The present study explores if and how young refugees working in Stockholm public libraries as IT-supporters have been helped, by their work, in their integration process into Swedish society. The study also investigates whether any differences can be observed, from an integration perspective, based on if the IT-supporters worked in an inner city library or suburban library. The study is based on semi-structured interviews with seven IT-supporters that worked or had been working in a role as IT-supporters in public libraries, and three respondents with a leading role within the project called ”Young IT-supporters”. The study is also based on observations from two libraries at two different locations. The results support a conclusion that the ”Young IT-supporters” project, by and large, has been successful for positive integration. For example it was found that the IT-supporters had developed their Swedish language skills, gained better confidence, learned more about Swedish society and culture, and made new contacts and friends. The result also showed that 84 percent of IT-supporters had become self-sufficient three months after being employed at the library. Regarding differences if the IT-supporters had worked in the city or in the suburb, only small differences were observed in an integration perspective. The theories used to analyze the results of this study were Alastair Ager and Alison Strang’s integration model, and Ragnar Audunson’s theory of the library as a multicultural and low-intensive meeting place. The results relate to Ager and Strang’s integration model and show that the library can serve as a low-intensive meeting place to promote integration. The conclusion is that ”Young IT-supporters” is a successful integration project. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

I Sverige har damidrotten ur ett historiskt perspektiv ständigt legat efter herrarna, både ekonomiskt och organisatoriskt. Inom damidrotten är det främst individuella idrottare som på senare tid har närmat sig herrarna på kommersiell och professionell nivå. Vad gäller lagidrotter så har utvecklingen hamnat efter och det här visar sig inte minst inom ishockeyn. Skillnaderna visar sig tydligt mellan herrar och damer och inte minst ekonomiskt där herrarna på högsta elitnivå kan försörja sig genom ishockeyn. Samtidigt så behöver genomsnittspelaren på motsvarande nivå bland damer ha ett arbete vid sidan av ishockeyn. Det här beror på flera faktorer däribland att intresset kring herrhockeyn är betydligt större vilket ger fler kommersiella möjligheter. För att damhockeyn ska närma sig den nivå som herrarna befinner sig, krävs en ökad kännedom, ett ökat intresse samt en kunskap omsupportrars uppfattning.I den här undersökningen har författarna i samarbete med Svenska Damhockeyligan studerat problemområdet med fokus på supportrarnas perspektiv och hur kunskap om dessa kan fungera som underlag till att stärka spelarnas varumärkesimage. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes där supportrars kännedom om spelare och ligan generellt studeras samt vad supportrar värderar hos spelares egenskaper. Studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som studerat damidrottens möjligheter för kommersiell utveckling. I undersökningen betraktas spelarna i SDHL som varumärken för att möjliggöra en koppling till varumärkesimage och aktiviteter som görs för att stärka en sådan. Med bakgrund av tidigare forskning och modeller lutar sig studien på tre centrala variabler; individuell kvalité, attraktivitet och image. Dessa tre var vägledande för insamlad empiri genom en webbenkät. Studiens insamlade data analyseras via deskriptiv statistik där diagram och tabeller redovisas. Slutligen diskuteras enkätresultat med koppling till de teorier och modeller som studien utgår ifrån. Diskussionen leder till flertalet förslag för hur SDHL kan använda sig av kunskap om supportrarnas kännedom och värdering av spelaregenskaper i syfte att stärka spelarnas varumärkesimage. / In Sweden, from a historical perspective, women's sports have constantly lagged behind men, both financially and organizationally. In women's sports, it is mainly individual athletes who have recently approached men on a commercial and professional level. As far as team sports are concerned, the development has lagged behind and this is evident not least in ice hockey. The differences are clear between men and women and not least financially where men at the highest elite level can support themselves through ice hockey. At the same time, the average player at the corresponding level among women needs to have a job alongside ice hockey. This is due to several factors, including that the interest in men's hockey is significantly greater, which provides more commercial opportunities. In order for women's hockey to approach the level that the men are at, an increased knowledge, an increased interest and a knowledge of supporters' opinion.In this study, the authors in collaboration with the Swedish Women's Hockey League have studied the problem area with a focus on the supporters 'perspective and how knowledge about these can serve as a basis for strengthening the players' brand image. A quantitative survey was conducted where supporters 'knowledge of players and the league is generally studied and what supporters value in players' characteristics. The study is based on previous research that has studied women's opportunities for commercial development. In the survey, the players in SDHL are regarded as brands to enable a connection to brand image and activities that are done to strengthen one. Based on previous research and models, the study is based on three key variables: individual quality, attractiveness and image. These three were indicative of empirical data collected through an online survey. The study's collected data are analyzed via descriptive statistics where diagrams and tables are reported. Finally, survey results are discussed in connection with the theories and models on which the study is based. The discussion leads to several suggestions for how SDHL can use knowledge about the supporters 'knowledge and evaluation of player characteristics in order to strengthen the players' brand image.

Within sports, supporters are an essential actor for how the experience at the stadiums will turn out during games. They are the primary customers while also being a part of the experience for everyone else consuming the sport. It is the supporters in the stands who creates the atmosphere through commitment and chants which complement the experience of watching the game. The aim of the study was to understand how supporters can create and destroy value for themselves and other actors, but also which factors influence their actions. The study was conducted from a Service Dominant Logic perspective since it is well suited to apply theories within co-creation and co-destruction to explain how different actors can affect each other during the value creating process. The study is conducted with supporters of the Swedish ice hockey club Färjestad BK. Twelve qualitative interviews were conducted with active supporters. The result confirms earlier research where it is stated that supporters are essential for sport clubs since they are crucial for creating the atmosphere. The study explains how supporters act as working consumers when they apply their resources to co-create or co-destroy value. The study indicates that supporters’ negative effect on value creation is a large risk for clubs and they can easily co-destroy value since active supporter groups are very influential and emotionally invested actors. It is also shown that the expectations and desires which supporters have before the games plays a major role in whether they are going to contribute to the value creation process or not. The study suggests that clubs should focus on the relationship with their active supporters since they are a major asset while also being a risk for the club. They can deliver unique value which is not possible for the club to create by themselves. / Inom sport så är supportrar en viktig aktör för hur upplevelsen blir inne på arenorna. Supportrar är både de primära kunderna och en del av upplevelsen för övriga som konsumerar sporten, då det är supportrarna på läktaren som skapar stämningen genom sitt engagemang och sång vilket kompletterar upplevelsen för alla utöver själva sporten. Studiens syfte var att skapa förståelse för hur sportsupportrar agerar som värdeskapare och värdeförstörare samt vilka faktorer som påverkar deras roll i värdeskapandeprocessen. Studien har utförts på supportrar utifrån ett Service Dominant Logic perspektiv då det möjliggör tillämpning av teorier inom samskapande och samförstörande för att kunna förklara hur olika aktörer påverkar varandra. Studien har utförts på basis av supportrar till ishockeyklubben Färjestad BK. Det har genomförts tolv kvalitativa intervjuer med aktiva supportrar. Resultatet från studien bekräftar tidigare forskning om hur viktiga supportrar är för klubbens välbefinnande då de är en väldigt stor del av upplevelsen. Studien visar indikationer på att supportrars negativa påverkan på värdeskapandet är en stor risk för klubbar, samt att supportrars förväntningar och önskemål påverkar hur de kommer arbeta för att skapa eller förstöra värde. Klubbar måste bli bättre på att tillvarata den tillgången som aktiva supportergrupper är, både för att de kan leverera unikt värde men även för att minska risken att de förstör värde för övriga åskådare.

Previous research, which addresses the view of the revocation of citizenship for terrorist-related persons, is seemingly critical. It illustrates a lot of problems that an initiation of this action can cause, but despite this, a social debate is underway in Sweden about introducing this particular opportunity. What is really advocated in the Swedish social debate regarding this? The purpose of the study is, by using an argumentative analysis, to see which recurring themes and arguments are expressed in the Swedish social debate. These are then linked to socialistic, liberalistic and conservative views of citizenship in terms of a discussion. The results of the study shows that a number of themes and arguments are visible in the social debate, where it is argued about everything from IS-supporters being citizens regardless of action, to not having the right to take part in the society at all. The majority of the debaters are in favor of some types of action. The conclusion points to the fact that a conservative approach in the examined social debate is dominant, based on that the arguments mostly advocates some kind of action and responsibility. Given that radicalization is a result of exclusion, the conclusion also sheds lights on that lowering the evidence requirements would probably be the most optimal solution for Sweden when it comes to dealing with returning IS-supporters. / Tidigare forskning, som behandlar synen på återkallande av medborgarskap för personer med anknytning till terrorism, är till synes kritiskt inställd. Forskningen visar en hel del problematik ett införande av detta kan medföra, trots det pågår en samhällsdebatt i Sverige om att möjliggöra det. Syftet med studien är att med hjälp av en argumentationsanalys se vilka återkommande teman och argument som uttrycks i den svenska samhällsdebatten om återvändande IS-anhängare och ett återkallande av deras svenska medborgarskap. Detta återknyts sedan till socialistisk-, liberalistisk- och konservativ medborgarskapssyn i form av diskussion. Resultatet av studien visar att ett antal teman och argument synliggörs i samhällsdebatten, där det argumenteras om allt från att IS-anhängare är medborgare oavsett handling, till att de inte har rätt att ta del av det svenska samhället alls på grund av IS handlingar. Den övervägande delen debattörer är förnågon typ av åtgärd. Slutsatsen pekar mot att ett konservativt synsätt i den undersökta samhällsdebatten är dominerande, baserat på att de argument som framförs mestadels argumenterar för någon form av agerande och ansvarsutkrävande. Utifrån att radikalisering är ett resultat av exkludering är slutsatsen att en sänkning av beviskraven förmodligen skulle vara den mest optimala lösningen för Sverige när det gäller hanteringen av återvändande IS-anhängare istället för att återkalla deras svenska medborgarskap.

Denna studie behandlar supportrars upplevda trygghet på Eleda Stadion i Malmö under fotbollsmatcher. Kunskapen om supportrars trygghet på allsvenska arenor är begränsad, men samtidigt så har ämnet fått ett stort utrymme i media de senaste åren. Syftet med den här studien är därmed att undersöka trygghetsupplevelsen vid fotbollsmatcher på Eleda Stadion, vad som påverkar den och hur den skiljer sig mellan olika grupper. Frågeställningarna som studien ämnar besvara är följande: “Hur upplever supportrar tryggheten vid fotbollsmatch på Eleda Stadion?”, “Hur påverkar bakgrundsfaktorer, ordningsstörningar, aktörer, förtroende samt tidsliga faktorer trygghetsupplevelsen på Eleda Stadion?” och “Hur varierar trygghetsupplevelsen mellan sittplats och ståplats, samt mellan män och kvinnor?”. Studien har använt sig av både en kvantitativ respektive kvalitativ metod för att besvara frågeställningarna i form av en enkätundersökning samt intervjuer. Urvalet bestod av personer över 15 år gamla som varit på en Malmö FF-match på Eleda Stadion de senaste 12 månaderna. Datainsamlingen skedde genom att dela ut enkäter i samband med matcher samt digitalt på Facebook och forumet Svenska Fans. Personer som intervjuades hade själva önskat om att få delta via enkäten. Datamaterialet analyserades utifrån flera metoder i form av bivariat-, univariat-, och regressionsanalys för enkäten samt tematisk analys för intervjumaterialet. I resultatet framkom det att den upplevda tryggheten var stor samtidigt som den påverkades av ett antal faktorer och skilde sig mellan olika grupper. Pyroteknik var den faktorn som påverkade tryggheten mest samtidigt som flera ansåg det som stämningshöjande. Motståndarsupportrar var även det en faktor som påverkade tryggheten negativt. Den aktuella studien ämnar bidra till en aktuell bild och förbättrad kunskap om den upplevda tryggheten i samband med fotbollsmatcher i framför allt Malmö, men kan även ge en bild för tryggheten på övriga allsvenska arenor runt om i Sverige. / This study deals with the subject of supporters’ sense of security at Eleda Stadion in Malmö during football matches. The knowledge of supporters’ sense of security is limited, but at the same time the subject has been given a lot of room in media the last years. The aim of this study is thus to examine the sense of security during football matches at Eleda Stadion, what affects it and how it differs between groups. The study intends to answer the following questions: “What is supporters’ sense of security during football matches at Eleda Stadion?”, “How do the background factors, disturbances, actors, trust and temporal factors affect the sense of security at Eleda Stadion?” and “How does the sense of security vary between the sitting and standing crowd as well as between men and women?”. Both a quantitative and qualitative method has been used to answers the questions in form of a questionnaire survey as well as interviews. The selection consisted of people over the age of 15 who have been to a Malmö FF match in the last 12 months. The collection of data was acquired by handing out the survey in conjunction with the matches as well as digital on Facebook and the forum Svenska Fans. Individuals who were interviewed had themselves wished to participate via the survey. The data was analysed using different methods in form of bivariate-, univariate-, and regression analysis for the survey and thematic analysis for the interviews. The result showed that the perceived sense of security was high while being affected by several factors and differed between groups. Pyrotechnics was the factor that affected the sense of security the most, while many still considered it to contribute to the atmosphere. The opposing supporters was also a factor that impacted the sense of security negatively. This study intends to contribute to a current depiction and improved knowledge of the sense of security in conjunction football matches, especially in Malmö, but can also provide a picture of the sense of security in other arenas in Allsvenskan around Sweden.

The diploma thesis "Football Supporters as a Part of Civil Society" deals with the phenomenon of football supporterism from the perspective of the relationship between fan groupings and civil society. After the introduction and the aims of the thesis, where the main aim is the basic description and classification of various forms of grouping of football fans, follows the theoretical part focusing on three main topics: civil society, social movements and subcultures and the world of football supporters. In the empirical part the author presents the results of her qualitative research using particularly methods of participant as well as non- participant observation, informal interviews and the study of documents. The author introduces her own typology of fan groups and organizations and describes their activities within the civil society. In the final part she summarizes the answers to the research questions. The thesis is supplied with a summary, a list of sources, an index, a glossary and three appendices.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur supportrar upplever mötet med polisen under fotbollsmatcher i Allsvenskan. Mötet med medborgare är en viktig del av polisens förtroendeskapande arbete och upplevelsen medborgare får kan ha konsekvenser för bilden av polismyndighetens legitimitet. Studien har en teoretisk ram bestående av processuell rättvisa och subkulturteori. Åtta semistrukturerade intervjuer har utförts för att fånga supportrarnas upplevelser av mötet med polisen. En tematisk analys av intervjuerna utfördes efter att de transkriberats. Samtliga intervjupersoner beskriver en eller flera situationer då bemötandet av polisen uppfattas som negativt. Vissa anser att polisens närvaro vid matcherna ligger på en lagom nivå medan andra anser att polisen borde lägga resurserna på annat som anses vara viktigare. Supportrarna menar att för många poliser kan trigga supportrar och skapa en aggressiv stämning. Vissa supportrar har uppfattat ett onödigt våldsanvändande från polisens sida. En bättre dialog mellan supportrar och polisen tros kunna leda till bättre förståelse parterna emellan och är därmed också en nyckel till att minska den existerande konflikten mellan dem. / The purpose of this study has been to investigate how supporters experience the encounter with the police during football matches in the Allsvenskan. The meeting with citizens is an important part of the police's trust-building work, and the experience citizens get can have consequences for the image of the police legitimacy. The study has a theoretical framework consisting of procedural justice and subculture theory. Eight semi-structured interviews have been conducted to capture the supporters' experiences of the encounter with the police. A thematic analysis of the interviews was performed after they were transcribed. All interviewees describe one or more situations where the treatment of the police is perceived as negative. Some believe that the police presence at the matches is at an adequate level, while others believe that the police should spend their resources on other things that are considered more important. The supporters believe that too many police officers can trigger supporters and create an aggressive atmosphere. Some supporters have perceived an unnecessary use of force by the police. A better dialogue between supporters and the police is believed to lead to better understanding between the parties and is therefore also a key to reducing the existing conflict between them.

No description available.

The purpose of the present study was to evaluate to what extent executive functioning has an impact on aggressive and violent behavior contextualized within football supporters. The sample consisted of 142 (111 males and 31 females) football supporters, between 16-71 years old (M=34,58, SD=12,53) who, during the 2022 season of the Swedish football league “Allsvenskan” visited at least one game. Results showed an association between aggressive and violent behavior contextualized within football supporters and certain aspects of executive functions, as well as self-control. The association did not significantly differ depending on frequency of game-day attendance, thus indicating the presence of the association for various subgroups of supporters. The results are in line with previous research on the association between executive functions and aggressive and violent behavior. The present study is one of the few studies adopting a bio-/neurological perspective on football violence. Thus indicating that more research is warranted on this specific topic, as well as a need for a re-evaluation of strategies preventing football violence. / Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning exekutiva funktioner hos fotbollssupportrar har en inverkan på aggressivt och våldsamt beteende kontextualiserat inom fotbollen. Urvalet bestod av 142 (111 män och 31 kvinnor) fotbollssupportrar mellan 16–71 år (M=34,58, SD=12,53) som under säsongen 2022 i den svenska fotbollsserien “Allsvenskan” besökte minst en match. Resultaten påpekade en association mellan aggressivt och våldsamt beteende inom fotbollen och särskilda aspekter av exekutiva funktioner samt självkontroll. Associationen skiljde sig inte signifikant beroende på besöksfrekvens vid matcher, vilket pekar på att associationen existerar hos flertalet olika typer av supportrar. Resultaten går i linje med tidigare studier som undersökt associationen mellan exekutiva funktioner och aggressivt och våldsamt beteende. Den aktuella studien är en av få studier som applicerat ett bio-/neurologiskt perspektiv på våld inom fotbollen. Detta pekar på behovet av fortsatt forskning inom ämnet samt ett behov av att omvärdera strategierna ämnade att förhindra våld inom fotbollen.

Ce travail de recherche porte sur l’engagement des supporters de football ultras. La plupart des recherches sur les supporters de football dégagent deux modèles de supportérisme« extrême » par rapport au supportérisme traditionnel : le modèle anglais (hooligans) et le modèle italien avec les groupes de supporters ultras. Ces derniers sont constitués en association de loi 1901 dont les membres les plus actifs sont très majoritairement des jeunes hommes de 15 à 30 ans. Leur manière de supporter repose sur une culture partisane et des activités propres (réalisation d’animations sur l’ensemble de la tribune, recours à des chants et des gestuelles spécifiques, utilisation d’engins pyrotechniques, organisation de déplacements,etc.). Cette recherche propose une étude détaillée du processus de constitution du collectif qu’est le groupe ultra et de son fonctionnement, à travers l’angle de la sociologie de la déviance et des notions de « sous-culture » (codes, règles, langage) ou celle de « carrière »(structure hiérarchisée, différents statuts, réputation). Mais l’objectif de ce travail est de dépasser une lecture monographique qui s’en tiendrait à la seule étude du fonctionnement interne du groupe ultra. Cette recherche s’inscrit ainsi dans une conception interactionniste de la déviance qui nécessite d’analyser l’action des déviants – celle des ultras - mais aussi celledes personnes qui réagissent à cette déviance, en l’occurrence celles des agents des services répressifs ou chargés de la sécurité des stades. Ce travail se propose de décrire et d’analyser les interactions entre les ultras, les groupes de supporters « adverses » et les acteurs de la sécurité (policiers, stadiers, directeurs de sécurité des stades) en privilégiant une ethnographie des situations et une description détaillée des pratiques sociales des ultras. En développant« une perspective en terme de monde social » (Strauss) nous nous efforçons d’appréhender le spectacle des ultras comme une production collective, sans cesse négociée et ré-ajustée par rapport à celle des autres acteurs et institutions publiques. Cette perspective permet également de travailler la façon dont les pratiques sociales et « culturelles » des ultras sont affectées notamment par le processus de criminalisation des supporters de football : les supporters ultras sont, en effet, devenus des « délinquants de stades » et la police s’est spécialisée dans la lutte contre ce phénomène sportif et urbain. Les supporters sont désormais surveillés,identifiés, fichés, parfois « interdits de stade » ou incarcérés. Dans le cadre de cette recherche,nous avons suivi l’évolution de ce monde contraint de s’ajuster et de s’adapter à ces différentes évolutions. L’objet de cette recherche est de décrire les processus sociaux qui traversent au quotidien le monde des ultras et qui provoquent sa segmentation et fragmentation en plusieurs « sous-mondes » (celui des interdits de stades, des supporters« indépendants » etc.). En mobilisant les outils descriptifs et analytiques de la sociologie interactionniste qualitative, ce travail entend prolonger la discussion avec les Culturals Studies, dont les travaux ont historiquement alimenté la majorité des travaux sur le supportérisme.Cette recherche repose sur un travail de terrain ethnographique mené par observation participante, principalement parmi les supporters ultras stéphanois – les Green Angels et les Magic fans-, et par entretiens semi-directifs auprès d’ultras et d’acteurs de la sécurité(policiers, stadiers, etc.) en France et à l’étranger. Elle s’appuie aussi sur l’analyse de nombreux documents indigènes, d’articles de presse et mobilise la photo-ethnographie. / This work of research deals with the ultras football fans' engagement. Most of there searches about football fans reach two models of "extreme" sports fanaticism in comparison with the traditional sports fanaticism: the English model (hooligans) and the Italian one with the ultra supporters' groups. The latter are formed in association under the French Law of 1901, which the most active members are predominantly young men between 15 and 30 years old. Their way of supporting is based on a partisan culture and own activities (creation of activities in the whole terraces, resort to songs and specific gestures, use of pyrotechnic devices, organisation of travels, etc.).This research proposes a detailed study of the creation process of the collective that forms the ultra group and its functioning, through the sociology angle of the deviance and the"subculture" notions (codes, rules, language) or the one of the "career" (ranked structure,different status, reputation). Nevertheless, the objective of this work is to go beyond amonographic reading that would just give a study of the internal functioning of the ultragroup. This research falls within an interactionist conception of the deviance which requests an analysis of the deviants' action - the ultras' one - but also the one of the persons who reactto this deviance, in this case, the action of the law enforcement officers or the agents in charge of the stadium security. This work aims to describe and analyse the interactions between the ultras, the "opposing" supporters groups and the security actors (policemen, football stewards,stadium security directors) by favouring an ethnography of situations and a detailed description of the ultras' social practices. By developing " a perspective in terms of social world" (Strauss) we endeavour to comprehend the ultras' show as a collective production,always negotiated and readjusted in relation to the one of the other actors and the public institutions. This viewpoint also enables to work on the way the ultras' social and "cultural"practices are affected notably by the process of the football supporters' criminalisation: the ultra supporters became, in fact, the "stadium delinquents" and police get specialised in the struggle against this sportive and urban phenomenon. The supporters are now kept undersurveillance, identified, filed, and sometimes "stadium banned" or incarcerated. As part of this research, we have followed the evolution of this world forced to fit and to adapt itself to different developments. The purpose of this research is to describe the social processes that go through the ultras' world and causes its segmentation and fragmentation in several "subworlds"(the stadium banned's one, the "independent" supporters' one, etc.). Mobilising the descriptive and analytical tools of the qualitative interactionist sociology, this research aims to extend the discussion with the Culturals Studies, which works have historically fed most ofthe studies about the sports fanaticism. This research rests upon an ethnographic field work driven by participant observation,principally among the ultra supporters from Saint-Etienne - the Green Angels and the Magic fans -, and by semi-structured interviews with ultras and security actors (policemen, stewards,etc.) in France and abroad. It is also based on the analysis of numerous native documents,press articles and mobilise the photo-ethnography.