<p>Strategiska allianser eller förvärv är idag ett populärt sätt för företag att öka sina marknadsandelar och säkra den framtida utvecklingen för företagen. Detta är dock ingen enkel lösning och många strategiska allianser och förvärv misslyckas. För att undvika detta måste företagen vara medvetna om de risker som finns med denna sorts samarbeten. Strategiska allianser och förvärv innebär även förändringar i företagets försörjningskedja. Detta är den problematik som ITAB Shop Concept står inför då de nyligen har förvärvat och inlett ett samarbete med två fabriker i Tjeckien, dit de skall flytta sin produktion av IKEA:s kassadiskar. Vårt syfte är därför att påvisa vilka risker som uppstår vid samordningen av en förändring i försörjningskedjan, samt att studera hur de kulturella skillnaderna som finns kommer att påverka densamma. Med utgångspunkt i detta kommer olika designförslag på försörjningskedjor att ges.</p><p>Vår ansats i uppsatsen har varit en fallstudie av kvalitativ karaktär. Detta för att få en djupare förståelse i ITAB Shop Concept och de risker som deras försörjningskedja utsätts för när produktionen flyttas till Tjeckien. Vi har valt att arbeta efter det analytiska synsättet då detta passar vårt syfte bra. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med berörda parter både i Sverige och Tjeckien, samt utfört observationer och samlat in data på ITAB Shop Concept Jönköping AB. Intervjuerna och den insamlade informationen har sedan bearbetats och analyserats utifrån vårt syfte med hjälp av referensramen.</p><p>Slutsatserna med vår uppsats är att vid en förändring i en försörjningskedja finns det många risker att ta hänsyn till. Dessa risker påverkas av kulturella skillnader och svårigheter i informationsutbytet. För att minska inflytandet av riskerna är det viktigt att vara medveten om att de finns samt att kartlägga dem. Viktigt att notera är att risk management är en ständigt pågående process som kräver ständigt arbete. Vi anser att i ITAB:s fall är en självstyrande produktion i Tjeckien att föredra eftersom försörjningskedjan förenklar flödet av information samt att kommunikationssvårigheterna blir mindre.</p>

<p>Bakgrund: En omvärldsförändring som under senare tid hamnat i fokus världen över är avregleringar och en av de sista marknaderna i Sverige som har avreglerats är elmarknaden. Många problem som ett företag möter vid en avreglering härrör från att företagsledningen har vuxit fram ur ett tänkande baserat på en monopolmarknad istället för på en konkurrensutsatt marknad. Ett verktyg som en företagsledning använder sig av, för att företaget ska kunna vara flexibelt och anpassa sin strategi för framtida förändringar, är interaktiva styrsystem. Däremot behöver inte ett interaktivt styrsystem som idag är berättigade vara det rätta imorgon. Detta faktum gör det intressant att undersöka om ett företag klarar av att anpassa sig samt förbli en konkurrenskraftig aktör på den nya marknaden. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förändringar en avreglering av den svenska elmarknaden har på Vattenfalls interaktiva styrsystem och vad de eventuella förändringarna beror på. </p><p>Avgränsningar: I denna undersökning ämnar vi inte bedöma Vattenfalls val av strategi eller Vattenfalls marknadsprognos innan respektive efter avregleringen. Vidare har vi valt att avgränsa denna undersökning till att gälla distributionen av el till slutkund, vilket gör att det endast är Vattenfalls försäljningsavdelning som är av intresse i denna undersökning. Slutligen kommer inte att behandla interaktiva styrsystem som anknyter till juridiska strategiska osäkerheter och vi kommer inte heller försöka identifiera brister och svagheter med Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler. </p><p>Genomförande: Den data som denna undersökning består av har samlats in genom en kvalitativ metod, där vi har gjort intervjuer med anställda på Vattenfall AB. Till viss del har vi använt oss av sekundärdata likt statliga rapporter, Internet och årsredovisningar. </p><p>Resultat: Denna undersöknings resultat kan summeras med att Vattenfalls interaktiva styrsystem och dess beroendevariabler inte har genomgått någon markant förändring. Strategin har förändrats från att vara produktorienterad till att vara kundorienterad och liknas vid en differentieringsstrategi. Vattenfalls marknadsprognos är i stort oförändrad. Även de strategiska osäkerheterna har förändrats marginellt. I detta fall är den tydligaste förändringen att kundorientering har blivit en strategisk osäkerhet, vilket beror på att den svenska elmarknaden utsattes för konkurrens i och med avregleringen. Vad gäller interaktiva styrsystem har tre system förblivit oförändrade. Ett interaktivt styrsystem, logistiksystem, har försvunnit i och med avregleringen och istället har ett kundorienterat styrsystem skapats. Det ska dock tilläggas att det före detta logistiksystemet täcks upp av kundorienteringssystemet.</p>

Den svenska säkerhetspolitiken har genomgått stora förändringar sedan kalla kriget. Den tidigare inriktningen av alliansfrihet och neutralitet har ersatts av en solidaritetspolitik. Syftet med uppsatsen är att undersöka om synen på användning av det militära maktmedlet har förändrats i takt med den säkerhetspolitiska omställningen. Uppsatsen antar karaktären av en innehållsanalys, med utgångspunkt i den strategiska hierarkin och fyra konstruerade jämförelsedimensioner: mål, medel, metoder och hot. Två försvarspropositioner analyseras, från år 1982 och år 2008.  Undersökningen visar att både hotbild och den förändrade säkerhetspolitiska inriktningen har medfört en förändrad syn på det militära maktmedlet. Försvarsmaktens exklusivitet för användning i krig har minskat, till förmån för funktionen som krishanteringsinstrument i samverkan med andra maktmedel.

Propositionen Ett användbart försvar från 2009 innebar ett slutgiltigt brott med den gamla idén om alliansfrihet och neutralitet – ersättningen blev vad som kommit att kallas en ”solidaritetstrategi”. Parallellt med denna strategiska omläggning har omfattande förändringar skett på andra områden inom säkerhetspolitiken, bl.a. i det att värnplikten i praktiken avskaffats. Dessa olika reformer sammanfaller förvisso i tid, men de kausala sambanden är inte självklara. Utgångspunkten i undersökningen är därför att söka klargöra hur väl den svenska säkerhetspolitikens mål och metoder hänger samman, givet att utformningen av dessa är sprungna ur olika faktorer. Föreligger överensstämmelse, dels inbördes mellan olika metoder för att nå målen, dels mellan dessa metoder och den övergripande målsättningen, eller går det att identifiera brister och oklarheter? Den metodologiska utgångspunkten har varit en innehållslig idéanalys, där propositionen Ett användbart försvar tillsammans med regeringens utrikesdeklaration använts för att teckna en bild av den säkerhetspolitiska målsättningen och strategin utifrån den strategiska hierarkin. Denna bild har i sin tur sedan analyserats med utgångspunkt i begreppet policykoherens. Slutligen har analysen placerats i en kontext, i det att den sätts i relation till motsvarande förhållande i den föregående svenska säkerhetspolitiska epoken, det kalla kriget. Undersökningen visar att den säkerhetspolitiska strategin hänger relativt väl samman på de högre nivåerna, i det att den betonar samarbetesstrategier för att nå säkerhet tillsammans med andra länder. I de stratgier som syftar till konkret genomförande återfinns dock koherensproblem, främst knutet till den unilaterala solidaritetsförklaringen och den militära allianfriheten; säkerhet ska skapas tillsammans med andra, men samtidigt saknas garantier för att hjälp faktiskt kommer i händelse av kris eller konflikt. Mindre koherensproblem uppstår som följd av detta, men förekommer också självständigt i det att hotbilden som beskrivs i propositionen är mångtydig och därmed undandrar sig den analys som skulle krävas för att kunna beskriva politiken som sammanhängande.

In order for companies to be able to reach the global market more easily and to meet customers’ expectations, strategic alliances have increased. Strategic alliances form when two or more companies decide to cooperate to reach a higher strategic purpose, which they cannot do individually. Many alliances do not succeed and strategic alliances are often very difficult to manage and requires a competent management and leadership. Previous research claims that leadership plays a major role in the success of strategic alliances. The aim of the study was to contribute to better understanding of what impact leadership have in strategic alliance. The method used was based on a qualitative research design with semi structured interviews from six companies in different sectors. The results of the study indicate that leadership has an important impact in a strategic alliance. The results also indicate that the four success factors; trust, interdependence, communication and conflict management, are important to succeed with the alliance. Leaders strives to create trust by building good relationships internally and externally within the alliance. The leaders of the companies experienced interdependence which was considered positive. All leaders put a lot of effort to ensure good communication, which is done by being transparent, straightforward, open and honest in his communication. The few conflicts that arose in the alliances were resolved at one time by being diplomatic and creative.

Alliances should have a big amount of capabilities and strong individual states to deter successfully. NATO needs to decide who their adversary is, what actions to deter and what countermeasures to deter them. They should also increase their conventional forces and willingness to use nuclear weapons as a response to aggression. With this background in previous research the problem of this thesis is how does an alliance deterring strategy look like and how is it tailored to fit the adversary, threat and countermeasures. The aim for this thesis is to explain how the deterring strategy of NATO looks like and how it has changed since after the cold war till today. The results show that the deterring strategy has changed focus. From the focus on territorial, broad and denial deterrence in the strategic concept from 1999. To the focus on territorial, extended, broad and denial deterrence in the NATO summit meeting in Warsaw 2016.

Strategisk roll av informationssystem har börjat diskuteras i allt större utsträckning i och med uppkomsten av den Internetbaserade elektroniska handeln mellan företag, Business-to-Business (B2B). För att kunna uppskatta den strategiska betydelsen av införandet av ett sådant system krävs att företagen begrundar sin allmänna affärsstrategi utifrån informationssystemets potential. Befintliga ramverk för informationssysystemsutveckling innehåller riktlinjer för kartläggning av de strategiska förändringarna men räcker inte till för att enskilt utvärdera B2B:s strategiska bidrag. En sammanställning av flera befintliga ramverk har resulterat i ett nytt ramverk som mer enhetligt kan analysera företagens allmänna affärsstrategi med avseende på B2B. I sin tillämpning har ramverket uppvisat förmågan att väcka en diskussion kring de potentiella förändringarna i företagens strategiska läge utifrån deras informationssystems utvecklingsmöjligheter.

ERP-implementationer är en komplex process som ofta stöter på problem. Det är väl känt och beror ofta på den stora komplexitet som verksamhetsförändringen medför. Trots att verksamheter spenderar betydande resurser på att investera i ett ERP ses många ERP-implementationer som misslyckade då förväntade fördelar och mål inte uppnås i verksamheten. Tidigare har ett flertal kritiska framgångsfaktorer identifierats. I denna studie undersöks relationen mellan två av dessa, förståelse för strategiska mål samt utbildning av användare. Studien undersöker hur en verksamhets arbete med strategiska mål inför och under en ERP-implementation kan påverka utbildning av användare. Studiens resultat visar att en verksamhets målarbete kan ha stor påverkan på utbildning av användare.

Storbritannien beslutade år 2016 att gå ur EU, ett fenomen som kom att benämnas som ”Brexit”. Utträdet kommer att påverka de företag som är verksamma på den brittiska marknaden. Denna studie ämnar undersöka hur företagen förbereder sig inför Brexit. Utgångspunkten är institutionell teori där företag antas påverkas av förändringar i sin omgivning. Tre multinationella företag som bedriver verksamhet i Sverige och Storbritannien har studerats genom intervjuer med deras representanter. Även tre branschorganisationer har studerats på samma sätt, varav deras syn har använts i trianguleringssyfte för att stödja fallföretagens uttalanden. Analys har skett genom kodning av intervjuerna, med hjälp av nyckelord och teman.   Studiens resultat visar att endast ett av företagen förbereder sig inför Brexit. Utifrån analysen dras slutsatsen att företag som blir mer involverade i Brexit får en tydligare bild av dess framtida effekter, och därmed även förbereder sig i en högre grad.

Titel: Strategiska beslut bakom reshoring- en studie om hur strategi påverkar reshoringbeslut Författare: Simon Nilsson, Christian Persson och Gustav Andersson Handledare: Natalia Semenova Examinator: Pia Nylinder   Bakgrund och problem Svenska företag har flyttat sin produktion till låglöneländer under många år. Under de senaste åren har det däremot blivit vanligare att företag flyttar tillbaka sin produktion till Sverige igen. Problem som kan uppstå utomlands kan vara kvalitetsproblem, minskad kontroll och flexibilitet vilket bara är ett par exempel om varför företag flyttar hem. Vid strategiska beslut måste företagets strategi tas i beaktande, vilket är ett mindre utforskat område inom ämnet reshoring.  Syfte Syftet med studien är att undersöka hur strategiska beslut ser ut bakom reshoring i svenska tillverkande företag. Uppsatsen ämnar att med djupare förståelse beskriva varför produktion har flyttats hem, bakomliggande faktorer bakom besluten samt hur väl de strategiska besluten är förankrade i bolagens strategier. Metod Denna kandidatuppsats utgår ifrån en kvalitativ ansats med flerfallsstudier. Data kommer att samlas in med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt att företagen har valts ut med ett målstyrt urval. Slutsats Företagens strategiska beslut ser i viss grad lika ut bakom reshoring men det finns även skillnader. Vissa aspekter menar företagen är viktigare än andra vid hemflytt av produktion till Sverige. Företagets strategi är starkt kopplad till de bakomliggande strategiska beslut som ligger bakom reshoring. / Title: Strategic decisions underlying reshoring- a study about how strategy affects reshoring decisions Authors: Simon Nilsson, Christian Persson and Gustav Andersson Supervisor: Natalia Semenova Examiner: Pia Nylinder Background and problem  Swedish companies have moved production to low-wage countries for many years. During the last years it has been common that companies move their production back to Sweden again. Problems can occur abroad and a few examples are quality-issues, lack of control and flexibility which are just some reasons of why companies move back home. At strategic decisions, the companies strategies have to be taken into account, which is a less investigated area within the reshoringsubject. Purpose The purpose of this study is to investigate how does the strategic decisions behind reshoring in Swedish manufacturing companies look like. The thesis is intended, with a deeper understanding, to describe why production moves back, explain the underlying decisions and how the strategic decisions are established in the companies strategies.   Method This bachelor thesis emanates from a qualitative approach with a multiple-case study. The data will be collected from semi-structured interviews and also where the companies have been selected by targeted selection.   Conclusion The companies strategic decisions are, to a certain extent, similar regarding reshoring although there are some differences. Some aspects according to the companies are more important than others in the move of production to Sweden. The companies strategies are strongly connected with the underlying strategic decisions that are at hand to reshoring.