• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 120
  • 1
  • Tagged with
  • 121
  • 121
  • 109
  • 34
  • 27
  • 26
  • 20
  • 17
  • 16
  • 14
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
51

Kunskapsbedömning : Elevers inställning till och uppfattning om bedömning

Andersson, Jenny January 2010 (has links)
<p>Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.</p>
52

Kunskapsbedömning : Elevers inställning till och uppfattning om bedömning

Andersson, Jenny January 2010 (has links)
Kunskapsbedömning – elevers inställning till och uppfattning om bedömning är en kvantitativstudie genomförd mot en teoretisk bakgrund där den formativa bedömningen står i centrum.Studiens syfte är att erhålla kunskap om elevers inställning till och uppfattning ombedömning. Problempreciseringen lyder:Vilken inställning har eleverna till bedömning?Hur uppfattar eleverna bedömning?Hur uppfattar eleverna skriftliga omdömen?Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Resultatet visar att eleverna i denundersökta sjunde klassen uppfattade prov, egna texter, läxförhör, muntliga förhör, muntligaredovisningar samt hur aktiv eleven är på lektion tillika hur den uppför sig som bedömning.Deras inställning till bedömning varierade från glädje till prestationsångest. Resultatet kanockså visa på en relation mellan ansträngning och oro, där de elever som inte upplevde att detvar ansträngande att bli bedömd inte heller upplevde oro i samma utsträckning som de eleversom upplevde att det var ansträngande att bli bedömd.Resultatet visar att eleverna hade en oklar bild av vad skriftliga omdömen är tillika en oklarinställning till dessa.
53

Vilka faktorer påverkar lärares möjlighet att arbeta med formativ bedömning? : Which factors affect teachers' possibilities to work with formative assessment?

Tidevall, Karin January 2010 (has links)
Trots att flera forskare påvisat stora födelar med formativ bedömning har det visat sig svårt att genomföra i praktiken. I ett fåtal länder, som Storbritannien, Nya Zeeland och Uruguay, är formativ bedömning ett uttalat krav i styrdokumenten. Denna studie fokuserar på hur lärare i Uruguay bedömer formativt och vilka faktorer de anser påverkar möjligheten till formativ bedömning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med tio lärare med olika yrkeserfarenhet och utbildning. Samtliga tio intervjuade lärare bedömer formativt. Sju lärare är medvetna om den formativa bedömningen och använder olika metoder för att underlätta den (explicit formativ bedömning). Tre lärare är inte medvetna om den formativa bedömningen men bedömer ändå till viss del formativt (implicit formativ bedömning). Det som skiljer lärare som bedömer explicit formativt från de som bedömer implicit formativt är deras yrkeslivserfarenhet och utbildning. Några andra faktorer som lärarna anser påverkar den formativa bedömningen är skolbyten, antal arbetstimmar och summativa prov. Resultaten tyder på att utbildning av lärare är en viktig faktor om man vill implementera formativ bedömning i större utsträckning.
54

Lärarens kunskapsmål och elevernas resultat

Davidsson, Jörgen January 2009 (has links)
Abstrakt Vid varje arbetsområde på högstadieskolan skall läraren presentera olika kunskapsmål som eleven skall nå upp till i slutet av arbetsområdet. Denna uppsats behandlar just detta ämne med inriktning på fyra elever i klass nio kring arbetsområdet andra världskriget. I detta arbetsområde har eleverna skrivit en rapport som skall behandla en övergripande bild kring andra världskriget. Elevernas rapporter bedöms här främst ur ett summativt perspektiv men till viss del även formativt. Resultatet av denna studie är att eleverna på ett eller annat sätt når upp till lärarens kunskapsmål men det finns tydlig problematik kring formuleringen av dem.
55

"Bedömning är ju att man ska sätta betyg" : En kvalitativ studie av lärares tankar om bedömning

Ivarsson, Emma, Winqwist, Therese January 2011 (has links)
Syftet med följande studie är att undersöka hur gymnasielärare kan resonera kring bedömning. Fokus ligger på huruvida respondenterna har ett i huvudsak formativt eller summativt förhållningssätt, samt vilka möjligheter respektive hinder de ser i formativa bedömningsmetoder. Empirin har insamlats genom intervjuer, och visar att respondenterna har en summativ syn på bedömning där betygsskalan är central. De möjligheter som ses i formativa metoder är ökad medvetenhet hos eleverna samt tydlighet gällande kursmål. De hinder som tas upp gäller elevernas mognad, lärarens osäkerhet och otillräckliga kunskap samt tidsåtgången. / The purpose of this study is to investigate how upper secondary school teachers reflect on assessment. The aim is to examine whether the interviewed teachers think of assessment in a summative or formative way, and also which possibilities and obstacles they see in formative assessment methods. The result shows that the teachers have a summative approach where the grades are central. The possibilities mentioned are the pupils’ increased awareness of their learning process and the clarification of the course objectives. The obstacles brought up consider the pupils’ immatureness, the teacher’s insecurity and insufficient knowledge, as well as the time limit.
56

Uppfattningar om skriftliga omdömen : En intervjustudie med några lärare och rektorer inom samma kommun

Szombati, Catalin January 2012 (has links)
Motivering till val av undersökning är att jag efter egna erfarenheter upplevt en stor arbetsbörda kring skriftliga omdömen och ville undersöka den pågående verksamheten kring dem, samt hur man skulle kunna förbättra dess funktion.Syftet är att undersöka lärares och rektorers uppfattningar om skriftliga omdömen, samt deras upplevda betydelse för verksamheten. Syftet är också att undersöka om skriftliga omdömen har påverkat lärares och rektorers uppdrag, samt deras framtidssyn om dem.Den valda metoden är kvalitativa intervjuer vilka konstaterar att fyra lärare samt två rektorer har intervjuats verksamma i grundskolans tidigare år.I studien har jag kommit fram till att skriftliga omdömen uppfattas som något positivt, men att lärarna behöver bättre förutsättningar och mer tid för att omdömena ska vara effektiva. Lärarna och rektorerna har arbetat verksamt med pedagogiska planeringar och skriftliga omdömen, men behöver utveckla metoden kring dem. Lärarna i studien efterlyser bra bedömningsverktyg för att lättare kunna arbeta med skriftliga omdömen. Nyckelord: (i bokstavsordning)Bedömning, formativ bedömning, individuella utvecklingsplaner, pedagogiska planeringar, skriftliga omdömen, summativ bedömning,
57

Innehåll i skriftliga omdömen : en textanalys

Eriksson, Carolina, Åström, Lisa January 2011 (has links)
Intentionen är att studera innehållet i de skriftliga omdömena utifrån tre olika teman som ställs i relation till varandra. Intentionen är också att studera om några skillnader kan utläsas i årskurs 1-3 gentemot 4-6. Detta är intressant då tidigare studier pekar på svårigheter med utformning av omdömet och en osäkerhet hos lärarna. Totalt 50 omdömen samlades in från tre olika skolor. Textanalys användes därefter för att besvara vårt syfte. Resultatet visar en stor variation av de skriftliga omdömena angående formuleringar, utformning och innehåll. Åldersaspekten behandlas i två olika delstudier då vi vill skapa en jämförande aspekt. Jämförandet av åldersaspekten visar på skillnader i innehåll i omdömena mellan årskurserna t.ex. vad gäller bedömningen av tidsåtgång och provresultat. Nyckelord: Bristfokus, framgångsperspektiv, ämneskunskap, övrig utveckling, formativ och summativ bedömning.
58

Gymnasieelevers uppfattningar om muntliga prov i kemi

Hansson, Anders January 2012 (has links)
Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning. Validiteten av slutsatserna befanns god, medan reliabiliteten och statistisk signifikans inte kunde studeras på grund av begränsad datamängd. Den enskilt mest intressanta elevkommentaren var: "Det skriftliga provet kan ha svårare att visa vissa A-kvalitéer som kräver exempelvis diskussion. Men det kan samtidigt visa exakt, svart på vitt, vad du kan. De muntliga kräver en mer subjektiv bedömning och kanske därför inte visar dina faktakunskaper lika bra då man kan vara dålig på att formulera sig utan eftertanke." Författarens vägval under studiens gång och egna observationer och reflektioner kring studien beskrivs. Studien placeras i ett sammanhang med formativ bedömning och olika teorier för lärande. Konklusionen är att muntliga prov kan vara ett komplement till skriftliga prov, möjligen modifierade i riktning mot seminarieformat.
59

Likvärdighet inom klassrummets fyra väggar : En kvalitativ studie av lärares bedömningsarbete och syn på likvärdighet i den svenska gymnasieskolan

Karlberg, John January 2012 (has links)
I detta examensarbete har en undersökning om hur gymnasielärare resonerar kring begreppenbedömning, betygssättning och likvärdighet genomförts. Avsikten med undersökningen var att ökaförståelsen för hur lärare ser på sin egen bedömning och betygssättning samt vilka underlag deanvänder sig av vid betygssättning. Slutligen var avsikten att undersöka hur lärarna tolkar begreppetlikvärdighet och hur de arbetar för att uppnå likvärdighet i sin bedömning. De centrala frågorna fördenna studie var vilken roll lärare uppfattar att bedömningen har inom det egna ämnet, vilkaunderlag lärare använder sig av vid betygssättning, hur lärare tolkar begreppet likvärdighet ochvilka metoder lärare använder sig av för att uppnå likvärdighet vid bedömning. Studien bestod avkvalitativa intervjuer med fem gymnasielärare verksamma inom mediaområdet. Analysen avintervjuerna gjordes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv där läroplanen, kursplanerna ochinformanternas utsagor låg till grund för förståelsen medan den tidigare forskningen sompresenteras i studien låg till grund för analysen. Resultatet visade att informanternas uppfattningarom hur bedömningen och betygen påverkar eleverna varierar. Även synen på vad som ska bedömasskiftar inom informantgruppen. I studien framkom att informanterna definierar begreppetlikvärdighet på olika sätt samt att de i stor utsträckning även använder olika metoder för att ökalikvärdigheten. Förändringarna som läroplan för gymnasieskolan 2011 fört med sig uppfattas avinformanterna som positiva samtidigt som det visade sig att det finns oklarheter kring huruvida dennya läroplanen ökar likvärdigheten i skolan.
60

Fyra år senare... vad är formativ bedömning egentligen? : Engelsklärares perspektiv på förändringen av deras arbetssätt i samband med infö̈randet av Gy11

Vidlund, Anna January 2015 (has links)
Denna studie behandlar Gy11:s påverkan på engelsklärares formativa arbete med kommunikation och feedback. Undersökningen har utrett om lärare anser att reformen påverkat deras arbetssätt gällande undervisning, bedömning och betygssättning. Även hur dessa lärare arbetar formativt med kommunikation och feedback för att erhålla en förståelse för hur förändringen tillämpats. Dessutom studerades huruvida lärare anser att relationen med eleverna påverkar deras lärande för att urskilja vikten av kommunikation och feedback i det anseendet. Undersökningen gjordes genom kvalitativa och halvstrukturerade intervjuer. Fem engelsklärare från två olika gymnasieskolor intervjuades, och resultatet visade att dessa lärare anser att förändringen som Gy11 medförde inte varit märkvärd i deras arbetssätt mer än att det administrativa arbetet och kraven på dokumentation ökade. Dock menar lärarna att deras kunskaper kring bedömning och hur man ger feedback har utvecklats. Likväl anser de att de inte erhållits tillräckligt mycket underrättelse kring vad som förväntas av dem från statligt håll, och därför har förändringen tagit lång tid att tillämpa. Vidare anser de att lärare-elev- relationen är en grund för att kunskapsutveckling ska inträffa. I diskussionen behandlas resultatet med ett sociokulturellt förhållningssätt. Slutsatsen blev att implementeringen av Gy11 tog tid men att lärarna lärt sig tillämpa formativ bedömning och anser det vara det mest givande arbetssättet för att främja elevers kunskapsutveckling.

Page generated in 0.0972 seconds