Spelling suggestions: "subject:"summative bedömning"" "subject:"summation bedömning""
71 |
Bedömning och lärande : En kvalitativ studie om tre lärares och en rektors uppfattning och tillämpning av formativ och summativ bedömning i ämnet samhällskunskapJennie, Jonsén January 2021 (has links)
Bedömning av elevers kunskaper har under 1900-talet varit starkt kopplat till inträde och urval till högre utbildning och arbetsliv. Bedömning har traditionellt uppfattats som mer eller mindre liktydigt med prov och betyg, vad som brukar benämnas summativ bedömning. Under de senaste två decennierna har det blivit allt vanligare att se bedömning som verktyg för lärande, så kallad formativ bedömning. Formativ bedömning har fått stort genomslag i Sverige och har satt betydande avtryck i Skolverkets styrdokument. Samtidigt går det att skönja en motsatt tendens där vårt utbildningssystem går åt ett annat håll mot en ökad utsträckning av summativa bedömningar såsom test, prov och betyg.Mot denna bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare och rektor i årskurs 7–9 förhåller sig till formativ respektive summativ bedömning inom ämnet samhällskunskap. Hur tolkas och tillämpas formativ respektive summativ bedömning och vilka för- och nackdelar upplever respondenterna med dessa bedömningspraktiker? För att förstå deras förhållningsätt till dessa bedömningspraktiker har det också varit viktigt att försöka fånga synen på kunskap och vilken kunskap som de anser viktig att förmedla och bedöma i undervisningen.Resultaten visar att lärarna tillämpar både formativ och summativ bedömning i hög utsträckning. Respondenterna har delvis olika definitioner av i synnerhet formativ bedömning vilket också avspeglar sig i lärarnas tillämpning av denna form av bedömning i klassrummet. Skillnaderna kan förklaras i olika förutsättningar som tid och kunskap, men också olika kunskapssyn. Resultaten visar på olika kunskapssyn där en behavioristisk syn på lärande följs av en mer summativ bedömningspraxis, medan en konstruktivistisk/sociokulturell kunskapssyn kan kopplas till ett mer formativt förhållningssätt. Faktorer som ökade externa krav på kvantifierbara kunskapsmått spelar också in i lärarnas försök att implementera en formativ bedömingspraxis. Summativ bedömning upplevs som ett enklare verktyg att använda för att tillmötesgå dessa krav på kvantifierbara resultat. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>
|
72 |
Bedömning i moderna språk på gymnasieskolanGranda, Beatriz January 2020 (has links)
Undersökningens resultat visar att bedömning är en naturlig komponent i lärandet och språkundervisningen. Informanterna möter både möjligheter och utmaningar i sitt bedömningsarbete i moderna språk. De använder formativ och summativ bedömning som ett komplement för varandra. Språkinlärningsprocessens komplexitet och de otydliga kunskapskraven för moderna språk i läroplanen gör att några lärare uttryckte behovet av att tydliggöra och tolka bedömningsmatriserna så att eleverna kan förstå i vad och hur de ska bedömas. En annan aspekt som resultatet avspeglar är återkopplingens positiva effekter för elevens lärande även om brist på tiden hindrar lärarna att allsidigt kunna bedöma de fyra kommunikativa färdigheterna. Summativ och formativ bedömning samt implementering av andra bedömningsstrategier behövs så att lärarbedömning inte blir en tung börda. / The survey's results show that assessment is a natural component of learning and language teaching. The informants face both opportunities and challenges in their assessment work in modern languages. They use formative and summative assessment as a complement to one another. The complexity of the language learning process and the unclear knowledge requirements of modern languages in the curriculum mean that some teachers expressed the need to clarify and interpret the assessment matrices so that students can understand what and how they should be assessed. Another aspect that the result reflects is the positive effects of feedback on student learning, although lack of time prevents teachers from being able to assess the four communication skills at all times. Summative and formative assessment as well as implementation of other assessment strategies are needed so that teacher assessment is not a heavy burden.
|
73 |
Lärare lär varandra lära- en kvalitativ studie om lärares inställning till sambedömningPersson, My, Aguilar, Beatrice January 2018 (has links)
Syftet med vårt examensarbete är att skapa förståelse för lärares inställning till sambedömning och vilka faktorer som kan påverka inställningen. Undersökningen ämnar också att undersöka vad lärare kan se för syfte med sambedömning och utifrån detta föra en diskussion om hur och varför sambedömning genomförs i skolan. Vi vill även lyfta fram lärarnas erfarenheter av att sambedöma samt sambedöma elevers skriftliga produktion. Vi vill undersöka vad lärare anser är svårt med bedömning och utforska deras inställning till att överbrygga dessa svårigheter med hjälp av sambedömning. Eftersom nationella prov och summativ bedömning varit i fokus i tidigare studier om sambedömning vill vi därför också specifikt synliggöra den formativa bedömningen. Frågeställningar är följande: - Vad kan lärarna se för syfte med sambedömning? - Vad har lärarna för inställning till sambedömning och vilka faktorer påverkar lärares inställning till detta?Vad har lärarna för erfarenheter av att sambedöma elevers skriftliga produktion? - Vad kan lärare se för svårigheter med att bedöma skriftlig produktion och hur kan sambedömning enligt lärarna överbrygga detta? Skolverket och Skolinspektionens rekommendation ger ett positivt intryckt till sambedömning främst vid nationella prov. Den problemformulering som ställs är att det i dagens skola alltmer handlar om att implementera verktyg som mäter elevers kunskaper. Utgångspunkten för arbetet är läroplanen för gymnasieskolan 2011 som skriver att skolan ska ge elever förutsättningar att utveckla kunskap och värden. Sambedömning ses i studien som redskap för svensklärare att utveckla sina bedömningskompetenser. I förlängningen påverkar en ökad kompetens elevernas skrivutveckling. Den metod vi har använt för att få fram vårt empiriska resultat är den kvalitativa intervjun. Resultatet visar att lärarna uttrycker likvärdighet som syfte med sambedömning och att det kan öppna för nya perspektiv. Tid och organisation är viktiga aspekter kring lärares inställning. Samtliga lärare uttrycker att de arbetat med sambedömning vid de nationella proven och att sambedömning då ses som viktigt. Det visar också hur lärarna uppfattar sin egna men också andra lärares samarbetsvilja, hur dessa påverkas positivt och negativt av faktorer såsom osäkerhet, varierande kompetens, arbetslivserfarenhet, relationer till kollegor och kontinuitet. Slutsatsen är att lärarnas uppfattning är att sambedömning sällan sker och att det främst sker när det avsatts tid. De uttrycker dock en vilja sambedöma både mot kunskapsutveckling men också betygsättning. Slutligen förs en diskussion om sambedömning, måluppfyllelse och kunskapsutveckling.
|
74 |
Mellan sabeln och väggen - Om hur lärare och elever uppfattar olika bedömningsformer inom utbildningen i svenska för invandrareGabard, Miguel January 2014 (has links)
Det här examensarbetet handlar om problematiken iarbetet med omdömen och framför allt i arbetet med den summativa och den formativa bedömningens -även kallade bedömning av lärande respektive bedömning för lärande– implementering under lärandeprocessen. Det handlar också om att de krav som sfi-lärarna och sfi-eleverna har på sig att uppfylla kunskapsmålenkan betraktas som grunden till problematiseringen. Syftet har varit att försöka belysa hur samspelet mellan dessa två bedömningsformer ser ut ur lärarnas och elevernas perspektiv i klassrummet genom att fokusera på hur de implementeras, används och uppfattas av både lärare och elever och hur det påverkar deras relation till varandra.Resultatet visar att det fortfarande finns att göra för att implementera ett samspel mellan båda bedömningsformerna och att det trots allt finns en viss medvetenhet om vart man är på väg att bedöma efter lärarnas agerande.Vidare verkar det vara relativt svårt att få eleverna att inse att det inte bara gäller att skriva det nationella provet och att det är en lärandeprocess.Det finns en viss brist på samsyn bland lärarna i frågan trots kollegiala satsningar på samförståelse.Litteraturen förstärker känslan av att arbetet med båda bedömningsformerna ger positiva effekter vilket arbetet delvis ger belägg för, åtminstone inom den aktuella skolan.Det går egentligen inte att dra generella slutsatser på grund av att undersökningen bara genomfördes i en skola och därför föreslås någon typ av vidare forskning i området med andra variabler och större antal informanter.
|
75 |
Sva-lärares bedömning av ”Språk och stil” : Sva-lärares språkliga bedömning av det nationella provets delprov A i kursen svenska som andraspråk 3Ripke, Christin January 2020 (has links)
Studieobjektet för denna studie är summativ bedömning av skrivprov på gymnasial nivå. Tidigare forskning har visat att skrivprov är svårbedömda och att bedömarvariation är mer regel än undantag. Syftet med studien är att undersöka svalärares språkliga bedömning av det nationella provets delprov A i gymnasiekursen svenska som andraspråk 3. För att uppfylla syftet formulerades två frågeställningar: Hur tolkar sva-lärarna provets kravnivå och anvisningar gällande delaspekten Språk och stil? Hur betygssätter de delaspekten och hur motiverar de betygssättningen? Utgångspunkterna för studien har varit att bedömningen av delprovet är summativ, att den följer en analytisk bedömningsmodell, och att denna analytiska bedömningsmodell innebär ett fokus på språklig korrekthet i förhållande till begriplighet. För att svara på frågeställningarna och uppfylla syftet genomfördes en arrangerad bedömning där åtta sva-lärare bedömde en autentisk elevtext. Materialet inhämtades via ett självadministrerat frågeformulär, och för att analysera materialet användes innehållsanalys. Resultatet av studien är att lärarna betygssätter delaspekten olika, och att de bedömer den språkliga korrektheten olika, men att de visar samsyn när det gäller bedömningen av textens begriplighet. Lärarna har också bedömt annat än det som direkt kan relateras till delaspekten, och de bedömer holistiskt, vilket tyder på att en analytisk bedömningsmodell kan vara svår att omsätta i praktiken. Vidare tyder resultatet på att lärarna behåller sin lärarroll även i denna summativa och externa bedömning. De ser bedömningsverktygen som relevanta för bedömningen, och använder dessa som stöd för bedömningen, men baserar också bedömningen på sitt professionella omdöme. Avslutningsvis är denna studie ytterligare en bekräftelse på att skrivprov är svårbedömda.
|
76 |
Betyg och bedömning i skolan : Lärarens erfarenhet av betygssättning i årskurs sex / Grade and assessment in school : The Teachers Experience of Grading in Sixth GradeMukarker, Lana January 2019 (has links)
Syftet med den kvalitativa intervjustudien är att fördjupa förståelsen för betygsättning i tidigare åldrar genom att synliggöra hur matematiklärares resonemang om det nya betygsystemets tydlighet samt dess inverkan på elevernas kunskapsutveckling. Studien har följande tre centrala frågor: 1. Hur upplever lärarna att det nya betygssystemets kunskapskrav har påverkat betygsättningen? 2. Hur upplever lärarna att betygen påverkar elevernas lärande/kunskapsutveckling? 3. Hur resonerar lärarna kring hur betyg i tidigare åldrar har påverkat relationen mellan summativ och formativ bedömning? Den empiriska undersökningen består av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med 5 lärare som undervisar från årkurs 4–6. Lärarnas erfarenheter samt studiens empiriska material utgör grunden i arbetet. Det framkom i studien att urval lärare hade positiv inställning för betygsättning i tidigare åldrar. Dock var de medvetna om nackdelar med betygsättning och vilken komplexitet den har. Slutsatsen innefattar både högpresterande och lågpresterande elever där både är påverkade av tidig betygsättning. Studien diskuterar även de bakomliggande faktorer till det och synliggör lärarens roll i detta. Studien visade även att ingen enskild lärare hade en kunskapssyn som var riktad på endast summativ- eller formativ bedömning. Lärarna upplever att både summativ och formativ bedömning kompletterar varandra och att eleven inte får en rättvis bedömning om hen bedömas endast summativ eller formativ.
|
77 |
Bedömning i matematik : En undersökning hur lärare arbetar med bedömning på mellanstadietPersson, Kristin January 2021 (has links)
No description available.
|
78 |
ATT BEDÖMA SAMSPEL : En studie om musiklärares erfarenheter och förhållningssätt till bedömning i ensemble och musicerandeStenvall, Robert January 2023 (has links)
Denna studie behandlar musiklärares arbete med bedömning i ensemble på gymnasiet och musicerande på grundskolan där musiklärarnas erfarenheter, tillvägagångssätt och förhållningssätt till bedömning i deras undervisning har undersökts. Studiens syfte är att utveckla kunskap om musiklärares tillämpningar av formativ respektive summativ bedömning i ensemblespel och musicerande samt vilka möjligheter och svårigheter som det innefattar. Studien utgår från en musikdidaktisk och sociokulturell teoretisk utgångspunkt. Data har samlats in med kvalitativ metod där musiklärare från grundskolan och ensemblelärare från gymnasiet har intervjuats. Resultatet visar att den formativa bedömningen genomsyrar musiklärarnas undervisning både på grundskolan och gymnasiet där de värdesätter den formativa bedömningen högt i sin undervisning. Resultatet visar även att den summativa bedömningen kan vara svår att utföra på grund av att musikämnet är praktiskt, att den summativa bedömningen inte tar lika mycket plats som den formativa bedömningen och att bedömningsstödet som finns tillhands inte har varit hjälpsamt. Musiklärarna värdesätter lyhördhet, anpassning, flexibilitet, initiativtagande och gruppledarskap som goda kvalitéer för vad som krävs för att vara en god medmusiker i sin bedömning.
|
79 |
Lärares användning av formativa bedömningsstrategier för att gynna elevernas skrivutvecklingNorlund, Madeleine, Lindholm, Mathilda January 2023 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka och belysa hur formativ bedömning används i praktiken enligt verksamma mellanstadielärare. Ett delsyfte är även att undersöka hur den formativa bedömningen följs upp under elevernas skolgång. Undersökningen är kvalitativ och materialet samlades in via intervjuer med åtta legitimerade lärare som är behöriga i ämnet svenska och undervisar i årskurs 4–6. Det teoretiska perspektivet som studien vilar på är det sociokulturella perspektivet med fokus på begrepp som den proximala utvecklingszonen, scaffolding, mediering och appropriering. Resultatet av undersökningen visar att lärarna arbetar formativt i den utsträckning de kan för att nå elevernas fulla potential inom skrivutvecklingen. Lärarna berättar att återkopplingen ligger till grund för att ta elevernas lärande vidare. Vi fick ta del av både positiva och negativa aspekter av det formativa arbetet. Det positiva som lyfts är framförallt att eleverna genom formativ bedömning utvecklar sitt skrivande till det bättre. En negativ aspekt som lyfts är tidsbristen, lärarna anser att de inte har tillräckligt med tid till återkoppling. Vi fick även ta del av hur lärarna följer och synliggör elevernas progression. Avslutningsvis har studien samlat flera tillvägagångssätt för att arbeta formativt med skrivutveckling.
|
80 |
Summativ bedömning och AI på prov : Utmaningar kring bedömning i det moderna klassrummet / Summative Assessment and AI as a test : Challenges surrounding assessment in the modern classroomBackman, Christian, Andersson, Nikki January 2023 (has links)
This essay is based on a survey study of teachers in upper secondary school in Skåne,Sweden. The questions the teachers have answered have pertained to how they assess theirstudents with regards to the abilities they are supposed to develop, how these assessmentscorrelate with the relevant documents from Skolverket, and how the continuous growth of AI,and students getting access to these AI:programs, have impacted how teachers assess theirstudents. Our findings indicate that teachers rely heavily on written exams, and do not allowtheir students the varied forms of assessment that Skolverket demands that teachers shouldoffer the students. We discuss possible effects of this, how this relates to theories of reliabilityand validity, and what the future might look like for teachers moving forward with the risingusage of AI in school.
|
Page generated in 0.101 seconds