<p>På bara några år har svensk reklam gått från nionde plats till tjugotredje plats bland världens mest prisbelönade länder. Uttalanden i media om en försämrad traditionell svensk reklam påstås bero på ett flertal faktorer, den hårda konkurrensen om svensk talang inom reklam är en. Den digitala framgången visar å andra sidan en ny sida av svensk reklam; fyra av världens tio mest framgångsrika byråer inom digital kommunikation är svenska. Såväl yttre som inre mer branschspecifika krafter påverkar den svenska reklambranschen.</p><p>Av uttalanden i media är det tydligt att förändringar ses på olika sätt. Det torde i sin tur ha en inverkan på hur en aktör med ledande befattning sedan förhåller sig till dessa i den egna verksamheten. Syftet med denna studie är att utifrån kognitiv organisationsteori och teori kring strategiskt förhållningssätt förstå strategiskt tankesätt i reklambranschen. I enlighet med detta syfte studeras föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, för att finna mönster både på individ- och branschnivå. Vi studerar även de uttryck föreställningarna får i strategiskt förhållningssätt.</p><p>Denna studie är av kvalitativ karaktär där intervjuer har gjorts med både reklambyråledare och andra aktörer inom reklambranschen. Genom en empirisk analys på både individ- och branschnivå, samt en teoretisk analys har vi kunnat besvara vårt syfte.</p><p>Studien visar att det, utifrån en samlad bild av rådande föreställningar kring och förhållningssätt till förändringar, är möjligt att förstå det strategiska tankesättet i en bransch. Vi har därigenom funnit gemensamma mönster i strategiskt tankesätt inom reklambranschen på både bransch- och individnivå.</p>

The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of the study is to analyse how storytelling is used and handled by organizations to reach comprehensive organizational goals. Within the all-embracing cultural context of modern Western society, here discussed through the concept of the new economy, strategic storytelling is explored in four areas: organizational discourses of strategic storytelling, narrativity as a resource to create and express values connected to the organization, storytelling as a practice of recontextualization and storytelling as an interactive tool. The data consists mainly of strategic stories but also of interviews, observations and documents collected from four Swedish organizations: two companies, a municipality and a congregation of the Church of Sweden. Applying a narratological, social semiotic and dialogical perspective the study investigates how narrativity is used by organizations as a resource to create identification and relations with and among stakeholders. The analyses in the study indicate that meaning is created in different layers. The structural resources of stories are used in various combinations to make organizations appear in specific ways in different situations. Furthermore, the picture of the organization is shaped not only by the stories themselves but also by the very fact that the organization is using storytelling. The potential of recontextualization that is characteristic of narratives is shown to be essential in offering possibilities of identification and a sense of community through storytelling. Furthermore, the fact that a story is told by an individual is shown to play a crucial role in creating a personalized picture of the organization. In strategic storytelling the interpersonal function seems to dominate over the ideational. This is a major finding of the analysis. More specifically, ideation is used as a tool to create interpersonal relations. The study also indicates that strategic storytelling comes with different possibilities and complications depending on what kind of organization is using it. Moreover, it is proposed that narrative as a form of communication fits perfectly within the broader cultural context of the new economy, characterized by commercialization, informalization, individualization and management practices founded on the strategic use of values.

Studien syftar till att utforska hur HR-medarbetare upplever sin yrkesrolls status och det strategiska värde som de bidrar med. Genom att se över den utveckling HR som yrkesgrupp har genomgått under 1900-talet, samt den transformation som ägt rum, utforskar studien de förändringar som lett fram till det HR vi ser idag. Vidare lägger detta grunden till den statusproblematik som studien behandlar. Den diskussion som förs i studien tar avstamp i en sociologisk infallsvinkel tillsammans med begreppsverktyg som härstammar från sociologen Pierre Bourdieu. Genom dessa verktyg ämnar vi att analysera den verklighet som HR-medarbetarna befinner sig i. Studien är av kvalitativ karaktär där vi genom att intervjua HR-medarbetare utforskar den status de upplever sig inneha, alternativt saknar. Med HR-medarbetare innefattas enbart HR-generalister och HR-specialister då tidigare studier tenderat att främst studera HR-chefer och deras upplevda status. Resultatet visar på att de HR-medarbetare som deltagit i studien upplever sig inneha en viss grad av status och att denna status främst tillskrivs dem genom den stödfunktion de besitter. Genom att studera den transformation som HR genomgått, tillsammans med den empiri som samlats in genom denna studie, visar det sig däremot att HR som yrkesgrupp och dess tillvägagångsätt för att erhålla status skiljer sig från HR-medarbetarnas sätt att erhålla status. / The aim of this study is to explore how HR employees experience their own profession, their status, and the strategic value that they contribute to the organization. Through a historical view of the HR profession, and the transformation that took place during the late 1900s, we examine the changes that helped to create the HR profession we see today. This process gives us the foundation of what this study seeks to explore. The discussion that takes place later on is inspired by a sociological perspective, as well as the tools originated by sociologist Pierre Bourdieu, which are used to analyze the reality of our interviewees. We conduct the study using a qualitative approach where HR generalists and HR specialists are interviewed about their perceived status (or lack thereof). HR employees with a title such as HR manager or HR supervisor have been excluded, since most of the previous studies already covered their experience regarding status and strategic value. The result shows that the HR employees participating in the study experience status and strategic value mainly through the assistant role that they have been appointed, acting as the right hand of the managers they are helping. However, by studying the transformation of HR, along with the data collected through the interviews, we find that there is a difference between how HR as a professional group acquire status, and how HR employees - the generalists and specialists - acquire status.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) innebär att företagen har ett ansvar för den påverkan dess verksamhet har på samhället. Ansvaret består i att identifiera problemområden och frågor som berör företagets intressenter, d.v.s. kunder, anställda, leverantörer, aktieägare samt lokalsamhällen och sedan aktivt agera på att ansvarsfullt sätt gentemot dessa. Det finns ett tydligt gap mellan teorier kring vad CSR är och bör innefatta och hur företagen använder sig av CSR som strategi i sin företagsverksamhet. Det finns ingen entydighet kring vad företagsansvar är och bör vara. Det är troligt att olika branscher, trots stora skillnader, också har gemensamma nämnare vad gäller identifierade utmaningar. Det är av intresse att kartlägga dessa skillnader och likheter i en branschöverskridande jämförelse för att kunna förstå hur företag bäst bör arbeta med sina CSR- strategier. Syftet med denna studie är främst att undersöka hur svenska företag inom olika branscher implementerar strategiskt hållbarhetsarbete i sin affärsverksamhet. Studien ämnar kartlägga hur företagen kommunicerar sitt arbete inom områdena miljö och socialt ansvarstagande, samt identifiera gemensamma faktorer och skillnader som är kopplade till implementering av strategisk CSR. Studien omfattar fyra svenska företag som är börsnoterade och ledande inom sin bransch: ABB, Electrolux, H&amp;M och SEB. Denna studie utgörs av dels en litteraturstudie i syfte att undersöka den vetenskapliga forskningen kring CSR-området och dels har en rad intervjuer genomförts med de företag som ingår i studien. Litteraturstudien visar att den akademiska utvecklingen av CSR helt stannat av då nutida forskning inom området uteslutande hänvisar till tidigare studier. På grund av förvirringen kring begreppet CSR så har svenska företag helt valt övergå till att använda hållbarhet när de beskriver sitt strategiska arbete inom CSR. Resultatet visar att det har skett en branschspecifik anpassning av konceptet CSR både vad gäller tolkning och praktisk tillämpning. Det finns inga egentliga skillnader i hur företagen strategiskt arbetar med CSR eftersom samtliga företag i denna studie tillämpar samma riktlinjer och metoder för intressentanalys, materialitetsanalys osv. Den största skillnaden är vilka aktiviteter som strategierna resulterar i. Här ser man skillnader mellan olika branscher eftersom specifika prioriterade områden är nära kopplade till den egna verksamheten. Det är inte självklart att företag ska ta ett samhällsansvar. Det går inte heller att fastställa hur stort och vilken typ av samhällsansvar företagen bör ta utöver den egna verksamheten. Vad som däremot går att avgöra är att ett företag oundvikligt påverkas av samhället eftersom ett företag utgörs av människor. Slutsatsen är att ju större ett företag är, desto med ansvar kan och bör de ta. / The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) means that companies have a responsibility for the impact its activities have on society. The responsibility is to identify problem areas and issues affecting the company’s stakeholders, that is, customers, employees, suppliers, shareholders, and local communities and then actively acts in a responsible manner towards them. There is a clear gap between theories about what CSR is and should include and how companies use CSR as a strategy in their business. There is no clarity about what corporate responsibility is and should be. It is likely that different industries, despite major differences, also have common denominators in terms of identified challenges. It is of interest to identify these differences and similarities in a cross- industry comparison in order to understand how companies should work with their CSR strategies. The purpose of this study is primarily to investigate how Swedish companies in various industries implement strategic sustainability work in their business. The study intends to identify how companies communicate their work in the areas of environmental and social responsibility, and to identify common factors and differences linked to the implementation of strategic CSR. The study comprises four Swedish companies that are listed and leading within their respective industry: ABB, Electrolux, H&amp;M and SEB. This study consists of both a literature review in order to examine the scientific research in the area of CSR and also includes a series of interviews conducted with the companies. The literature review shows that the academic development of CSR as a concept has come to a standstill since modern research in the field exclusively refer to previous studies. Because of the confusion about the concept of CSR Swedish companies are using the term sustainability when they describe their strategic work in the field of CSR. The results show that there has been an industry- specific adaptation of the concept of CSR in terms of both interpretation and practical application. There are no real differences in how companies are working strategically with CSR, as all companies in this study apply to the same policies and guidelines for stakeholder analysis, materiality analysis etc. The main difference is which activities the strategies result in. Here you see the differences between different industries, since the established areas of priority are closely linked to the companies’ own operations. It is not obvious whether companies should take social responsibility. Nor is it possible to determine how much and what kind of social responsibility companies should take in excess of its own operations. However, it is possible to determine that a company is inevitably influenced by society, since a company consists of people. The conclusion is that the bigger a company is, the more responsibility can and should it take.

Bakgrund: Ledare behöver ofta ta ställning till och hantera nya digitala verktyg. Oftast faller de företag som inte hänger med i digitaliseringens snabba svängar mellan stolarna. Även ledarskapet genomgår en omvandling i och med digitaliseringen. Enkelheten i att kommunicera och dela information bidrar till att utmana hierarkier och funktioner i organisationer. Nu ökar användningen av teknik, inte minst på grund av den pågående Covid-19-pandemin. Det krävs av ledare att hitta nya sätt att fatta beslut på när arbetssituationen inte längre ser likadan ut som tidigare. Med hjälp av scenarioplanering kan ledare förbereda sig på de mer komplicerade besluten. En scenarioplanering handlar om att planera för möjliga utfall i framtiden baserat på det man vet i nuläget. Genom att skildra möjliga utfall hinner ledare planera och förbereda sig om något av dem inträffar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att närmare undersöka vilken påverkan den ökade digitaliseringen kommer få på framtidens ledarroll samt att bidra till en ökad förståelse för hur digitaliseringen förändrar synen på ledarskap och rollen som ledare. Frågeställning: Hur kommer digitaliseringen påverka framtidens ledarskap? Hur kan ledare fatta beslut för att anpassa sig till digitaliseringens utveckling? Hur kan scenarioplanering användas som verktyg för att underlätta ledares beslutsfattande? Metod: Arbetet utgår från en abduktiv ansats med växelverkan mellan teori och empiri. Det empiriska resultatet är framtaget genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberats och genomgått en form av tematisk analys där likheter och skillnader i intervjuerna pekats ut. Empiri och resultat: Empirin utgörs av intervjuer av experter respektive ledare. Expertintervjuerna bidrog till skapandet av scenariokorset och ledarintervjuerna bidrog med ett arbetslivsperspektiv på scenarierna. De fyra scenarier som tagits fram baseras på drivkrafterna kontroll och användning av framtida teknik. När scenarierna diskuterades med ledarna tog de bland annat upp att de hade föredragit mellanvarianter på scenarierna framför ett renodlat scenario. Slutsats: Genom att skapa scenarier svarar uppsatsen på hur digitaliseringen kan påverka framtidens ledarskap. Ledarna såg hellre en kombination av två scenarier istället för att ett scenario inträffar. Med kontinuerligt arbete kan scenarioplanering vara ett effektivt verktyg i den strategiska planeringen och beslutsfattandet. / Background: Leaders often need to take a stand on and manage new digital tools. Most often, the companies that do not keep up with the rapid turns of digitalization fall between the cracks. Leadership is also undergoing a transformation with digitalization. The simplicity of communicating and sharing information helps to challenge hierarchies and functions in organizations. Now the use of technology is increasing, not least due to the ongoing Covid-19 pandemic. Leaders are required to find new ways to make decisions when the work situation no longer looks the same as before. With the help of scenario planning, leaders can prepare for the more complicated decisions. Scenario planning is about planning for possible outcomes in the future based on what is known at present. By depicting possible outcomes, leaders have time to plan and prepare if any of them occur. Purpose: The purpose of the essay is to investigate in more detail the impact that increased digitalization will have on the future leadership role and to contribute to an increased understanding of how digitalisation changes the view of leadership and the role as a leader. Issue: How will digitalization affect future leadership? How can leaders make decisions to adapt to the development of digitalization? How can scenario planning be used as a tool to facilitate leaders' decision-making? Method: The work is based on an abductive approach with an interaction between theory and empiricism. The empirical result is produced through qualitative semi-structured interviews which then were transcribed and underwent a form of thematic analysis where similarities and differences in the interviews were pointed out. Empirical data and results: The empirical data consists of interviews with experts and leaders. The expert interviews contributed to the creation of the scenario cross and the leader interviews contributed with a working life perspective on the scenarios. The four scenarios developed are based on the driving forces of control and use of future technology. When the scenarios were discussed with the leaders, they mentioned, among other things, that they had preferred intermediate variants of the scenarios over a pure scenario. Conclusion: By creating scenarios, the essay responds to how digitalisation can affect future leadership. Leaders would rather see a combination of two scenarios instead of one scenario occurring. With continuous work, scenario planning can be an effective tool in strategic planning and decision-making.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att uppnå en förståelse för vilka strategier svenska indiebolag, utifrån en nutida kontext, använder för att leda och planera sina organisationer för att framgångsrikt konkurrera på en allt mer digitaliserad musikmarknad.    Metod: En kvalitativ fallstudie som behandlar indiebolagens organisatoriska strategier med an abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.    Slutsats: Studien har påvisat att indiebolagen numera bedriver sina organisationer utifrån projektliknande förhållanden där verksamheten bygger på en liten kärna vilken sedan kompletteras med inhyrda konsulter som utför tjänster mot faktura. Nätverk, rykte, kompetens och relationer upplevs vara bland organisationernas viktigaste resurser. Studien har visat att den viktigaste strategin är långsiktighet och att indiebolagen upplever att de måste vara anpassningsbara. Samtidigt betraktar man övriga indiebolag som kontakter och inte konkurrenter. Studien har bevisat att konkurrensen är det stora utbudet av musik och information och svårigheten att dels nå genom bruset men även landa placeringar på redaktionella spellistor.

No description available.

Organizational changes often fails. The strategic communication has shown to be a key factor for the chance of success. At the same time, the perception of the communication professional is vague and obscure (Heide, 2017; Johansson &amp; Heide, 2008). This study aims to illustrate the communication professional role and work method in organizational change and development processes. Seven qualitative interviews was performed in two organisations, one private and one municipal. The data was analysed through an inductive thematic method. Seven roles that the communication professional adopted during these processes could be identified. The roles was different depending on who initiated the change and in what phase they were involved. Some of the roles was more prominent in the private organisation compared to the municipal organisation. Four challenges and phases that the communication professional encountered was also identified. The result showed that the change process was more likely to succeed if the communication was involved before or in the beginning of the process. If the strategic communication was be planned well, the organisation could be prepared for eventual risks.

Vi alla har ett ansvar gentemot samhället vi lever i och det inkluderar samtliga företag men också idrottsföreningarna. Ett begrepp som har vuxit sig starkt och idag är känt som företagets samhällsansvar är Corporate Social Responsibility, CSR. Även om det inte är något krav för organisationer att arbeta med CSR så finns det en förväntning från samhället att organisationer behöver ta ett samhällsansvar. Studiens syfte är att analysera hur svenska dam och herr elitfotbollsföreningar ser på CSR och hur de arbetar med det. Vidare är syftet att undersöka hur elitfotbollsföreningar utvärderar sina CSR-arbeten och hur de mäter nyttan av det i form av en eventuell lönsamhet/värdeskapande. Under studiens gång genomfördes det semistrukturerade intervjuer med FC Rosengård, Kopparbergs/Göteborg FC samt LB07 från OBOS Damallsvenskan och Malmö FF, Falkenbergs FF samt Kalmar FF från Allsvenskan. De respondenterna som intervjuades var personer som är CSR-ansvarig för respektive förening. Studiens resultat visar att samtliga föreningar har ett mål med sitt CSR-arbete men att det finns svårigheter i att mäta nyttan av det. Utöver det visar det sig att fem av sex föreningar anser att deras CSR-arbete är lönsamt för föreningen och samtliga menar att i ett långsiktigt perspektiv kan CSR leda till en ekonomisk lönsamhet. Den första slutsatsen är att CSR är svårdefinierat men att föreningarna vet vad CSR går ut på, de vet hur det ska arbeta med CSR och när begreppet ska användas. Den andra slutsatsen är att samtliga elitfotbollsföreningarna som intervjuades arbetar med strategiskt CSR, vilket betyder att deras samhällsengagemang har en nära koppling till föreningarnas kärnverksamhet. Den tredje slutsatsen är att föreningarna ser en lönsamhet samt andra positiva effekter i CSR, antingen direkt eller indirekt, men att det är svårt att ta fram konkreta nyckeltal som gör det möjligt att mäta lönsamheten i deras CSR-arbeten. / We all have a responsibility to the society we live in. That applies to companies and sports associations as well as private persons. One concept that has grown strongly and today is well known is Corporate Social Responsibility, CSR. Although there is no requirement for organizations to work with CSR, there is an expectation from the society that organizations need to take a social responsibility. The aim of this study was to find out how Swedish women’s and men’s elite football associations work with CSR. Also, how elite football associations evaluate their CSR work and if they measure the benefits of it in the form of possible profitability. During the study, semi-structured interviews were conducted with FC Rosengård, Kopparbergs/Göteborg FC and LB07 from OBOS Damallsvenskan and Malmö FF, Falkenbergs FF and Kalmar FF from Allsvenskan. The respondents were persons who are responsible for CSR in each association. The results of this study show all of the elite football associations that were interviewed work with strategic CSR, i.e. the work with CSR has a close connection to the associations’ core business. They all have goals with their CSR work and that the see it as profitable, either directly or indirectly, in a long-term perspective. However, only five out of the six associations regard the work as profitable in the moment. Another conclusion that can be drawn of this study is that it is difficult to find measurements of the profitability of their CSR work.

Varför en del individer har förmågan att identifiera och agera på möjligheter medan andra inte gör är en fråga lika komplex som den är intressant. Entreprenören verkar i en dynamisk miljö fylld av utmaningar. Trots detta lyckas flertalet entreprenörer starta och leda företag genom tillväxt. I takt med företagstillväxt tenderar entreprenören att mötas av utmaningar kopplat till verksamhetens förändring. Befintlig forskning betonar verksamhetens perspektiv och fokuserar på huruvida entreprenören bör ersättas mot en ny ledare. Författarna önskar komplettera detta med att belysa entreprenörens perspektiv och upplevda utmaningar. Därför är studiens syfte att skapa förståelse för hur entreprenörens roll förändras i takt med verksamhetens tillväxt och dess utmaningar kopplat till det. För att svara på studiens syfte har teoretisk referensram inhämtats inom tre områden. Teorins första område tar upp sambandet mellan entreprenörskap och ledarskap, samt hur egenskaper som inledningsvis hjälper en entreprenör sedan riskerar arbeta mot en om anpassning ej sker. Operativt- och strategiskt ledarskap behandlar entreprenörens behov att delegera operativa uppgifter för att ta ett ökat strategiskt ansvar. Teorins sista område behandlar företagstillväxtens olika faser och utmaningar förknippade med dem. Den teoretiska referensramen har kompletterats med kvalitativ empiri bestående av semistrukturerade intervjuer med svenska entreprenörer som lett sin verksamhet genom företagstillväxt, vilket var kriteriet för studiens urval. För att få svar på studiens syfte användes en intervjuguide som skapade förståelse om vilka utmaningar den entreprenöriella ledaren upplever när deras roll förändras i takt med tillväxt. Författarna drar därefter slutsatser som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Förändringen som entreprenören ställs inför innebär att det blir mer strategiskt än operativt arbete, entreprenören behöver organisera och delegera ut arbetsuppgifter samt att hanteringen av personal ökar. Insikten gjordes dessutom att entreprenören upplever dessa utmaningar olika beroende på entreprenörens egna ambitioner och tidigare bakgrund. Dessa resultat som studien bekräftar delvis tidigare forskning men bidrar även till en ny syn i entreprenörens bakomliggande anledning till att de lyckas med företagstillväxt.