<p>Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen. Vi har tagit fram information från 45 företag som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholms Large cap. Vi har tittat i företagens årsredovisningar för att se på vilket sätt företagen följt eller valt att avvika från koden. Vi har även jämfört dessa avvikelser med den reviderade koden som började gälla 1 juli, 2008 för att se hur koderna skiljer sig från varandra. Vi såg att de punkter som flest företag avvek ifrån gällde valberedningen, revisions- och ersättningsutskott och även att majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget. Vi kunde se att det inte är någon större skillnad mellan den gamla och den reviderade koden då det i stort sett är lika många företag som kommer att avvika. I vissa av de punkter som vi analyserat anser vi att finns det anledning att fundera lite extra kring förtroendet samtidigt som vi tror att andra punkter inte kommer att påverka förtroendet. Sammanfattningsvis upplever vi att det är bra att koden finns, men att aktieägare och marknad bör lägga större vikt vid att kontrollera bolagsstyrningsrapporterna och fundera kring förtroendet i dessa bolag.</p>

No description available.

<p>På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen.</p><p>Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.–3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen.</p><p>Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades.</p><p>Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna. Bolagen betonar att den interna kontrollen är en process som utvecklas utifrån bolagens behov.</p><p>Införandet av Kodens riktlinjer har dock lett till att alla tre byggbolagen har utökat beskrivningen på hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Detta har möjliggjort en bättre information och kommunikation beträffande</p><p>styr- och kontrollsystemen inom bolaget till dess intressenter. Förändringen av revisionskravet skapar ovisshet gällande Koden avseende den interna kontrollen, samt även en eventuell kvalitets försämring. Kodändringen underlättar dock internrevisorns arbete</p><p>genom att denne inte behöver lägga ner tid för att klargöra sina granskningar och utvärderingar. Istället kan internrevisorn prioritera arbetet gällande granskningen och utvärderingen för att uppfölja och förbättra den interna kontrollen inom hela bolaget.</p><p>Avdelningen för internrevision skapar en bättre översikt och därmed en bättre enhetlig kontroll över organisationens risker. Denna avdelning möjliggör även att uppföljningen av den interna kontrollen kan genomföras, och därmed förbättra kvalitén på den. I både Skanska och JM har dem inrättat en sådan funktion, men det är dock inte till följd av Koden. NCC har valt att fortsätta arbeta inom byggverksamheten med decentraliserade riktlinjer avseende den interna kontrollen.</p>

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssättet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda på om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhållningssätt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, på en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns några direkta motsättningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jämförelsen är det viktigt att ta hänsyn till åldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen. Varje verksamhet måste dock hitta sitt eget arbetssätt, men gärna med inspiration från Reggio Emilias verksamhet.

The thesis has two purposes. The first is to understand the organizational forms of the public administration when it participates in international rule making processes. The second purpose investigates democratic implications of internationalization of the Swedish state administration. A theoretical framework, combining theories of governance with ideas on resource dependence and a neo-institutional approach, is applied to three empirical cases. The cases follow decision making processes within the European Employment Strategy, The Kyoto Protocol for reduction of green house gasses and negotiations on trade facilitation within the WTO. The studied processes can be described as complex and fragmented, containing multiple types of actors and parallel arenas, complex technical material and bureaucratic processes. They were also characterised by the fact that policy was created throughout the course of the processes. They also seemed to lack an ending and were to a high degree bound by their history. The administrations’ response resulted in an organisational form that is theoretically developed in the study – enclaves. Enclaves contain members from different organizations, both private and state organizations and the work within them is carried out in an informal and interactive way. They are de-coupled units with stable membership that is related to positions in the hierarchy. As opposed to networks, enclaves are not self-organizing but the membership is mainly controlled by state-actors. The second aim of the study is carried out through a number of indicators derived from the deliberative and the representative models of democracy. The blurring of responsibilities, the lack of transparency and the barriers for entrance into the enclaves made the organisational forms of the administration seem problematic in relation to the representative model. However other features of the enclaves seemed to support a more communicative logic of action, leaving the deliberative model more promising as a way of understanding the administrations’ work as democratically legitimate. Still, the analysis showed that the deliberative model also faced some challenges in terms of lack of openness and inclusion of all relevant stake holders.

No description available.

No description available.

På senare år har bolagsstyrningen fått en allt större uppmärksamhet. Orsaken är främst de företagsskandaler som har inträffat i USA med bolag som Enron och WorldCom, och i Europa med bolag som Barings Bank, Royal Dutch och Skandia. Dessa skandaler, där företagsledningar har agerat på ett sätt som ej stämmer överens med aktieägarnas intresse, är dock inte ett nytt fenomen. I Sverige har det traditionellt funnits en fungerande sed för bolagsstyrning i form av aktiebolagslagen, årsredovisningslagen och bokföringslagen. Införandet av den svenska Koden för bolagsstyrning är ett hjälpmedel för att stärka detta ytterligare. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Kodens tre paragrafer, 3.7.1.–3.7.3., har förändrat svenska bolags sätt att arbeta med den interna kontrollen. Författarna använder sig av en kvalitativ metod där respondenter från tre företag intervjuades. Koden har ökat uppmärksamheten för den interna kontrollen inom byggbolagen, men den har inte förändrat själva arbetsprocesserna. Bolagen betonar att den interna kontrollen är en process som utvecklas utifrån bolagens behov. Införandet av Kodens riktlinjer har dock lett till att alla tre byggbolagen har utökat beskrivningen på hur den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen är organiserad. Detta har möjliggjort en bättre information och kommunikation beträffande styr- och kontrollsystemen inom bolaget till dess intressenter. Förändringen av revisionskravet skapar ovisshet gällande Koden avseende den interna kontrollen, samt även en eventuell kvalitets försämring. Kodändringen underlättar dock internrevisorns arbete genom att denne inte behöver lägga ner tid för att klargöra sina granskningar och utvärderingar. Istället kan internrevisorn prioritera arbetet gällande granskningen och utvärderingen för att uppfölja och förbättra den interna kontrollen inom hela bolaget. Avdelningen för internrevision skapar en bättre översikt och därmed en bättre enhetlig kontroll över organisationens risker. Denna avdelning möjliggör även att uppföljningen av den interna kontrollen kan genomföras, och därmed förbättra kvalitén på den. I både Skanska och JM har dem inrättat en sådan funktion, men det är dock inte till följd av Koden. NCC har valt att fortsätta arbeta inom byggverksamheten med decentraliserade riktlinjer avseende den interna kontrollen.

Bakgrund: Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stund pågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras. Svensk kod för bolagsstyrning kommer att gå från att endast omfatta de största börsnoterade bolagen till att börja omfatta alla börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen samt NGM Equity. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att granska företagsledares inställning till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsnoterade bolag, samt bredda kunskapsfältet om hur de tillfrågades företag förbereder sig inför implementeringen av koden. Begränsning: Vi har i uppsatsen valt att begränsa oss till bolag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvalitativ metod används. Via telefon genomfördes sex intervjuer med personer tillhörande företag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Våra respondenter arbetar alla inom sina företag med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning. Resultat: Vår studie visade att respondenterna överlag är positivt inställda till Svensk kod förbolagsstyrning och anser att koden leder till ett ökat ansvar för styrelsen och att förtroendet för kapitalmarknaden ökar. Negativt med koden anses av respondenterna vara att koden ökardet administrativa arbetet, ger en ökning av kostnader samt att dess detaljrikedom är för hög och att den således ej passar väl för mindre bolag. Respondenterna anger att aktieägarna är den intressentgrupp som erhåller störst nytta av att företag följer koden, vilket leder till att agentteorin kan anses vara den dominerande teorin bakom bolagsstyrning. Respondenterna har och kommer i sitt arbete med införandet av koden att skapa interna arbetsgrupper, utbilda styrelsen, anlita extern hjälp i form av jurist samt få extern hjälp från företagens revisorer. Styrelsen ses enligt majoriteten av våra respondenter som en part arbetsgrupperna för diskussioner med, men som ej är genomgående delaktiga i företagens implementeringsarbete. Endast en tredjedel av våra tillfrågade respondenter har haft hjälp av större företags tidigare införande av koden år 2005. Ytterligare en tredjedel av de tillfrågade tror att denna hjälp kommer att fås genom revisorerna. Att företags kommande införande av koden ska bli billigare tack vare större företags tidigare implementering blir ej, enligt denna studie, upp till företagen själva, utan möjligheten till kostnadseffektivisering läggs delvis i händerna på företagens revisorer.

Due to a rising debate concerning corporate governance that has caused increasing demands for companies’ transparency, several codes of conduct have been introduced. The Swedish Code for Corporate Governance is obliged to companies with a turnover exceeding three billions. There are companies that voluntarily apply the Swedish Code. Possible causes to this phenomenon ought to be that the code for corporate governance conveys legitimacy through the insight into the affairs of a company the public receives, through the report of the corporate governance that is published in the annual report and on the home page of the company. This insight increases the confidence and faith in the company that furthermore results in increased competitiveness and increased stock value. This Thesis inquires into how the market values the new information the use of the Swedish code convey. To carry out this problem we have preformed two different surveys. The first one maps out how frequent the use of the code is in the small cap segment on the Stockholm Stock Exchange. Whereas the second survey inquire into how the share prices have evolved in two different segments, in companies that have implemented the code respectively in companies that have chosen not to put the Code into practice. The result of the second survey is tested in a Wilcoxcon Signed Rank Test for Matched Pair Experiment to determine whether there exists a relation between the Code and stock value. Our study point out that there is not a specific branch of trade that prioritizes the code in a higher extent than another, in the small cap segment. Regarding the relation between use of Code and stock value our survey proves that companies that have implemented the code have a higher development of relative share price. The Wilcoxcon Signed-Rank Test proves that the median for companies using the code is higher than for companies without the code, with 97,5 percentage points certainty. The voluntarily implementation indicates that if relevant facts are communicated correctly the share value increases.