A decision has been made that the Swedish and the Finnish Navy will expand their cooperation by creating the “Swedish-Finnish Naval Task Group” (SFNTG). Based on Michael Codner’s theory of interoperability, this essay’s aim is to investigate if the Swedish and the Finnish currently are interoperable with each other, due to their military strategic concepts. According to Codner, similarities between the cooperating nation’s military strategic concepts are required in order to reach a high degree of interoperability. This essay will analyze and compare Sweden and Finland’s military strategic concepts, based on three categories; Global Projection, Territorial Defence and Combat Capability. The conclusion is that there are differences between the Swedish and the Finnish military strategic concepts in every category, of varying degrees. By looking at the results of this investigation, it is clear in what direction the two nations have to adapt their concepts to enable a high degree of interoperability for the future of the SFNTG.

Uppsatsen syftar till att analysera hur försvarsmakten omhändertar krigsvetenskapens variabler för ledning –teknik, människa och metod– i dess tre nivåer; den militärstrategiska, den operativa samt den taktiska.Metoden som används utgörs av en kvalitativ metod som analyserar försvarsmaktens inriktande och styrande dokumentation.Resultatet visar att försvarsmakten till stor del omhändertar krigsvetenskapens teorier om ledningssystem.Det finns idag en otydlighet hur begreppet ledning omhändertas av försvarsmakten. Från att historiskt varit en egenskap hos en befälhavare har ledning i nutid utvecklats till något som har karaktäriserats till att utgöra ett system där människor möter metoder och teknik med syfte att skapa en planerad samordning av en given verksamhet med givna komponenter i en mer eller mindre känd kontext. Ledning inom försvarsmakten definieras olika beroende på vilket reglemente, doktrin eller anvisning som behandlar området.Forskningsmässigt är ämnesområdet är relativt nytt, även om företeelsen ledning troligvis har funnits så länge som människan har ägnat sig åt strid och krigskonst. Genom systematisering, vetenskapligt intresse och inte minst en teknisk utveckling, har behovet av att studera krigets ledning ökat för att kunna behålla och utveckla krigföringsförmåga.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

Denna flerfallstudie ämnar undersöka hur relationen mellan strategi och ekonomistyrning ser ut i startupföretag. Fyra fallföretag valdes ut och har genom semi-strukturerade intervjuer tillfrågats om dess strategi och ekonomistyrning. Det empiriska materialet har analyserats med utgångspunkt i den strategiska typologin av Miles och Snow (1978) samt Malmi och Browns (2008) modell för ekonomistyrning som ett paket. De empiriska resultaten analyserades först enskilt och jämfördes sedan. Studiens resultat visar att startupföretag använder flera strategiska arketyper samtidigt och att samtliga företag använder ekonomistyrning i olika utsträckning. Det är utifrån dessa resultat inte möjligt att se någon indikation på att det finns en relation mellan strategi och ekonomistyrning i startupföretag utifrån Miles och Snows (1978) typologi. Dock finns indikation på relation mellan variablerna utifrån typologin av Carter et al. (1994) då startupföretag som tillämpar en tydlig strategi också tillämpar mer ekonomistyrning än de startupföretag som tillämpar flera strategier samtidigt.

Bakgrund: En ny form av organisationsstruktur, som ofta benämns som självstyrande organisationer, har växt fram de senaste decennierna, framför allt inom branscher som kräver att företagen snabbt anpassar sig till nya miljöer och förutsättningar. Det tydligaste kännetecknet är att makten att fatta mer övergripande beslut är delegerad och att anställda har befogenhet att fatta beslut som inte bara ligger inom deras roll utan större beslut som påverkar andra eller hela organisationen. Strategiska beslut är ofta nära kopplat till en chefsroll eller ledningsfunktion vilket mynnade ut i intresset att undersöka hur självstyrande organisationer fattar strategiska beslut.  Syfte: Syftet med studien var att skapa förståelse för hur beslutsprocessen ser ut kring strategiska beslut i självstyrande organisationer.  Metod: Studien har utgått från en induktiv ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av tre kvalitativa intervjuer. Kodning användes för att tolka det insamlade empiriska materialet och analysera det.  Slutsats: Studiens resultat visar att när större strategiska beslut med stor påverkan på organisationen ska fattas tillämpas hierarki i den benämningen att besluten flyttas en nivå upp till exempelvis en styrelse. Samtidigt fattas större delen av besluten i organisationen med hjälp av en rådgivningsprocess. Några grundläggande förutsättningar för att beslutsprocessen ska fungera i en självstyrande organisation är öppenhet, transparens och kommunikation. Öppenheten är kopplad till möjligheten att ta initiativ till beslut och att det är öppet för alla. Befogenheten och möjligheten att ta beslut utgår från att alla har tillgång till samma information, därför är den finansiella informationen transparent i organisationerna. Kommunikation och kommunikationsplattformar är kittet i de självstyrande organisationerna. De bidrar till öppenheten och transparensen så att alla kan ta initiativ och att besluten som fattas enkelt kan kommuniceras. Avslutningsvis visar studiens resultat att rådgivningsprocessen som används för att fatta besluten bidrar till att kvalitetssäkra dem genom att konstruktiv feedback tillämpas.

Trafikverket har satt ett mål att ha en klimatneutral infrastruktur till år 2040 som verkställs genom att bland annat ställa klimatkrav i förfrågningsunderlagen till deras projekt. Dessa krav kan komma att betyda stora omställningar för entreprenadföretag. Detta har Nyab Infrastruktur, som driver Trafikverkets projekt E4 Sikeå Gumboda, identifierat och ser att framtiden med dessa klimatkrav är oviss då man inte vet i vilken riktning de kommer att utvecklas. Vidare har de fått höra vid ett leverantörsmöte att det eventuellt skall införas regionanpassade klimatkrav. Syftet är att inom anläggningsbranschen utreda hur klimatkraven från beställare kommer att förväntas förändras inom en överskådlig framtid i norra Sverige. Syftet är även att utreda hur tekniker utvecklas hos maskintillverkare och materialleverantörer, detta för att på så sätt se hur entreprenadföretag kan anpassa verksamheten för att möta de klimatkrav som antas ställas i framtiden. En litteraturstudie har genomförts för att bidra med vetenskaplig grund för det resultat som intervjustudien och dokumentstudien bidrog med. Intervjustudien inkluderar personer från Trafikverket, Nyab Infrastruktur samt några materialleverantörer. Dokumentstudierna har kompletterat med information som intervjustudien inte kunde bidra med. Vidare har en resultatet från dessa tre datainsamlingar analyserats för att se trender om hur framtiden inom anläggningsbranschen kan komma att förändras. Offentliga beställare har en stor möjlighet att påverka i vilken takt en klimatomställning sker genom upphandling, det är dock viktigt att kraven läggs på en rimlig nivå. Materialleverantörer och maskintillverkare utforskar ständigt ny teknik och andra metoder för minskad klimatpåverkan från deras produkter. För just fordon och arbetsmaskiner är drivlinor det som utvecklas mest just nu. Entreprenadföretag måste även se över vilka som är inblandade i klimatarbetet inom företaget. Sedan en tid ställer Trafikverket krav på projekt genom att kräva minskade utsläpp samt fossilfrihet. Framåt kommer kraven skärpas och specificeras ytterligare. Allt fler fordon och arbetsmaskiner elektrifieras med tiden och fler modeller är under utveckling eller i prototypstadier. Materialtillverkare kollar på hur man kan implementera mer cirkulära flöden i tillverkningen. Det finns inga regionala skillnader från Trafikverkets håll, dock kan klimatkraven anpassas efter projektet om omständigheterna tillåter det. Entreprenörer rekommenderas därför alltid kolla upp om det förekommer alternativa klimatkrav i det aktuella projektet, samt att hålla koll på vad marknaden erbjuder i form av klimatneutrala lösningar för anläggningsbranschen. Vidare rekommenderas entreprenadföretag inkludera samtliga inom företaget, inte minst samtliga inom projektorganisationen, i klimatarbetet för att minska utsläpp.

Det finns flera incitament för företag att implementera en hållbarhetsstrategi. Styrning är ett verktyg för att implementera en strategi, då styrning kan förvandla intentioner till handlingar i praktiken. Studien syftar till att ge ökad förståelse för hur en organisations styrning av hållbarhetsstrategin får genomslag hos mottagarna i praktiken i form av strategiska aktiviteter. Det är av betydelse för att förstå om styrningen leder till konsekvenser och förverkligas hos mottagarna. Studien utfördes genom en kvalitativ fallstudiedesign, där ett fallföretag studeras utifrån ledarperspektiv och mottagarperspektiv. Perspektiven analyserades utifrån Simons (1995) ramverk Levers of Control, där ledarperspektivet analyserades utifrån hållbarhetsstyrningen och mottagarperspektivet utifrån strategiska aktiviteter. Resultatet visade att styrsystemen i Simons (1995) ramverk förverkligas i olika utsträckning, där de möjliggörande styrsystemen förverkligades mer än de begränsande styrsystemen. Slutsatsen är att de styrsystem som används mest av ledarna har påvisat strategiska aktiviteter hos mottagarna, vilket understryker styrningens betydelse för att omsätta strategi till praktik.

No description available.

Studien omfattar 50 observationer av bolag inom First North och undersöker två hypoteser relaterade till demografisk mångfald inom ledningsgrupper och strategiska beslut. I studien förväntades demografisk mångfald ha en negativ påverkan på effektiva strategiska beslut och en positiv påverkan på strategiska beslut av kvalitet. Hypoteserna accepterades delvis och studien konstaterade att endast en del av de demografiska karaktärsdragen har en påverkan på strategiska beslut. / The study contains 50 observations of companies in First North and examine two hypothesises related to demographic diversity in top management teams and strategic decisions. The study expected demographic diversty as having a negative impact on effective strategic decisions and have a positive impact on quality of strategic decisions. The hypothesises showed partial support and found that only some of the demographic characteristics had an impact on strategic decisions.

Syfte: Tidigare forskning har visat att det finns ekonomiska, sociologiska och strategiska faktorer som kan vara motiv till outsourcing. Vidare menar forskningen att det finns begränsat med studier som fokuserat på vilka strategiska faktorer små och medelstora företag ser som motiv till outsourcing. Därför syftar denna studie till att skapa förståelse för vilka strategiska faktorer som småföretag ser som motiv för outsourcing av ekonomifunktionen samt vilken betydelse de olika motiven har. Metod: Studien utgår från ett socialkonstruktivistiskt och ett hermeneutiskt perspektiv. Vidare bygger studien på en kvalitativ forskningsstrategi och abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och det empiriska materialet har samlats in genom tio semi-strukturerade intervjuer med respondenter från olika företag. Materialet har sedan bearbetats och analyserats för att till sist presentera ett bidrag Resultat & slutsats: Studiens resultat visar på både likheter och skillnader mot tidigare forskning. Samtliga strategiska faktorer som presenterades i det teoretiska avsnittet bekräftades som motiv till outsourcing av respondenterna i den empiriska delen. Vad som skiljer empirin mot den befintliga teorin är rangordningen över vilken faktor som anses vara det starkaste motivet till outsourcing. Förslag till fortsatt forskning: Då respondenternas svar tydligt kategoriserades utifrån vilken position respondenterna hade på företagen, anser vi att det hade varit intressant att undersöka de olika kategorierna var för sig. Ett annat förslag till vidare forskning är att dela upp och studera de olika delarna av ekonomifunktionen var för sig, då vi kunde urskilja tydliga skillnader mellan respondenternas åsikter beroende på vilken del av ekonomifunktionen de outsourcade.   Uppsatsens bidrag: Studien har lämnat ett teoretiskt bidrag i den mening att resultatet från empirin skiljer sig till viss del från tidigare forskning. Studien har även lett till ett praktiskt bidrag som leverantörer av redovisningstjänster kan ha användning av i den dagliga verksamheten. / Aim: Prior research has shown that there are economic, sociological and strategic factors that affect the decision of outsourcing in companies. Research has mainly focused on outsourcing in big enterprises, why researchers asks for more studies focusing on small and medium enterprises. Therefore, the aim for this study is to provide understanding of which strategic factors small enterprises sees as motives for outsourcing and what importance the different factors have. Method: The study is based on a social constructive and hermeneutic perspective. Further the study has taken a qualitative research strategy and an abductive research approach. The theoretical framework is built on prior research and the empirical data has been collected by ten semi-structured interviews with respondents from different enterprises. The material has been processed and analyzed to present a contribution. Result & Conclusions: Study results show both similarities and differences with previous research. All strategic factors presented in the theoretical section were confirmed as the motives for outsourcing by the respondents in the empirical part. What distinguishes the empirical data from the existing theory is the rank of the factor that is considered the strongest motive for outsourcing. Suggestions for future research: Given that the respondents' answers clearly were categorized on the basis of the position of the respondents had on businesses, we believe it would have been interesting to examine the different categories separately. Another suggestion for further research is to divide and study the various components of the finance function separately, this because we could discern clear differences between respondents' opinions depending on which part of the finance function outsourced. Contribution of the thesis: The study has provided a theoretical contribution in the sense that the results from the empirical data differs somewhat from earlier research. The study has also led to a practical contribution that suppliers of accounting services could use in daily operations.