt strategiska arbete för att fortsätta vara konkurrenskraftiga men även för att anpassa sig till nya förutsättningar som uppstått. Det så kallade “nya normala” har präglat samhället vilket skapar möjligheter och svårigheter för detaljhandelsbolag att fortsätta bedriva verksamheten och förbli lönsamma. Med anledning av detta är strategisk förändring i en pågående pandemi ett intressant och aktuellt ämne att studera då det även råder avsaknad av vetenskaplig forskning inom detta område.   Syfte: Syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur detaljhandelsbolag har förändrat sin strategi under pandemin och om dessa strategiska förändringar anses vara framgångsrika eller inte.  Metod: Denna kvalitativa uppsats tar avstamp i ett fenomenologiskt perspektiv i kombination med en abduktiv ansats. Den insamlade empirin baseras på semistrukturerade intervjuer med sju respondenter från sex olika fallföretag inom detaljhandeln. Respondenterna har valts utifrån tre olika urval; målstyrt-, bekvämlighets- samt snöbollsurval.    Slutsats: I slutsatsen fastställs att de strategiska förändringarna i detaljhandelsbolag genomsyrats av ökad e-handel och fallföretagen har även lagt stor vikt på att skifta fokus till en säker butiksverksamhet. Vidare konstateras att ett förändrat konsumentbeteende och digitalisering har varit de mest förekommande omvärldsfaktorerna som, bortsett från covid-19, bidragit till de strategiska förändringarna. Hur framgångsrika dessa förändringar anses grundas slutligen i det faktum att fallföretagen lyckats genomföra de strategiska förändringarna som i sin tur minimerat de negativa konsekvenserna till följd av pandemin. / Background: Covid-19 has resulted in devastating consequences for individuals, societies and organizations. A new form of consumer behavior has emerged which has challenged retail companies to act and react to these new changes. Hence, retail companies have been required to change their strategy to stay competitive and adapt to the new circumstances. A “new normal” has imprinted the society which, therefore, creates both opportunities and difficulties in the continuation of conducting business and generating profitability in retail companies. Examining strategic changes as a result of Covid-19 then becomes a relevant and interesting subject due to the lack of scientific research within this field.  Purpose: The purpose of this study is to gain an increased understanding of what strategic changes retail companies have conducted during the pandemic and whether or not these changes have been successful.  Methodology: This qualitative study is based on a phenomenological perspective with an abductive approach. The collection of empirical data was conducted through semi-structured interviews with seven different managers from six different retail companies. The respondents were selected based on three different selection methods which are goal-oriented-, convenience- and a snowball method.  Conclusion: In the conclusion, it is determined that the strategic changes in retail companies are characterized by an increase in e-commerce as well as a focus on conducting a safe in-store environment. Further, it is stated that the most common exogenous factors, besides Covid-19, contributing to strategic change in the retail companies are changed consumer behavior and increased digitization. Whether these changes are successful or not is being determined by the completion of the implementation of these changes as well as mitigating the negative effects caused by the pandemic.

Saab är ett ledande företag på marknaden inom försvar- och säkerhetslösningar. De levererar produkter, tjänster och lösningar inom både militärt försvar och civil säkerhet. Saab Aeronautics tillverkar och utvecklar stridsflygplanet JAS 39 Gripen. Saab har en pågående affär med det brasilianska flygvapnet som inkluderar produktion och utveckling av totalt 36 stycken stridsflygplan av modellerna Gripen E och Gripen F. Planering kan ske på strategisk, taktisk eller operativ nivå. Om leveranstiden till kunden är lång är det vanligt att den strategiska och taktiska nivån slås samman, vilket också är fallet på Saab där nivåerna slagits samman och benämns som huvudplanering. Huvudplaneringen har som uppgift att ta fram ett huvudprogram för produktion av Gripen med en planeringshorisont på tio år. För att produktionen ska vara effektiv är det viktigt att huvudprogrammet är så bra utformat som möjligt, samt att det inkluderar alla avtalade teknikutbyten. I dagsläget har huvudplaneringen inget optimeringsverktyg som på ett systematiskt vis inkluderar de faktorer som bör tas hänsyn till vid framtagandet av ett huvudprogram. Syftet med examensarbetet är att utreda vad som krävs för att huvudplaneringen ska kunna ta hänsyn till fler faktorer vid framtagande av huvudprogram. En matematisk modell för Saab togs fram och därefter var planen att implementera den i Excel, eftersom huvudplaneringen använder denna programvara i dagsläget. Under arbetets gång upptäcktes det att Excel har begränsningar som gjorde att det inte var möjligt att implementera den matematiska modellen enligt den matematiska notationen. En avvägning om att endera fokusera på implementerbarhet eller teknisk noggrannhet gjordes och implementerbarhet valdes. Ett verktyg som inkluderar de krav som anges i den matematiska modellen skapades i Excel. För att verifiera den matematiska modellen implementerades den i optimeringsverktyget AMPL. Därefter gjordes en jämförelse mellan de olika verktygen för att visa på eventuella skillnader i resultatet som de genererade. Arbetet resulterade i en matematisk modell för Saab och ett verktyg i Excel. Modellen tar hänsyn till olika typer av teknikutbyte, att ledtiden är inom tillåtet tidsspann för varje aktivitet och att glapptider minimeras. Verktyg i Excel tar hänsyn till faktorerna som inkluderades i den matematiska modellen. För att målet ska uppnås krävs djupare utredning kring befintliga programvaror eller att investera i en ny programvara. / Saab is a global company within defense and security, and they deliver products, services and solutions within military defense and civil security. The business area Aeronautics develop and produce the aircraft system JAS 39 Gripen. Saab has a contract with the Brazilian air force which includes development and production of 36 aircraft systems. There are three different levels of planning, strategical, tactical and operational. It is common to merge the strategical and tactical level if the delivery time is long. The strategical and tactical level at Saab is one unit and they are called Master Planning. The main task for Master Planning is to create a master production schedule with a planning horizon of ten years. It is important that the master production schedule includes all technological transfers and that the schedule is as efficient as possible. They do not use any technological tool that systematically includes all factors that needs to be taken into account when creating a schedule. The aim with this master thesis is to investigate how more factors can be integrated when developing the master production schedule. A mathematical model for Saab was created. Then the plan was to implement the mathematical model in Excel, since the Master Planning use this tool currently. During the implementation it was discovered that Excel has limitations that makes it impossible to implement the mathematical model according to the mathematical notation. A tradeoff was made, to either focus on implementability or technological accuracy, and implementability was chosen. Then a tool was created in Excel, which includes the requirements from the mathematical model. To verify the mathematical model, it was implemented in the optimization tool AMPL. Then a comparison between Excel and AMPL was made, to be able to show possible differences. The result of the master thesis is a mathematical model for Saab and a tool in Excel. The mathematical model includes different types of technological transfer, lead time requirements and minimization of gap time. The tool in Excel includes the requirements which is specified in the mathematical model. To be able to achieve the goal, an investigation must be done to find out if Saab can use any existing software at the company or if they need to invest in a new type of software.

Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur utvalda praktiker i kommunikationsbranschen i Karlstad upplever anpassningen av sociala medier och dess roll för relationsskapande genom strategisk kommunikation.  Huvudfrågeställning: Hur upplever de utvalda praktikerna i den bransch som borde vara i framkant inom kommunikation anpassningen av det strategiska skiftet som sociala medier medfört?  o Hur upplever praktikerna sociala mediers roll i den strategiska kommunikationen för relationsskapande?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som kommunikationsväg förklaras genom Social Information Processing Theory?o Hur kan praktikernas upplevelser av relationsskapande genom sociala medier som strategisk kommunikation förklaras genom Relationship Cultivation Strategies? Teorier: Social Information Processing, Relationship Cultivation  Metod: I denna studie har vi använt oss av metoden kvalitativa intervjuer och genomfört undersökningen på nio praktiker verkande i byråer inom kommunikationsbranschen. Praktikerna hittades genom Karlstads företagsregister och kontaktades sedan via mejl vid rekrytering. Efter att vi genomfört intervjuerna bearbetades materialet i NVivo där vi med hjälp av resultatet kunde kategorisera olika teman. Genom resultatet analyserade och diskuterade vi fram slutsatser. Slutsats: Inledningsvis kan vi efter våra kvalitativa intervjuer dra slutsatsen att sociala medier möjliggör för olika syften vilket resulterar i att rollen i den övergripande kommunikativa strategin skiljs åt beroende på praktikernas skilda upplevelser. Vi kan även dra slutsatsen att sociala medier främst upplevs som en kommunikationsväg för att intensifiera och integrera relationer, snarare än att initiera relationer, vilket betyder att upplevelserna till viss del kan förklaras genom Social Information Processing Theory. Vi kan också dra slutsatsen att praktikernas upplevelser av relationsskapande i sociala medier kan förklaras genom de flesta kommunikativa insatserna från Relationship Cultivation Strategies, med ett undantag (networking). Dock kan vi också se att strategierna inte alltid appliceras i relationsskapande syfte utan kan grundas i andra motiv. Avslutningsvis kan vi antyda att praktikernas verkan inom kommunikationsbranschen (som bör vara i framkant gällande strategisk kommunikation för relationsskapande) inte förhindrar att praktikerna tampas med att efterleva det de själva predikar. / Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how selected practitioners in the communications industry in Karlstad experience the adaptation of social media and its role for relationship building through strategic communication. Research question: How do the selected practitioners in the industry who should be at the forefront of communication experience the adaptation of the strategic shift that social media has brought about? o How do the practitioners experience the role of social media in the strategic communication for relationship building? o How can the practitioners experiences of relationship building through social media as a means of communication be explained through Social Information Processing Theory? o How can the practitioners experiences of relationship building through social media as strategic communication be explained through Relationship Cultivation Strategies? Theories: Social Information Processing, Relationship Cultivation Method: In this study, we have used the method of qualitative interviews and conducted the survey on nine practitioners working in agencies in the communications industry. The interns were found through Karlstad's business register and were then contacted via email when recruiting. After we conducted the interviews, the material was processed in NVivo, where we could use the results to categorize different themes. Through the result we analysed and discussed our way to conclusions. Conclusion: Initially, after our qualitative interviews, we can conclude that social media enables different purposes, which results in different roles in the overall communicative strategy depending on the different experiences of the practitioners. We can also conclude that social media is primarily perceived as a communication path to intensify and integrate relationships, rather than initiating relationships, which means that the experiences can to some extent be explained through Social Information Processing Theory. We can also conclude that practitioners' experiences of relationship building in social media can be explained by most communicative efforts from Relationship Cultivation Strategies, with one exception (networking). However, we can also see that the strategies are not always applied for relationship building purposes but can be based on other motives. In conclusion, we can suggest that the practitioners' occupation within the communication industry (which should be at the forefront of strategic communication for relationship building) does not prevent practitioners from struggling to live up to what they preach.

War is rarely fought on equal terms. On the contrary, before an upcoming war, stronger actors are often predicted to be the winner against the weaker one. History offers several examples that this isn’t always the case, if the weaker actor plays their cards well. Sweden’s military-strategic doctrine (MSD 16) describes the will, in case of being attacked, to win togheter with other actors - or to avoid defeat on it’s own. These descriptions are eerily similair to the German invasion of Norway 1940 and the Winter War 1939 – 1940. Supported by the Allies, Norway didn’t win, which led to a German occupation. Finland, on it’s own, avoided defeat, rendering in a draw against the Soviet Union. The study’s aim is to test Arreguín-Toft’s Strategic Interaction theory. Furthermore, the study aims to shed light on the strategic methods that resultet in success and adversity, in relation to the weak actor’s strategic goals. The results show that the Strategic interaction theory can explain the outcome of the conflicts to a certain degree. Success and adversity are both identified in the cases and serves as empirical basis that, to a certain degree, supports the will of the Swedish military-strategic doctrine.

Historiskt har samhällsfastigheter alltid ägts av offentlig sektor men på senare tid har intresset för utomstående investeringar från externa fastighetsbolag ökat och idag är ägandet av samhällsfastigheter avsevärt mer diversifierat. Valet att äga eller hyra samhällsfastigheter är således en debatterad och aktuell frågeställning i svenska kommuner. Kommuner kan välja strategisk styrning att antingen äga eller hyra samhällsfastigheter, eller en kombination av dessa. Till den strategiska inriktningen använder kommuner en operativ styrning för att hantera sitt fastighetsbestånd – där de väljer styrning på övergripande eller objektsnivå. Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur den strategiska styrningen kan påverka den operativa styrningen. Studien utgår från en teoretisk referensram bestående av institutionell och situationsbaserad teori samt tidigare forskning. Utifrån strategisk och operativ styrning har även en teoretisk modell med förväntningar utvecklats vilket utgör en bas i studiens empiri och analys. För att uppnå syftet utförs en flerfallstudie på relationen mellan strategisk och operativ styrning på tio svenska kommuner genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Kommunerna valdes för att överensstämma med den teoretiska modellen. Empirin för studien visar att den teoretiska modellen med tillhörande förväntningar till övervägande del kunde stärkas. Studien kom fram till slutsatsen att kommuner väljer strategisk styrning baserat på ekonomiska faktorer samt om de ser sig förmå att hantera ett fastighetsbestånd på egen hand eller om en extern part är bättre lämpad. Detta betyder att studien har visat att kommuner vid val av strategisk styrning överväger om det ska föreligga ett oberoende eller beroende till externa parter. Vid ägande av samhällsfastigheter används operativ styrning på både övergripande och objektsnivå, medan vid hyrande av samhällsfastigheter används endast objektsnivå.