This paper investigates the ongoing talks between the Swedish libraryassociation (Svensk Biblioteksförening) and the Swedish Publishers’Association (Svenska Förläggareföreningen) regarding a new payment modelfor e-book loans in Swedish public libraries. The current model allows an ebookto be lent an infinite number of times and for each loan the library paystwenty Swedish kronor to the supplier, Elib, which in turn passes half of thatsum on to the publicers.The reason for the talks is that both libraries and publishers have reason to bedispleased with the current model. For the libraries it has proven to be aneconomic challenge, for the already strained library economies, sincepayment is made directly by the individual library from the media budget.The publishers also have reasons to want a change of model since thecompensation they receive from the libraries is not enough for them tocontinue publishing e-books and making a profit. They argue that to protectthe commercial e-book market the principle of free loans has to be replacedby a model that introduces “friction” in the form of limitations on how manytimes a title can be loaned.This study is based on interviews with representatives from both sidesinvolved in the talks, along with a representative from Elib and a librarian.An analytical tool has been constructed by the author to aid in the process ofuncovering arguments and standpoints in the interviews. The analyticframework has been construed from standpoints in the e-book debate. Thestudy's major findings include that both sides have distinctive perspectives onthe e-book, one side sees it as a fast and effective way to supply people withliterature and information and the other as a commodity to be bought andsold on a market. The challenge is to find means of co-existing. / Program: Bibliotekarie

The purpose of my essay is to study the current debate on public library as a meeting place in the Swedish daily press. I have examined how the meeting function is used and how it is perceived and what it might mean to the public library. Through a selection process, I chose 18 relevant newspaper articles from the year 2006 to 2012. By implementing a content analysis, three themes were distinguished; “the meeting place as a place to reside on”, “the meeting place as an inclusion” and “the meeting place as a culture and activity house” I have used Andersson, Scot-Hansen and Rabers theoretical models of the library's roles for my analysis. My study shows that the library's function as a meeting place is appreciated by the majority of the people. The library facilities are used for socialization as well as for the individual to be at peace. Many library users find social interaction through the cultural activities. The results indicate a development towards a library with sofas, cafeterias and scenes. The literature, however, has a secondary role in the modern library. Idea stores and hybrid library occurs in collaboration with other recreational activities to generate local hot spots. Ideologically, the library tends to give the market what it wants; it’s a populist strategy to ensure the library's benefit to the society. But the library´s social centers also remain a strong position among the library users. / Program: Bibliotekarie

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om translanguaging som pedagogiskt verktyg.  Mer specifikt syftade arbetet till att se i vilken utsträckning translanguaging förbättrade interaktionen mellan eleverna och hur eleverna upplevde translanguaging. Studien utfördes i ett engelsktalande land i en undervisningsform som kallas kompletterande undervisning i svenska som erbjuds svenska barn och ungdomar som bor utomlands. I studien användes strukturerade observationer med ljudinspelning under två arbetsmoment samt semistrukturerad fokusgruppintervju med sex elever om hur de upplevde det nya arbetssättet med translanguaging. Det framgick att eleverna använde sig av sina språkliga resurser, det vill säga både svenska och engelska, när de löste uppgifterna i klassrummet. Eleverna ansåg också att translanguaging underlättade arbetet: De hjälpte och fick hjälp av varandra i grupparbetena. Däremot ansåg eleverna inte att interaktionen dem emellan hade ökat till följd av translanguaging.

No description available.

<p>Denna uppsats behandlar förekomsten av den optionella subjunktionen <em>som</em> i svenska objektsrelativsatser. Sökningar gjordes i en svenskspråkig korpus för att hitta objektsrelativsatser med och utan <em>som</em>. Resultaten undersöktes mot bakgrund av två hypoteser gällande processningseffektivitet och tillgänglighet hos referenter. I båda fallen styrktes dessa hypoteser. S<em>om </em>tycks vara mer frekvent i relativsatser där många ord skiljer matrissatsens korrelat från relativsatsens finita verb vilket stödjer principen Maximize On-line Processing som formulerats av Hawkins och som grundar sig i teorier kring processningseffektivitet. <em>Som </em>tycktes också vara mer frekvent i relativsatser där det inbäddade subjektet var i hög grad tillgängligt, i fråga om pronominell och animat status hos referenten.</p>

<p>Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt – ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration. Vidare undersöks detta som ett uttryck för en mer deliberativ syn på samhällsstyrning – vilket betonar nödvändigheten av dialog mellan en bred sammansättning av jämlika samhällsmedborgare för att besluta om frågor som rör det offentliga livet.</p><p>Studien har först och främst visat <em>att</em> det söks utveckla nya former för politisk praktik, vilket i interaktion med övergripande samhällsförändringar har medfört ändringar i relationerna mellan politiska och administrativa enheter samt dess interaktion med samhället i stort. Studien visar att styrningen av projektet varit mycket återhållsam, något som har gett tjänstemännen inom organisationen stort utrymme i att själva definiera och genomföra projektet vilket har gett det en processartad och dynamisk karaktär.  En rad deliberativa element har påvisats, där särskilt möjliggörande av möten mellan aktörer och strävan efter att ta del av olika erfarenheter och överblicka samhällstendenser kan lyftas fram. Det har dock identifierats en viss ambivalens kring dess substantiella inflytande - något som ses som mycket problematiskt. Det har även funnits svårigheter med att engagera de som inte normalt verkar inom kultursektorn, eller stockholmarna i övrigt. Idealet om upplysta samtal med en bred skara aktörer, vilka i realiteten också influerar framtida inriktningar har inte fått fullt genomslag. Dialogen kan snarast förstås som en ansats för att skapa legitimitet för de offentliga institutionerna, framtida inriktningar och verksamhet – trots avsaknaden av reellt inflytande och deltagande för det omgivande samhället.</p>

<p>The thesis has two purposes. The first is to understand the organizational forms of the public administration when it participates in international rule making processes. The second purpose investigates democratic implications of internationalization of the Swedish state administration. A theoretical framework, combining theories of governance with ideas on resource dependence and a neo-institutional approach, is applied to three empirical cases. The cases follow decision making processes within the European Employment Strategy, The Kyoto Protocol for reduction of green house gasses and negotiations on trade facilitation within the WTO. The studied processes can be described as complex and fragmented, containing multiple types of actors and parallel arenas, complex technical material and bureaucratic processes. They were also characterised by the fact that policy was created throughout the course of the processes. They also seemed to lack an ending and were to a high degree bound by their history. The administrations’ response resulted in an organisational form that is theoretically developed in the study – enclaves. Enclaves contain members from different organizations, both private and state organizations and the work within them is carried out in an informal and interactive way. They are de-coupled units with stable membership that is related to positions in the hierarchy. As opposed to networks, enclaves are not self-organizing but the membership is mainly controlled by state-actors. The second aim of the study is carried out through a number of indicators derived from the deliberative and the representative models of democracy. The blurring of responsibilities, the lack of transparency and the barriers for entrance into the enclaves made the organisational forms of the administration seem problematic in relation to the representative model. However other features of the enclaves seemed to support a more communicative logic of action, leaving the deliberative model more promising as a way of understanding the administrations’ work as democratically legitimate. Still, the analysis showed that the deliberative model also faced some challenges in terms of lack of openness and inclusion of all relevant stake holders.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Den 1 juli 2005 implementerade Stockholmsbörsen Svensk kod för</p><p>bolagsstyrning för alla börsbolag på den dåvarande A-listan och för alla bolag på den dåvarande O-listan med ett marknadsvärde som överstiger 3 miljarder kronor. Tanken med att större börsnoterade bolag blev först att implementera Svensk kod för bolagsstyrning var att dessa företag skulle utveckla system och rutiner för ett implementerande av koden och att sedan efter några år bredda tillämpningen av koden till börsens alla bolag. I skrivande stund</p><p>pågår ett arbete med att revidera den nuvarande svenska koden för bolagsstyrning. Tanken är att en ny version skall presenteras under våren 2008 och implementeras vid halvårskiftet 2008. Kraven på svensk bolagsstyrning kommer då att förändras. Svensk kod för bolagsstyrning kommer att gå från att endast omfatta de största börsnoterade bolagen till att börja omfatta alla börsnoterade bolag på Stockholmsbörsen samt NGM Equity.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att granska företagsledares inställning till införandet av Svensk kod för bolagsstyrning för alla börsnoterade bolag, samt bredda kunskapsfältet om hur de tillfrågades företag förbereder sig inför implementeringen av koden.</p><p>Begränsning: Vi har i uppsatsen valt att begränsa oss till bolag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity.</p><p>Tillvägagångssätt: I denna studie har en kvalitativ metod används. Via telefon genomfördes sex intervjuer med personer tillhörande företag på Stockholmsbörsens Small Cap-lista och NGM Equity. Våra respondenter arbetar alla inom sina företag med införandet av Svensk kod för bolagsstyrning.</p><p>Resultat: Vår studie visade att respondenterna överlag är positivt inställda till Svensk kod förbolagsstyrning och anser att koden leder till ett ökat ansvar för styrelsen och att förtroendet för kapitalmarknaden ökar. Negativt med koden anses av respondenterna vara att koden ökardet administrativa arbetet, ger en ökning av kostnader samt att dess detaljrikedom är för hög och att den således ej passar väl för mindre bolag. Respondenterna anger att aktieägarna är den intressentgrupp som erhåller störst nytta av att företag följer koden, vilket leder till att agentteorin kan anses vara den dominerande teorin bakom bolagsstyrning. Respondenterna har och kommer i sitt arbete med införandet av koden att skapa interna arbetsgrupper, utbilda styrelsen, anlita extern hjälp i form av jurist samt få extern hjälp från företagens revisorer. Styrelsen ses enligt majoriteten av våra respondenter som en part arbetsgrupperna för diskussioner med, men som ej är genomgående delaktiga i företagens implementeringsarbete. Endast en tredjedel av våra tillfrågade respondenter har haft hjälp av större företags tidigare införande av koden år 2005. Ytterligare en tredjedel av de tillfrågade tror att denna hjälp kommer att fås genom revisorerna. Att företags kommande införande av koden ska bli billigare tack vare större företags tidigare implementering blir ej, enligt denna studie, upp till företagen själva, utan möjligheten till kostnadseffektivisering läggs delvis i händerna på företagens revisorer.</p>

<p>I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.</p><p>En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ”följa eller förklara” vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den. Med anledning av detta begrepp kan det skilja sig mycket mellan hur de enskilda företagen väljer att utforma sin rapport och vi var därför intresserade av att kartlägga vilken kvalité bolagsstyrningsrapporterna håller men vi ville också konstruera ett mätinstrument som eftersträvar objektiv granskning av nämnda kvalité.</p><p>För att besvara vår problemformulering började vi med att utforma en granskningsmall för att mäta kvalitén på 30 systematiskt utvalda företags bolagsstyrningsrapporter. Denna mall kallas i uppsatsen Ursprunglig granskningsmall, där vi har utgått från fyra kvalitetskriterier som används av Öhrlings PricewaterhouseCoopers jury som varje år utser Årets bästa bolagsstyrningsrapport. Dessa kvalitetskriterier har vi sedan delat upp i olika parametrar som är tänkta att mäta kvalitén på bolagsstyrningsrapporterna. Här ifrån gick vi vidare genom att analysera vårt resultat och de använda måtten och vi fann bland annat att kvalitén i genomsnitt var god då ett stort antal företagsrapporter översteg vår utsatta godkändgräns. Vi kunde också se att de företag som fått låga totalpoäng hade genomgående varit svag inom alla kvalitetskriterier och motsvarande trend fanns hos de rapporter som fått höga poäng.</p><p>Vi fortsatte sedan att kritiskt analysera de använda parametrarna i den ursprungliga mallen för att slutligen presentera en omarbetad granskningsmall som grundar sig på våra slutsatser av studien. Denna omarbetade granskningsmall är, vad vi enligt vår studie, har kommit fram till är det bästa sättet att mäta bolagsstyrningsrapporters kvalité.</p>

<p><p>Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnå</p><p>ägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier.</p>Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning </p>