Syfte: Att skapa förståelse för hur människor inom HR-avdelningar upplever de olika rollerna som arbetet kräver. Vi ämnar skapa en större medvetenhet för den utsatta position som HR-arbetare befinner sig i, för att belysa och möjliggöra förebyggande åtgärder. En ökad förståelse för rollproblematiken hos HR-arbetare kan även underlätta orienteringen och förhållningen till de roller som individer och avdelningar själva intar samt de roller som de påtvingas. Resultaten ämnar även mynna ut i ett underlag för reflektion om HR-arbetares egen nutida samt framtida roll i organisationen och hur de kan nå en önskvärd position där fler intressenter blir nöjda. Metod: Studien baseras på en fallstudie i ett stort företag som ingår i en internationell koncern. Arbetet har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsstrategi, som fokuserar på intervjuer, samt en deduktiv ansats. Resultat: Studien påvisar brister i befintlig teori gällande HR-arbetares utsatta position. Studien har därför genererat i tre nya antagande som komplement till teorin, vilka är följande: (1) HR-arbetet är strategiskt och fokuserar främst på rollen som strategisk partner, vilket leder till begränsad rollöverlastning. (2) HR-arbetare agerar mot olika aktörer men prioriterar arbetsgivaren, vilket leder till minskade rollkonflikter. (3) HR-arbetares roll är till viss del oklar på grund av förskjutning av arbete samt bristande arbetsfördelning, vilket leder till oklarhet.

No description available.

No description available.

Flera studier har tidigare påtalat vikten av samverkan mellan externa aktörer och Polisen för att komma tillrätta med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar men kritik har riktats mot hur arbetet hanteras i praktiken. Den här uppsatsens syfte är att belysa vilka hinder och svårigheter som finns för Polismyndigheten att tillämpa nya strategiska arbetssätt kopplat till fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in genom intervjuer och dokument som sedan analyserats med hjälp av organisationsteorier.Litteraturgenomgången visar att problematiken med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar funnits under lång tid och att det tycks svårt att komma tillrätta med den. Våra resultat visar flera hinder och utmaningar för utveckling av arbetet över tid kopplat till exempelvis flernivåstyrning och asymmetriska maktförhållanden. Ett av de mest framträdande problemen är att Polismyndigheten tycks sakna förmåga att arbeta enhetligt och långsiktigt med fotbollsrelaterade brott och ordningsstörningar, vilket leder till ett minskat förtroende för myndigheten hos de externa aktörerna. Ett annat identifierat problem är svårigheter kring kommunikation och förmåga att förklara hur och varför Polisen vidtar vissa åtgärder.

Syftet med studien är att undersöka hur organisationer arbetar med strategisk kompetensförsörjning. Vidare syftar studien till att finna likheter och skillnader mellan offentliga respektive privata organisationers arbete med kompetensförsörjningsprocessen. Studien genomfördes med sex intervjuer, tre inom vardera sektor. Intervjuguiden byggdes upp med halvstandardiserade frågor och med hög grad av strukturering. Resultatet kategoriserades och delades upp i sex teman utifrån kompetensförsörjningsprocessen: attrahera, rekrytera, utveckla, behålla, avveckla och strategisk kompetensförsörjning. Resultatet analyserades även kopplat till Employer brandingprocessen. Studiens slutsats var att samtliga organisationer arbetade med strategisk kompetensförsörjning antingen uttalat eller outtalat. Andra slutsatser som studien kom fram till var att offentliga organisationer arbetade strukturerat med upprättade planer medan privata organisationer arbetade mer omedvetet och kopplat till den föränderliga omvärlden. Respondenterna lade mest fokus vid två delar i kompetensförsörjningen, attrahera samt behålla medarbetare.

Småstaters ofta begränsade resurser innebär ett behov av optimering för att uppnå önskadeffekt. Dagens informationsflöde innebär dessutom att det inte räcker med att användaresurser på rätt sätt, alternativa berättelser kan motverka aktören och det narrativ som fårfäste hos allmänheten kan bli det som betraktas som sanningen. Den här undersökningen syftar till att analysera hur svensk militär verksamhet framställs avstatliga representanter i det offentliga rummet och hur detta kan bidra till en smartsäkerhetsstrategi. Genom en narrativ analys av elva händelser har en översikt skapats som sedan kontrolleratsmot definierade militära maktdimensioner i teorin Smart Power, vilka utgör grund för ensmart strategi. Undersökningen visar att det svenska strategiska narrativet används för att framhäva svenskaegenskaper i vad som kan beskrivas som en kampanj för Sverige som den moraliskastormakten. Detta görs bland annat genom att betona verksamhet som en del i enallomfattande ansats, framhäva defensiva förmågor och undvika egenintresse. Det svenska narrativet berör samtliga maktdimensioner över tiden vilket innebär godaförutsättningar för en framgångsrik strategi som dock behöver verkställas med skicklighet föratt få god effekt. En tydlig koppling mellan Försvarsmaktens uppgifter och berördamaktdimensioner är identifierad. Undersökningen tyder på att det inte behöver finnas enkonflikt mellan återgång till ett nationellt intresse och en smart säkerhetsstrategi, menmedvetenhet är avgörande.

Fastigheter står för en stor del av samhällets energianvändning och därför behövs åtgärder för att effektivisera energianvändningen i dagens fastighetsbestånd. Denna studie handlar om fem fastighetsägare i Malmö och deras arbete med energieffektivisering. Studien bygger på semi-strukturerade intervjuer med representanter från de fem fastighetsbolagen. Intervjuerna har analyserats med hjälp av ett resursbaserat teoretiskt ramverk kring strategiskt miljöarbete i organisationer. Ramverket beskriver hur ett framgångsrikt strategiskt arbete kräver investeringar i fyra centrala resurskategorier; fysiska resurser, personalresurser, sociala resurser samt organisatoriska resurser. Studien visar att fastighetsägarna ser energi som en prioriterad fråga och ser både möjligheter och problem med att energieffektivisera i sina bostadsbestånd, då de lyfter fram bristen på ekonomiska incitament som det mest problematiska. Studien visar att större respektive mindre fastighetsbolag prioriterar olika när det gäller sitt energiarbete. I det strategiska arbetet lyfter större fastighetsbolag fram investeringar i fysiska samt organisatoriska resurser som viktiga, medan mindre bolag snarare fokuserar mer på de sociala än de organisatoriska resurserna. Storleken på organisationen verkar också ha betydelse för om man väljer att ha energikompetens internt eller om man väljer att köpa in extern kompetens vid behov. Sammantaget visar studien att fastighetsbolagen anser sig prioritera frågan och att deras arbete med att energieffektivisera är igång. / Buildings account for a large part of society's energy consumption and therefore action is needed to improve energy efficiency in today's real estate properties. This study concerns five real estate companies in Malmö and their work with energy efficiency measures. The study is based on semi-structured interviews with representatives of the five companies. The interviews have been analyzed using a resource-based theoretical framework on strategic environmental work in organizations. The framework describes how a successful strategic work requires investment in four key categories of resources; physical resources, human resources, social resources and organizational resources. The study shows that the property owners consider energy as a priority and see both opportunities and problems with actions of energy efficiency, as they highlight the lack of financial incentives as the most problematic. The study shows that companies prioritize in different ways when it comes to energy activities, depending on the size of their organization. Larger property companies highlight investments in physical and organizational resources as important, while smaller companies focus on social resources, rather than organizational. The size of the organization also seems to influence whether they choose to have energy expertise internally or choose to buy external knowledge when needed. Overall, the study shows that the property owner’s claims to prioritize the energy issue and their efforts to improve energy efficiency are underway.

Bakgrund och problemdiskussion: Trots att det nu råder en jämn könsfördelning bland arbetande fastighetsmäklare så går det ej att påstå att fastighetsmäklarbranschen som helhet är jämställd. Enligt statistik besitter fler män än kvinnor ledarpositioner. Baserat på tidigare studier har jämställdhet och könsmångfald positiva organisatoriska effekter och bör därför arbetas med och utvecklas. Problemformulering: Hur arbetar fastighetsmäklarföretag strategiskt med jämställdhet för att integrera fler kvinnor till ledarpositioner? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur fastighetsmäklarföretag arbetar med strategisk jämställdhetsintegration för att främja fler kvinnor till ledarpositioner. Genom ökad förståelse för detta strävar vi efter att utveckla ett teoretiskt ramverk för fastighetsmäklarföretag som vill arbeta med jämställdhetsintegration för att uppnå det globala målet om jämställdhet till år 2030. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. Vidare har teorier samlats in från tidigare forskningsstudier. En kvalitativ studie har genomförts med sex fastighetsmäklare av det från tre olika fastighetsmäklarbyråer som grund för analys. Dessutom studerades årsredovisningar och hemsidor från de valda företagen.  Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen behandlas två teman. Det första temat är Kön/genus inom organisationer med underrubrikerna kön/genus, organisatorisk aspekt av kön/ genus, organisatoriska barriärer samt skildringar av kvinnan som ledare. Det andra temat är Jämställdhet med underrubrikerna jämställdhetsintegration som strategiskt arbete, kvantitativ syn på jämställdhetsintegration, kvalitativ syn på jämställdhetsintegration. Empiriska resultat: Den empiriska studien påvisade en medvetenhet om jämställdhetsintegration och respondenterna är enade om att jämställdhetsarbete är väsentligt för utveckling och därför bör integreras inom organisationer. Under studerandet av företagens årsredovisningar och hemsidor återfanns ingen information om hur företagen arbetar med jämställdhet strategiskt.  Slutsats: Resultatet för denna studie visar på att de intervjuade företagen inte verkar prioritera strategisk jämställdhetsintegrering men trots detta går det ändå att tyda att de har en vilja att integrera fler kvinnor till ledarskapspositioner och vissa ansträngningar görs.

En stor del av Sveriges förorenade områden tillkom under industrialiseringen i slutet av 1800-talet och in på 1900-talet. Under tiden mellan 1998 och 2015 genomförde Naturvårdsverket och Sveriges 21 länsstyrelser en inventering av nedlagda verksamheter som kan ha skapat en föroreningsproblematik, och i dagsläget finns cirka 84 000 potentiellt förorenade områden identifierade. En stor del av ansvaret att driva åtgärder för efterbehandling ligger på landets 290 kommuner. Genom lagar och förordningar, uppsatta mål och den nationella tillsynsstrategin är pressen hög på kommunerna att hålla en god åtgärdstakt. Flertalet rapporter och utredningar har visat på att åtgärdstakten är för låg och rapporterna anger bland annat att för att närma sig målen krävs ett effektivt strategiskt arbete med egeninitierad tillsyn, Studien utgår från att det finns faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt med åtgärdande av förorenade områden och syftet med studien är att, genom att intervjua kommuner som har ett strategiskt arbetssätt, undersöka om det finns betydande faktorer som bidrar till ett framgångsrikt arbete där tillsynen av förorenade områden är egeninitierad, planerad och behovsstyrd. Resultatet av studien blev 16 identifierade huvudsakliga faktorer som påverkar en kommuns förutsättningar att arbeta strategiskt och vidare 13 framgångsfaktorer. Framgångsfaktorerna visade sig vara hela, delar av eller en kombination av delar, från de 16 huvudsakliga faktorerna. Studien visar att kombinationen av framgångsfaktorerna ser olika ut i kommunerna. Till exempel att en specifik framgångsfaktor är något en kommun kan ha, men inte nödvändigtvis måste ha, för att ett framgångsrikt arbete ska fungera. Likaså måste inte en specifik framgångsfaktor se exakt likadan ut i alla kommuner. Exempel på detta är framgångsfaktorn att ha en strategi för att det strategiska arbetet inte ska bortprioriteras till förmån för händelsestyrt arbete eller framgångsfaktorn att ha en engagerad och positiv politik och nämnd. I dessa två fall har kommunerna valt olika vägar för att nå framgångsfaktorn. Resultatet visar också exempel på att en framgångsfaktor inte är något som aktivt behöver utföras. I vissa fall är framgångsfaktorn att aktivt prioritera bort att göra något. Då riskbedömningar inom förorenade områden komplexa och det är svårt och resurskrävande att hantera all fakta i riskbedömningarna visar det sig vara en balansakt för kommunerna att fördela sina resurser att utreda prioriteringsordning för att åtgärda objekt. Studien visar på ett pragmatiskt förhållningssätt till denna problematik där kommunernas fokus ligger på nyttan och resultaten  och där de utgår från det vara viktigare att åtgärda något objekt än att invänta tills allt är perfekt bedömt och prioriterat.

No description available.