Studiens syfte har varit att få syn på hur barn möter och använder matematik i förskolan samthur pedagogerna i förskolan arbetar med och förhåller sig till ämnet. Både i de ickestyrdaaktiviteterna och i de styrda. Jag har undersökt pedagogernas syn på matematik i förskolansamt vad de har för redskap till hands för att kunna arbeta med ämnet. Vilka teorier somligger till grund för arbetet med matematik i förskolan samt hur dessa tolkas. I PISAundersökningen som genomfördes 2012 visade det sig att Sverige aldrig hade legat så lågtkunskapsmässigt inom matematik. Jag frågade pedagogerna om deras syn på om matematikeni förskolan skulle kunna lägga grunden för en förståelse och ett aktivt och intresserat lärandeupp i skolåldern. Enligt Lpfö 98 (rev.2010) ska förskolan arbeta för att lägga grunden till ettlivslångt lärande och bedriva verksamhet som stimulerar barnens lust till utveckling ochlärande. Jag genomförde min undersökning på två olika avdelningar på en förskola i Skåne.Undersökningen var uppdelad i två olika moment, moment ett var en intervju där jag ställdekvalitativa frågor till pedagogerna som jag skickade ut till dem i skriftform och moment tvåvar observationer som jag gjorde på de båda avdelningarna. Något som genomsyrade svarenjag fick in från personalen var synen på det kompetenta barnet, barnet som kan bara det gesmöjligheter att utvecklas vidare. Men också behovet av vidare utbildning inom ämnetmatematik från pedagogernas håll, de som har vidare utbildning inom matematik beskriverhur det har förändrat deras syn på matematik i förskolan. Barnets intresse och inflytande varockså något som framträdde som viktigt bland svaren. Det som framkom under mina tvåbesök på förskolan var att barn möter matematik på en mängd olika sätt. De stöter på den närde övar sin rumsuppfattning, vid dukning, på gården, vid samlingar, vid renamatematikövningar men också löpande genom alla aktiviteter hela dagen.

I den svenska läroplanen och i fritidshemmets allmänna råd står det att elever ska erbjudas daglig fysisk aktivitet. Forskningen visar dock att barn idag inte uppnår den rekommenderade fysiska rörelsen utan är mer och mer stillasittande. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studien att undersöka hur fritidspersonalen arbetar med fysisk aktivitet i sin verksamhet utifrån de tre forskningsfrågorna: Hur definierar fritidspersonal fysisk aktivitet på fritidshemmet?, hur arbetar fritidspersonal med daglig fysisk aktivitet? och vilka svårigheter ser fritidspersonal med att arbeta med fysisk aktivitet? Metoden som användes i studien var kvalitativ, där det användes intervjuer för att svara på forskningsfrågorna och för att få fram ett upplevelsebaserat inifrånperspektiv hos fritidspersonalen. Resultatet av genomförd studie visade att fritidspersonalen använder sig av olika motivationsstrategier för att motivera eleverna till fysisk aktivitet. De svårigheter som framkom handlade om inkludering av de elever som är inaktiva samt brist på planeringstid och dokumentation. Olika syn på tävlingar var även det en svårighet hos fritidspersonalen. För att mäta den dagliga fysiska aktiviteten krävs det att fritidspersonalen dokumenterar ner styrda aktiviteter vilket saknas i den här undersökningen. Däremot visade det sig att de elevgrupper som undersöktes ofta var aktiva på eget initiativ, ett resultat som kan problematiseras.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare som undervisar i naturorienterande ämnen för elever i årskurs 4-6 genomför olika former av undersökningar för att fördjupa elevernas kunskaper samt stödja deras lärande i naturvetenskap. Vidare är syftet att ta reda på hur de gör eleverna delaktiga i val av frågeställning och metod inom undersökande arbetssätt och vad de anser om elevernas delaktighet i arbetet. Studien utgår ifrån en pragmatisk syn på lärandet, där fokus ligger på elevernas tidigare erfarenheter som en viktig utgångspunkt i undervisningen. För att besvara studiens frågeställning användes kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare. Studien visar att de lärare som intervjuades mest använder sig av styrda undersökningar och till en viss del av vägledande undersökningar. Lärarna anser att öppna undersökningar inte lämpar sig för elever i årskurs 4-6, utan är ett arbetssätt för elever på högstadiet. Anledningen till att lärarna i den här studien inte arbetar med vägledande och öppna undersökningar hävdar de är för att de vill ha kontroll över undervisningen. Vidare visar studien att lärare inte gör eleverna delaktiga i val av frågeställning och metod i den mån tidigare forskning visar är möjligt. / <p>NO</p><p>Naturorienterande ämnen</p><p>Naturorienterande ämnenas didaktik</p>

Med utgångspunkt i tron att styrda aktiviteter kan ha en positiv inverkan i elevers relationsskapande har en aktionsforskning utförts på ett fritidshem med elever från årskurs 3-6. Inledningsvis användes semistrukturerade intervjuer med berörd personalgrupp för en nulägesanalys där det framkom att fritidshemmet i fråga sällan använder sig av styrda aktiviteter i sin dagliga verksamhet. Vi har haft för avsikt att med hjälp av en rad olika dramaövningar synliggöra en av dramapedagogikens grundpelare, den grupp och individstärkande processen och på så vis också elevernas relationsskapande.   Som en del av dokumentationen i denna aktionsforskning tillämpades strukturerad observation med ett observationsschema. Dessa observationer har sedan analyserats i förhållande till relationsskapande och inkludering. Även personliga anteckningar i form av bland annat loggbok har varit till stöd för dokumentation. Då studien är för liten går det inte att dra några generella slutsatser, däremot pekar resultatet av detta utvecklingsarbete på att styrda aktiviteter kan ha haft en positiv inverkan på de deltagande elevernas relationsskapande.

För att få pojkar och flickor att leka med varandra under utomhusvistelsen har styrda aktiviteter legat till grund för detta utvecklingsarbete på fritidshemmet. Detta efter ett samtal med arbetslaget på fritidshemmet där de ville utveckla utomhusvistelsen. Vi har observerat och identifierat att fritidsgruppen var grupperade mellan pojkar och flickor i den ”Fria” leken utomhus. Av den här anledningen bestämde vi oss för att försöka integrera flickor och pojkar genom styrda aktiviteter. Projektet omfattar tio stycken styrda aktiviteter, både frivilliga och obligatoriska samt fem intervjuer. Dokumentation i form av observationer, fältanteckningar, ljudupptagning och samtal med handledaren har också ingått i projektet. Resultatet av utvecklingsarbetet visar att styrda aktiviteter under utomhusvistelsen bidrog till mer lek samt förändrade attityder.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärarna i fritidshemmet arbetar med de styrda aktiviteter som erbjuds samt ifall de aktivt arbetar utifrån ett genusperspektiv. Vidare har syftet med denna studie även varit att undersöka ifall det finns tydliga könsmönster bland personalen som kan påverka elevernas aktivitetsval. Studien har gjorts utifrån fyra frågeställningar: Vilka styrda aktiviteter/lekar erbjuder ett antal lärarna eleverna och syns det några tydliga könsmönster i dessa?, Hur ser ett antal lärarna på arbetet med genusperspektivet i fritidshemmet och vad har det för betydelse för dem?, På vilket sätt arbetar lärarna med att få eleverna att bli delaktiga i de styrda aktiviteterna?, och Vem bland personalen leder vilka aktiviteter? Empirin som samlades in för att kunna besvara frågeställningarna samlades in genom kvalitativ metod, där vi genomförde semistrukturerade intervjuer med fem olika fritidslärare från västra delen av Skåne. Genom studien har vi fått reda på att det är vanligt att erbjuda styrda aktiviteter till eleverna av något slag men att personalen inte aktivt arbetar utifrån ett genusperspektiv i dem, dock arbetar de för att få eleverna att bli delaktiga i olika sorters aktiviteter. Vi har även fått mer kunskap om att i uppdelningen av personalen finns det tydliga könsmönster där manliga oftast tar hand om de normativt manliga aktiviteterna och kvinnorna oftast tar hand om de normativt kvinnliga aktiviteterna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur laborativt arbete i tekniska och naturvetenskapliga ämnen påverkar elevernas lärande på gymnasiets tekniska program. Studien syftar vidare till att undersöka om laborations utformning påverkar elevernas deltagande, samarbete samt deras instruktionsuppföljning. Både kvantitativa och kvalitativa mätningsmetoder användes i undersökningen såsom observation, enkät och intervju. Undersökning genomfördes i en klass som går första året på teknikprogrammet. Resultatet visar att både styrda och öppna laborationer har sina fördelar. Men också att läraren har en viktig roll vid val av laboration samt gruppindelning av eleverna. Därtill kan det vara positivt att blanda elever med olika kunskapsbakgrund i en och samma grupp för att få bättre gruppdynamik där eleverna lär sig mera av varandra.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärarnas tankar om hur styrda och spontana bildprocesser kan bidra till barns lärande inom ämnet bild. Vilken betydelse samtalet och materialet har i de olika processerna och sedan hur dessa processer skiljer sig från varandra. Studien kopplar vi samman med den sociokulturella teorin som fokuserar på hur människor tar till sig nya kunskaper, genom att samspela med andra individer men också enskilt, genom aktuell och potentiell utvecklingsnivå. Studien utgår från en metodkombination av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi intervjuar fyra förskollärare samt observerar fyra bildprocesser. Intervjuerna görs med förskollärare som har goda kunskaper om barns bildskapande i förskolan. Observationerna sker på två avdelningar och på dessa avdelningar observerade vi en styrd och en spontan bildaktivitet. Vid bearbetning av data gör vi en innehållsanalys där vi skapar relevanta kategorier. Därefter kodar vi genom att dela upp informanternas intervjusvar samt det som blir synligt i observationerna och placerar dem i de olika kategorierna. Av resultatet framkom det att förskollärarna var mer aktiva under de styrda processerna än de var under de spontana. Samtalandet framkom mellan såväl vuxna och barn som barn och barn vid de styrda. Medan det var samtalandet mellan barnen som utmärkte sig vid de spontana. I resultatet ser vi tydliga bevis på olika faktorer som har en viktig roll i barns bildskapande. Till exempel, urvalet av material samt hur dessa är placerade på förskolan. Förskollärarnas närvaro under processerna och hur engagerade de är i barnens bildskapande.

Den fria leken på förskolan är ett ämne som vi upplever har diskuterats mycket på senare tid. Studiens utgångspunkt har varit sex förskollärares uppfattningar om den fria lekens betydelse på förskolan. Metoden som använts har varit kvalitativ och utgått från öppna och ostrukturerade intervjuer med förskollärare på sex olika förskolor, i en kommun i Västra Götalands län. Genom intervjuerna har vi studerat på vilket sätt den fria leken används i verksamheten samt hur stort utrymme den får i relation till styrda aktiviteter. Vi har även undersökt vilken roll förskollärare har i leken samt vilka positiva effekter den har. Resultatet av studien visar att förskollärarna ser fri lek som en viktig del i förskoleverksamheten då den utvecklar många förmågor hos barnen, vilket även många författare belyser. De upplever dock att det är svårt att få tiden att räcka till då de har som åsikt att även de styrda aktiviteterna är betydelsefulla för barnen och verksamheten. Förskollärarna är av olika åsikter vad gäller hur de ska agera då barnen leker, några anser att de vuxna ska vara delaktiga medan andra menar att barnen bör få leka ostört. Studien tar även upp hur förskollärarna upplever föräldrars syn på fri lek samt vikten av att kunna motivera för föräldrar vad den fria leken har för betydelse. / The free play at preschool is a topic that we feel has been much discussed recently. Starting point for the study was the six preschool teachers' perceptions of the importance of free play in preschool. The method used has been qualitative and assumed open and unstructured interviews with preschool teachers in six different preschools, in a municipality in Västra Götalands län, Sweden. Through interviews, we have studied the manner in which free play is used in preschool and how much space it gets in relation to controlled activities. We examined the preschool teachers’ role in the play and its positive impact. The results of this study show that preschool teachers see free play as an important part in early childhood education as it develops many abilities of children, as many authors highlight. They feel that it is difficult to make time enough when they have the opinion that even the controlled activities are important for children and preschool. Early childhood educators are in different opinions regarding how to act when children play, some believe that the adults should be involved while others believe that children should play undisturbed. The study also discusses how preschool teachers perceive parents' views on free play and the importance of being able to explain to parents what the play means for the children.

Studiens syftet var att undersöka och synliggöra kommunikationen mellan pedagoger och de yngsta barnen (1-3 år) i den styrda och fria leken. Frågeställningarna som vi förhållit oss till är följande; Vad sker under kommunikationen mellan pedagoger och barn i den styrda och fria leken? Vad kan kommunikationen mellan pedagoger och barn ha för betydelse för den styrda och fria leken? Denna studien har tagit utgångspunkt i Vygotskijs grundtankar och teorier som behandlar samspelet och den sociala kommunikationen som sker mellan individer. Valet av metod i denna studie var observationer med hjälp av observationsschema. Observationerna gjordes på en förskolan på en avdelning med barn från 1-3 år. I undersökningen deltog det 10 barn och tre pedagoger, observationstiden ute i verksamheten var cirka 10 timmar. Sammanfattningsvis visade resultatet att den fria lekens innehåll förändrades när pedagoger deltog i barns lek. Resultatet visade även att kommunikationen i den fria leken samt den styrda leken såg annorlunda ut. I den styrda leken sker kommunikationen genom pedagogers utmanande frågor medan i den fria leken handlade kommunikation om vad som var rätt och fel. Studien visar på att leken konstrueras av pedagoger, i kommunikationen mellan pedagoger och barn.