Under 2008 beslutade regeringen att lärare i grundskolan skall avge skriftliga omdömen i alla ämnen eleven undervisats i, från årskurs ett. Processen med att skriva omdömen skall leda fram till en mer gemensam syn på lärande och bedömning ute på skolorna. Syftet med föreliggande studie var att beskriva relationen mellan bedömning och lärande ur ett lärarperspektiv. Studien genomfördes med en deskriptiv design och fenomenografisk ansats. Data samlades in genom intervju med sex strategiskt valda grundskollärare. Det strategiska urvalet bestod av en spridning avseende kön, ålder, antal år som lärare och utbildning utöver lärarutbildning samt att de arbetade inom geografiskt spridda områden inom Halmstad kommun. I resultatet framkom fyra varierande beskrivningskategorier. Bedömning ledde till medvetenhet om elevers kunskapsnivå. Lärarna erfor att målrelaterade bedömningar användes till att göra eleverna medvetna om att det fanns mål att nå och visade på olika sätt och vägar att nå dit. Men det framkom även att den målrelaterade bedömningen styrde undervisningen innehåll. Lärarna menade att arbetet med kriterier till bedömningsmatriser, tog mycket tid och var ett arbete som ibland gick ut över lektionsplanering. Elevers delaktighet i bedömning påverkade deras lärande. Lärarna uttryckte att om eleven själv var involverad i sin egen bedömning uppstod en känsla av delaktighet, som ledde till att hon/han tog större ansvar för sin egen utveckling. I resultatet framkom att bedömning skapade motivation som främjade elevers lärandeprocess. Lärarna blev motiverade av att bedömningarna gjordes mer formativa och framåtsyftande. Studiens resultat visar betydelsen av att variera såväl undervisning och bedömningsform för att höja kvaliteten på lärandet och att lärarna är insatta i möjligheter och svårigheter som hänger ihop med respektive bedömningsform. / In 2008 the government decided that teachers in primary schools must submit written opinions on all subjects taught to the student from grade one. The process of writing reviews should lead to a more common approach to learning and assessment at schools. The purpose of this study was to describe the relationship between assessment and learning, from a teacher's perspective. The study was conducted with a descriptive design and phenomenographical approach. Data was collected through interviews with six strategically selected primary school teachers. The strategic sample consisted of a spread regarding sex, age, number of years as a teacher, education beyond teacher training and that they were operating in geographically dispersed areas in the Halmstad Municipality. The results revealed four different categories of description. Assessment led to the awareness of students  knowledge. The teachers’ experience was that target-based assessments made students aware that there were goals to achieve and showed various ways to get there. But it was also found that the target-based assessments ruled the teaching content. Teachers felt that the work taken in determining the criteria for the assessment matrices took a large amount of time and was a job that sometimes took place instead of lesson planning. Students  participation in the assessment affected their learning. Teachers expressed the opinion that if the pupil was involved in their own assessment there was a sense of ownership, which led to them taking more responsibility for their own development. The results showed that the assessments created motivation that promoted a student’s learning process. The teachers were motivated by the fact that assessments were more formative and proactive. Study findings show the importance of varying both the teaching and assessment form to improve the quality of learning and that teachers must be familiar with the opportunities and difficulties associated with each assessment form.

Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången. / The purpose of this study is to investigate how upper secondary school teachers reflect on assessment. The aim is to examine whether the interviewed teachers think of assessment in a summative or formative way, and also which possibilities and obstacles they see in formative assessment methods. The result shows that the teachers have a summative approach where the grades are central. The possibilities mentioned are the pupils’ increased awareness of their learning process and the clarification of the course objectives. The obstacles brought up consider the pupils’ immatureness, the teacher’s insecurity and insufficient knowledge, as well as the time limit.

Motivering till val av undersökning är att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pågående verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbättra dess funktion.Syftet är att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet är också att undersöka om skriftliga omdömen har påverkat lärares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden är kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lärare samt två rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare år.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som något positivt, men att lärarna behöver bättre förutsättningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. Lärarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. Lärarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lättare kunna arbeta med skriftliga omdömen. Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,

Intentionen är att studera innehållet i de skriftliga omdömena utifrån tre olika teman som ställs i relation till varandra. Intentionen är också att studera om några skillnader kan utläsas i årskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta är intressant då tidigare studier pekar på svårigheter med utformning av omdömet och en osäkerhet hos lärarna. Totalt 50 omdömen samlades in från tre olika skolor. Textanalys användes därefter för att besvara vårt syfte. Resultatet visar en stor variation av de skriftliga omdömena angående formuleringar, utformning och innehåll. Åldersaspekten behandlas i två olika delstudier då vi vill skapa en jämförande aspekt. Jämförandet av åldersaspekten visar på skillnader i innehåll i omdömena mellan årskurserna t.ex. vad gäller bedömningen av tidsåtgång och provresultat. Nyckelord: Bristfokus, framgångsperspektiv, ämneskunskap, övrig utveckling, formativ och summativ bedömning.

Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.

I detta examensarbete har en undersökning om hur gymnasielärare resonerar kring begreppenbedömning, betygssättning och likvärdighet genomförts. Avsikten med undersökningen var att ökaförståelsen för hur lärare ser på sin egen bedömning och betygssättning samt vilka underlag deanvänder sig av vid betygssättning. Slutligen var avsikten att undersöka hur lärarna tolkar begreppetlikvärdighet och hur de arbetar för att uppnå likvärdighet i sin bedömning. De centrala frågorna fördenna studie var vilken roll lärare uppfattar att bedömningen har inom det egna ämnet, vilkaunderlag lärare använder sig av vid betygssättning, hur lärare tolkar begreppet likvärdighet ochvilka metoder lärare använder sig av för att uppnå likvärdighet vid bedömning. Studien bestod avkvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare verksamma inom mediaområdet. Analysen avintervjuerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv där läroplanen, kursplanerna ochinformanternas utsagor låg till grund för förståelsen medan den tidigare forskningen sompresenteras i studien låg till grund för analysen. Resultatet visade att informanternas uppfattningarom hur bedömningen och betygen påverkar eleverna varierar. Även synen på vad som ska bedömasskiftar inom informantgruppen. I studien framkom att informanterna definierar begreppetlikvärdighet på olika sätt samt att de i stor utsträckning även använder olika metoder för att ökalikvärdigheten. Förändringarna som läroplan för gymnasieskolan 2011 fört med sig uppfattas avinformanterna som positiva samtidigt som det visade sig att det finns oklarheter kring huruvida dennya läroplanen ökar likvärdigheten i skolan.

Denna studie behandlar Gy11:s påverkan på engelsklärares formativa arbete med kommunikation och feedback. Undersökningen har utrett om lärare anser att reformen påverkat deras arbetssätt gällande undervisning, bedömning och betygssättning. Även hur dessa lärare arbetar formativt med kommunikation och feedback för att erhålla en förståelse för hur förändringen tillämpats. Dessutom studerades huruvida lärare anser att relationen med eleverna påverkar deras lärande för att urskilja vikten av kommunikation och feedback i det anseendet. Undersökningen gjordes genom kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer. Fem engelsklärare från två olika gymnasieskolor intervjuades, och resultatet visade att dessa lärare anser att förändringen som Gy11 medförde inte varit märkvärd i deras arbetssätt mer än att det administrativa arbetet och kraven på dokumentation ökade. Dock menar lärarna att deras kunskaper kring bedömning och hur man ger feedback har utvecklats. Likväl anser de att de inte erhållits tillräckligt mycket underrättelse kring vad som förväntas av dem från statligt håll, och därför har förändringen tagit lång tid att tillämpa. Vidare anser de att lärare-elev- relationen är en grund för att kunskapsutveckling ska inträffa. I diskussionen behandlas resultatet med ett sociokulturellt förhållningssätt. Slutsatsen blev att implementeringen av Gy11 tog tid men att lärarna lärt sig tillämpa formativ bedömning och anser det vara det mest givande arbetssättet för att främja elevers kunskapsutveckling.

Denna uppsats har som syfte att ta reda på om den undervisning som lärare som arbetar i grundskolans tidiga år bedriver påverkats till form och innehåll av de nationella proven i skolår 3. Undersökningen bygger på sex intervjuer gjorda med lärare som arbetar i skolåren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfällena är att lärarna är övervägande positiva till de nationella proven i kärnämnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte påverkats särskilt mycket av proven. Däremot visar resultatet att samtliga lärare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete.

<p>Bilddidaktik</p>

Den här studien undersöker hur två högstadielärare i ämnet bild upplever och arbetar med bedömning och betygsättning. Studiens material samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Frågeställningarna är: Hur upplever två bildlärare på högstadiet bedömning och betygsättning av arbetsprocessen och slutprodukten, samt hur de tillfrågade lärarna ser på relationen mellan arbetsprocessen och slutprodukten i bedömningen och betygsättningen? Resultatet visar på att de tillfrågade lärarna upplever betyg och bedömningsarbete i bildämnet som svårt och komplext. Det visar även att bedömning och betygsättning i ämnet är särpräglad vilket i sin tur diskuteras i ljuset av att betygsättningen varierar mellan lärarna. Studien pekar på vidare forskning om elevernas upplevelser gällande bedömning och betygsättning i bildämnet.