Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försämrade allmänhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia påverkades även de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stärka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka åtgärder som kunde vara lämpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram. Koden utgör självreglering inom det svenska näringslivet och bygger på principen följ eller förklara. Det innebär att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker från enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker från regeln. Inledningsvis har Koden tillämpats av svenska noterade företag med ett börsvärde överstigande tre miljarder kronor. Förslaget är nu att Koden ska tillämpas av samtliga företag noterade på den nordiska börsen samt NGM Equity. Med anledning av detta har vi undersökt vilken effekt Koden skulle få för BioGaia, ett bolag noterat på den nordiska börsen för mindre bolag. Uppsatsen är en fallstudie och syftet är att jämföra dagens rutiner i bolaget med vad Koden skulle ställa för krav. Vi har även försökt få svar på vad bolaget anser om Koden samt undersökt om det är något särskilt avsnitt i Koden som bör revideras inför Kodens implementering för denna grupp företag. Vi har kommit fram till att det i BioGaia finns en medvetenhet om koden och att viss frivillig anpassning redan skett. Trots detta så har vi kommit fram till att Koden skulle få relativt stor effekt på bolaget och att bolaget troligen kommer att välja att avvika från ett antal regler i Koden. Avvikelserna motiveras oftast av bolagets storlek eller av det koncentrerade ägandet. I bolaget finns en viss oro för att Koden kommer att innebära stora kostnader och en massmedial debatt där bolag som avviker mer än ett visst antal gånger klassificeras som oseriösa företag. Vi har även kommit fram till att det i några avseenden vore önskvärt med en viss revidering av Koden inför implementeringen hos ytterligare bolag från den 1 juli 2008.

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv. En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ”följa eller förklara” vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den. Med anledning av detta begrepp kan det skilja sig mycket mellan hur de enskilda företagen väljer att utforma sin rapport och vi var därför intresserade av att kartlägga vilken kvalité bolagsstyrningsrapporterna håller men vi ville också konstruera ett mätinstrument som eftersträvar objektiv granskning av nämnda kvalité. För att besvara vår problemformulering började vi med att utforma en granskningsmall för att mäta kvalitén på 30 systematiskt utvalda företags bolagsstyrningsrapporter. Denna mall kallas i uppsatsen Ursprunglig granskningsmall, där vi har utgått från fyra kvalitetskriterier som används av Öhrlings PricewaterhouseCoopers jury som varje år utser Årets bästa bolagsstyrningsrapport. Dessa kvalitetskriterier har vi sedan delat upp i olika parametrar som är tänkta att mäta kvalitén på bolagsstyrningsrapporterna. Här ifrån gick vi vidare genom att analysera vårt resultat och de använda måtten och vi fann bland annat att kvalitén i genomsnitt var god då ett stort antal företagsrapporter översteg vår utsatta godkändgräns. Vi kunde också se att de företag som fått låga totalpoäng hade genomgående varit svag inom alla kvalitetskriterier och motsvarande trend fanns hos de rapporter som fått höga poäng. Vi fortsatte sedan att kritiskt analysera de använda parametrarna i den ursprungliga mallen för att slutligen presentera en omarbetad granskningsmall som grundar sig på våra slutsatser av studien. Denna omarbetade granskningsmall är, vad vi enligt vår studie, har kommit fram till är det bästa sättet att mäta bolagsstyrningsrapporters kvalité.

Bolagsstyrning beskriver, hur ett bolag ska styras på bästa sätt, för att uppnå ägarnas krav på avkastning på kapitalet som investerats genom köpta aktier. Men även hur företaget agerar för att öka, kommande eller aktuella inverteras förtroende för bolaget. De bolagsskandaler som har ägt rum de senaste åren och bolagsledningarnas brisfälliga företagsstyrningar har medfört att bolagsstyrningen aktualiserats både nationellt och internationellt. Detta har aktualiserat de ramverk och regler som reglerar bolagsstyrning

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen. Vi har tagit fram information från 45 företag som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholms Large cap. Vi har tittat i företagens årsredovisningar för att se på vilket sätt företagen följt eller valt att avvika från koden. Vi har även jämfört dessa avvikelser med den reviderade koden som började gälla 1 juli, 2008 för att se hur koderna skiljer sig från varandra. Vi såg att de punkter som flest företag avvek ifrån gällde valberedningen, revisions- och ersättningsutskott och även att majoriteten av ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget. Vi kunde se att det inte är någon större skillnad mellan den gamla och den reviderade koden då det i stort sett är lika många företag som kommer att avvika. I vissa av de punkter som vi analyserat anser vi att finns det anledning att fundera lite extra kring förtroendet samtidigt som vi tror att andra punkter inte kommer att påverka förtroendet. Sammanfattningsvis upplever vi att det är bra att koden finns, men att aktieägare och marknad bör lägga större vikt vid att kontrollera bolagsstyrningsrapporterna och fundera kring förtroendet i dessa bolag.

This report describes a comparative study of the current pre-school curricula in Sweden and Poland and their practical application on a pre-school situated in each of the respective countries. The objective is to analyze and compare the curricular content in terms of knowledge development and to investigate how each curriculum is made visible in a practical context with the intention of uncovering differences between the pre-schools. The theoretical base of this study is rooted in the framework factor theory and the epistemological foundations of Vygotskij and Piaget. The investigation is qualitative and the main research methods are participant observations and conversation interviews. The frame factors that were considered in the investigation of the scopes of practice are planning, division of work, density of personnel, group structures, preferred way to work and judgment. The conclusion is that these factors also proved to be very diverse in the two pre-schools.   The curriculums and pre-scholar scopes of practice were clearly based on different epistemological traditions. Although the conclusion is not entirely univocal, the investigation indicates that the Polish pre-school is strongly influenced by Piaget, while its Swedish counterpart is influenced by Vygotskij.

The first version of the Swedish Code of Corporate Governance was published year 2004, by the code group, Kollegiet, after a mission from the Swedish government. The Code consists a collection of rules and standards about corporate governance and internal control, and the first version was intended to include incorporated limited companies on Stockholm’s alpha stocks, and also listed companies with a stock market value over three thousand million Swedish kronor. Now a few years have passed, and in July 2008 a new, revised version of the Code was implemented, now simplified and shorted, with the intention to include all joint-stock companies in Sweden. The Code contains rules about for example ownership, management commitments, annual stockholders meetings, and the accountant.   This study intends to, with a qualitative research approach and an inductive reasoning, through studies of empirics in the subject, review whether the accountant’s profession has been influenced by the Code. Interviews with concerned accountants have been made, and thereafter conclusions about changes in the profession before and after the implementation of the Code, have been enabled.   Some conclusions from this study are that the majority of approached accountants are positive to the Swedish Code of Corporate Governance, even though they mean that their profession has not changed that much. The Code has enabled a growing interest and focus for questions about internal control and management. This change is according to the respondents a good thing. Furthermore, most of the respondents in this study say that higher demands are required about knowledge and skills in this area through the implementation of the Code. Communication between the accountant and client has increased because of the Code, and therefore a lot of guidance is taking place. For some smaller companies the implementation of the Code is expensive and resource demanding, which seems to be a disadvantage for the Code, according to the approached accountants.

Bakgrund och problem: Bolagsstyrning har på senare tid fått en ökad uppmärksamhet, en bidragande orsak till detta har varit de uppdagade skandaler som skett runt omkring i världen, framförallt i USA. Koden infördes den första juli år 2005 och syftar till att återupprätta det svenska näringslivets förtroende samt förhindra liknande händelser. I Koden återfinns avsnittet intern kontroll. Internkontrollens ändamål är att rikta fokus på bolagens hantering och kontrollering av bolagens risker. Den sjätte september år 2006 genomförde Kollegiet för svensk bolagsstyrning en förändring i det berörda avsnittet. Det medförde att det är frivilligt för styrelsen att göra ett uttalande angående hur väl den interna kontrollen fungerat under det senaste räkenskapsåret. Rapporten avseende den interna kontrollen behöver inte längre utgöra en enskild rapport utan kan integreras i bolagsstyrningsrapporten. Bolagen tar nu även ställning till huruvida den skall granskas av revisorn. Syfte: Studera hur intern kontroll tolkas av bolagen och revisorerna samt undersöka hur bolagen respektive revisorn betraktar Koden och förändringen. Därav har vi valt att dela upp forskningsarbetet i ett bolags- respektive revisorsperspektiv. Ett delsyfte med uppsatsen är att identifiera de bolag som omfattas av Koden och vilka som tillämpade ett etablerat ramverk för intern kontroll avseende räkenskapsåret 2005. Metod: Studien är utformad med en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen utgörs av intervjuer, med fem revisorer och fem bolag. Den kvantitativa undersökningen är en identifiering över bolagens tillämpning av ett etablerat ramverk. Slutsatser: De två perspektiven är överens om vikten av intern kontroll. Förändringen kommer inte att innebära någon ändring i de undersökta bolagens påbörjade arbete eller i relationen till revisorn. Däremot skiljer sig perspektiven åt i betraktandet av förändringen. Bolagen tolkade denna som nödvändig och indirekt en lättnad. Revisorerna benämnde förändringen som ”lättnadsregler” och ansåg att det var ”tråkigt” att denne kom till, istället borde bolagen givits något år till för att finna metodiken i upprättandet. COSO-ramverket var det enda etablerade ramverk som tillämpades. De två perspektiven ansåg dock att det inte var det avgörande ramverket men att ett etablerat ramverk i någon form är ett bra ”verktyg” vid upprättandet av internkontrollrapporten.

Syftet med denna uppsats är att under perioden 1963-2004 undersöka hur uttalade och outtalade teoretiska kriterier för värdefull film i de olika filmavtalen omsatts i praktiken genom Svenska Filminstitutets (SFI) produktionsstödsgivning. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Pierre Bourdieus teorier om fält och olika former av kapital. Huvuddelen av undersökningen är en omfattande klassificering av sammanlagt 421 svenska filmer under totalt 25 av SFI:s verksamhetsår, utspridda över hela undersökningsperioden. Vissa komponenter/aktörer i respektive film – regissör, manusförfattare, skådespelare, samt eventuell förlaga – har klassificerats och kvantifierats utifrån en bedömning om relevans i förhållande till Bourdieus fältteori. Mönster i produktionsstödsgivningen har observerats och analyserats, med särskild tonvikt på de filmer som fått mest stöd under respektive period. Resultatet visar att de teoretiska kriterier för värdefull film som framförs i avtals- och utredningstexterna ofta förblir desamma, men att den produktionen som resulterar därav ändrar karaktär – från ett rakt publikfrånvänt kvalitetstänkande på 60-talet, till ett där publikens gillande rent av ses som ett tecken på kvalitet från 80-talet och framåt. Min slutsats är att de snarare är innebörden i begrepp som ’kvalitet’ och ’värdefull film’ somförändrats över tid än överensstämmelsen mellan teori och praktik i stödgivningen.

Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året. Framtida förslag och lösningar framfördes i diskussionen för ytterligare integrering av idrottspsykologi inom svensk elitfotboll.

No description available.