Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med återkoppling på läs- och skrivläxor. Hur tas läxor in i undervisningen och hur används de för elevernas utveckling? Undersökningen har gjorts utifrån en kvalitativ metod där lärare både har blivit observerade och intervjuade.  Resultatet av undersökningen redovisas under kategoriseringarna: läs– och skrivläxornas syfte, utmaningar med läxor och muntlig och skriftlig återkoppling. I diskussionen dras paralleller till tidigare forskning och slutsatsen är att majoriteten av de fem informanterna arbetar med någon form av summativ eller formativ återkoppling, skriftlig eller muntlig. Samtliga lärare förespråkar att det är av stor vikt att de både förarbetar och efterarbetar läxorna för att de ska uppfylla syftet att utveckla elevernas kunskaper. Vidare använder många av lärarna läxorna också för att tiden i undervisningen inte räcker till. Samtliga lärare möter utmaningar i arbetet med läxorna. Den största utmaningen är hemmets olikheter som de strävar mot att minska genom att först ha en noggrann genomgång av innehållet i läxan.  Två av lärarna försöker möta problematiken genom att ytterligare involvera hemmen.

<p>Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt. Sju lärare är medvetna om den formativa bedömningen och använder olika metoder för att underlätta den (explicit formativ bedömning). Tre lärare är inte medvetna om den formativa bedömningen men bedömer ändå till viss del formativt (implicit formativ bedömning). Det som skiljer lärare som bedömer explicit formativt från de som bedömer implicit formativt är deras yrkeslivserfarenhet och utbildning. Några andra faktorer som lärarna anser påverkar den formativa bedömningen är skolbyten, antal arbetstimmar och summativa prov. Resultaten tyder på att utbildning av lärare är en viktig faktor om man vill implementera formativ bedömning i större utsträckning.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om</p><p>relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de</p><p>studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om</p><p>det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika</p><p>karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen.</p><p>Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat</p><p>lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels</p><p>Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS).</p><p>För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är</p><p>Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om</p><p>konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på</p><p>att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för</p><p>att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en</p><p>kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader</p><p>i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i</p><p>uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer</p><p>med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda</p><p>utbildningen.</p>

<p>Abstrakt</p><p>Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.</p>

<p>Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare. Det strategiska urvalet bestod av en spridning avseende kön, ålder, antal år som lärare och utbildning utöver lärarutbildning samt att de arbetade inom geografiskt spridda områden inom Halmstad kommun. I resultatet framkom fyra varierande beskrivningskategorier. <em>Bedömning ledde till medvetenhet om elevers kunskapsnivå</em><em>. </em>Lärarna erfor att målrelaterade bedömningar användes till att göra eleverna medvetna om att det fanns mål att nå och visade på olika sätt och vägar att nå dit. Men det framkom även att<em> den målrelaterade bedömningen styrde undervisningen inne</em><em>håll.</em> Lärarna menade att arbetet med kriterier till bedömningsmatriser, tog mycket tid och var ett arbete som ibland gick ut över lektionsplanering. <em>Elevers delaktighet i bedömning påverkade deras lärande</em>. Lärarna uttryckte att om eleven själv var involverad i sin egen bedömning uppstod en känsla av delaktighet, som ledde till att hon/han tog större ansvar för sin egen utveckling. I resultatet framkom att<em> bedömning skapade motivation som främjade elevers lärandeprocess</em><strong>.</strong> Lärarna blev motiverade av att bedömningarna gjordes mer formativa och framåtsyftande.</p><p>Studiens resultat visar betydelsen av att variera såväl undervisning och bedömningsform för att höja kvaliteten på lärandet och att lärarna är insatta i möjligheter och svårigheter som hänger ihop med respektive bedömningsform.</p> / <p>In 2008 the government decided that teachers in primary schools must submit written opinions on all subjects taught to the student from grade one. The process of writing reviews should lead to a more common approach to learning and assessment at schools. The purpose of this study was to describe the relationship between assessment and learning, from a teacher's perspective. The study was conducted with a descriptive design and phenomenographical approach. Data was collected through interviews with six strategically selected primary school teachers. The strategic sample consisted of a spread regarding sex, age, number of years as a teacher, education beyond teacher training and that they were operating in geographically dispersed areas in the Halmstad Municipality. The results revealed four different categories of description. <em>Assessment led to the awareness of students  knowledge. </em>The teachers’ experience was that target-based assessments made students aware that there were goals to achieve and showed various ways to get there. But it was also found that <em>the target-based assessments ruled the teaching content.</em> Teachers felt that the work taken in determining the criteria for the assessment matrices took a large amount of time and was a job that sometimes took place instead of lesson planning. <em>Students  participation in the assessment affected their learning. </em>Teachers expressed the opinion that if the pupil was involved in their own assessment there was a sense of ownership, which led to them taking more responsibility for their own development. The results showed that <em>the assessments created motivation that promoted a student’s learning process.</em> The teachers were motivated by the fact that assessments were more formative and proactive. Study findings show the importance of varying both the teaching and assessment form to improve the quality of learning and that teachers must be familiar with the opportunities and difficulties associated with each assessment form.</p>

<p>Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.</p>

Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.

Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt. Sju lärare är medvetna om den formativa bedömningen och använder olika metoder för att underlätta den (explicit formativ bedömning). Tre lärare är inte medvetna om den formativa bedömningen men bedömer ändå till viss del formativt (implicit formativ bedömning). Det som skiljer lärare som bedömer explicit formativt från de som bedömer implicit formativt är deras yrkeslivserfarenhet och utbildning. Några andra faktorer som lärarna anser påverkar den formativa bedömningen är skolbyten, antal arbetstimmar och summativa prov. Resultaten tyder på att utbildning av lärare är en viktig faktor om man vill implementera formativ bedömning i större utsträckning.

Syftet med studien var att undersöka försvarsmaktlärares uppfattning om relationen mellan kursernas examinationsform och faktorer som har med de studerandes lärande att göra. Studien hade dessutom som syfte att undersöka om det finns några betydande skillnader i uppfattning mellan skolor med olika karaktär i form av generalist- eller specialistinriktning på utbildningen. Konstruktionen av empirisk data har möjliggjorts genom att vi har intervjuat lärare från två olika skolor, dels Militärhögskolan i Halmstad (MHS H) dels Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS). För att kunna tolka vårt resultat har vi använt oss av två referensramar. Det är Marton och Booth teoretiska referensram om lärandet samt Biggs teorier om konstruktiv gruppering av de faktorer som främjar lärandet. Resultatet pekar på att det är av betydelse för de studerandes lärande att lärarna gör medvetna val för att examinationen skall vara ett stöd i lärandet och inte enbart en kontrollfunktion. Vidare kan vi konstatera att det inte föreligger några skillnader i uppfattning om examinationens vikt för lärandet utan skillnaden ligger i uppfattning om i vilken grad man faktiskt har möjlighet att realisera sina planer med hänsyn taget till de ramfaktorer som styr planeringen av den genomförda utbildningen.

Abstrakt Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.