Medier har makten att bekräfta eller förneka samhällets uppfattningar. De utgår från saker som vi i stort settär överens om och gör därmed dessa till sanningar. Det är därför viktigt att se över vilka meddelanden mediernager. Syftet med vår uppsats var att ta reda på hur ideal, normer och budskap ser ut i ett barnprogramsamt huruvida de skiljer sig från samhällets stereotyper och föreställningar; för att kunna avslöja och studeravilka budskap en modern julkalender i Sverige sänder ut. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning för attkunna se helheten och inte bara de olika delarna, då vi såg samtliga 24 avsnitt av Hotell Gyllene Knorren. Vikunde då analysera hur karaktärerna förändrades samt hur de anpassade sig själva och sitt beteende efter sinaomständigheter. Julkalendern delade vi in i två teman: karaktärer och relationer, för att få en hög validitet. Viintog ett semiotiskt och hermeneutiskt perspektiv som utgångsläge med avsikten att kunna tolka så “rätt”som möjligt. Resultatet visade att Hotell Gyllene Knorren använder sig av stereotyper i stor utsträckningmen att de skiljer sig från de mönster och drag vi vanligtvis ser. De vuxna manliga och kvinnliga karaktärernahar ofta tilldelats motsatta egenskaper mot vad de brukar ha i ett populärkulturellt material och upplevsdärmed inte heller som jämställda. Barnkaraktärerna påminner dock mer om de generella stereotyperna.Förutom genuskonstruktion finner vi även klasskillnader och hierarkier i julkalendern från 2010. / The media has the power to confirm or deny societies conceptions. It proceeds from things that we general-ly have agreed about and therefore, thus making them facts. Hence, it is very important to observe what in-formation the media is giving. The purpose of our essay was to find out how ideals, norms and messages can be visualized in a children’s programme along with seeing if they differ from society’s stereotypes and imaginations; to reveal and scrutinize which messages a modern julkalender (a traditional Swedish children’s TV series that is broadcast over four weeks of Advent) is transmitting. We chose to do a qualitative analysis so we could take part of the entirety and not just the different fractions, when we saw 24 episodes of Hotell Gyllene Knorren. This made us able to analyse how the characters changed and also how they adjust them-selves and their behaviours according to their circumstances. We divided the Advent calendar into two themes: characters and relationships, in order to get a greater validity. We adopted a semiotic and herme-neutic perspective as the initial position with the intention to interpret as “correct” as possible. The result showed that Hotell Gyllene Knorren is using stereotypes in a large extension but that these are different from the patterns and features that we are used to. The male and the female adult characters allot the reversed qualifications, compared to the ones they usually have in popular cultural material but therefore, they don’t seem to be equal. The children’s characters on the other hand, strongly recall the general stereotypes. In ad-dition to gender construction, we also find class distinctions and hierarchies in the Advent calendar from 2010.

In an increasingly more interconnected world, the importance of epidemiology in public and international health is rapidly increasing. Tuberculosis is one of the diseases that contributes to this, as its lengthy incubation time and annual high mortality count makes it one of the toughest bacteria for the medical community to combat. Sweden is today a low-endemic region but still suffers a number of cases each year. The majority of these infections have occurred abroad. This qualitative study aims evaluate the Swedish healthcare systems organizational structure in relation to the treating and tracking of tuberculosis. Key personnel from several different units working with diagnosing, treating and tracking of tuberculosis have been interviewed about their perception regarding the organizational structure. The data have been analyzed through H. Mintzbergs theoretical framework regarding organizational structure. The analysis shows that the current system can be described as an Adhocracy. The organization is highly capable of handling adjustment and producing unique and complex outputs in the form of individualized treatment plans and disease tracking efforts. However, the system is highly dependent on internal communication and has great difficulty in up-scaling and expanding. The study shows that the current system would be challenged by a sharp increase in tuberculosis-cases in Stockholm. / I en alltmer sammankopplad värld så får epidemiologin en ökad betydelse i folk- och internationell hälsa. Tuberkulos är en av de sjukdomarna som ligger bakom detta. Dess långa inkubationstid och höga dödstal gör att är en av de svåraste bakteriesjukdomarna att få bukt med. Sverige är idag ett låg-endemiskt land men drabbas ändå av ett par hundra fall per år. Majoriteten av dess infekteras i utland och reser sedan in i Sverige. Denna kvalitativa studie har som mål att utvärdera det svenska hälsovårdssystemet utifrån dess organisatoriska struktur. Datainsamlandet har skett via intervjuer med nyckelpersoner inom tuberkulos-vården kring deras uppfattning om den organisatoriska strukturen. Dessa har varit inblandade i att diagnostisera, behandla och smittospåra tuberkulos patienter. Denna data har sedan analyserat utifrån H.Mintzbergs teorier kring organisationsstruktur. Analysen visar att det aktuella systemet har många likheter med modellen Adhocracy, på så sätt att det är en organisation som kan justeras på ett mycket detaljerat och följsamt sätt i en dynamisk kontext. Den kan också producera unika och komplexa produkter i form av skräddarsydda behandlingsplaner och smittspårningar. Systemet lider dock av ett stort behov av inre kommunikation och möter svårigheter när verksamheten utökas. Slutsatsen blir att det nuvarande systemet skulle ha stora utmaningar med att hantera en markant ökning av tuberkulos fall i Stockholm.

Studiens syfte är att undersöka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framställer människor, som inte är brottsoffer eller förövare, vid brottshändelser. Brottshändelserna som står i fokus är “McCann-fallet” och “Englamordet”. Den primära teorin är gestaltningsteorin, men studien faller även tillbaka på medielogik, storytelling, nyhetsvärdering samt moraliska och etiska värderingar. Tidigare forskning som legat till stöd för studien har främst behandlat hur kidnappningar framställs i medierna, journalisters moraliska tänk kring exponering av barn i medierna, relationen mellan brott och medier, samt hur journalister ramar in och gestaltar händelser. Den tillämpade metoden är komparativ textanalys med interpersonell struktur. Studien har en kvalitativ form där sammanlagt 20 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen har studerats. Samtliga artiklar blev utvalda genom ett målstyrt urval. Ett genomgående resultat är att journalister vinklar och gestaltar personer via personifiering, dramatisering, storytelling och stereotypisering för att locka läsare.

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt. Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna. Vidare syftar studien till att undersöka om det går att jämföra riskupplysningar och om de har harmoniserat i enlighet med IFRS målsättning. Slutligen, syftar studien till att förstå vad som kan påverka riskupplysningarna som bankerna lämnar. Studien är en kvalitativ undersökning med ett mindre urval banker från den svenska bankmarknaden, baserad på åren 2007 och 2012. Studien går på djupet och undersöker variabler framtagna med hjälp av IFRS 7, med fokus på de vanligt förekommande riskerna kredit-, likviditets- och marknadsrisk. Vi har mätt riskupplysningarna och jämförbarheten genom att räkna antal sidor, antal ord, diagram/tabeller och studera presentationstekniken i bankernas årsredovisningar. Studiens resultat och slutsatser visar på att mängden riskupplysningar generellt ökat från 2007 då IFRS 7 infördes till 2012. IFRS närmar sig målsättningen med jämförbarhet i riskupplysningar, men är än idag inte perfekt. 2007 gick det att jämföra bankernas riskupplysningar vid 21 av totalt 49 tillfällen, vilket blev bättre 2012 då det gick vid 31 tillfällen. Det som kan påverka riskupplysningar är viljan från ledningen att lämna riskupplysningar och påtryckningar från bankernas omgivning. En händelse som kan påverkat utvecklingen av riskupplysningarna är den senaste finanskrisen där banksektorn hade en central roll. / With increased globalization and increased economic exchange between countries around the world, it becomes increasingly important to be able to compare information in corporate financial statements. In Europe, a step towards increased comparability has been the requirement for listed companies to follow IFRS. IFRS objective is to become an accounting standard that is comparable and harmonized at a global level. 2007, IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures was introduced, because the requirements for risk disclosures in previous regulations were not adequate. When IFRS 7 was introduced it got greater impact on the banking industry than other industries, because the banks' total assets and liabilities on average consist of 90% financial instruments. Banks has a central role in the community and has a connection to all individuals in one way or another. Our study aims to examine how banks in the Swedish banking market risk disclosures as required by IFRS 7, and how Swedish banks risk disclosures in comparison with the foreign banks. Furthermore, the study aims to examine whether it is possible to compare the risk disclosures and if they have harmonized in accordance with IFRS objective. Finally, the study aims to understand what can affect the risk disclosures by banks. The study is a qualitative study with a smaller sample banks from the Swedish banking market, based on the years 2007 and 2012. Study examines using variables produced from IFRS 7, with a focus on the most common risks of credit, liquidity and market risk. We have measured the risk disclosures and comparability by counting the number of pages, number of words, graphs / tables and study presentation methods in the banks' annual reports. The study's results and conclusions show that the amount of risk disclosures generally increased from 2007 to 2012. IFRS is getting close to the objective of comparability of risk disclosures, but is still not perfect. In 2007 it was possible to compare banks' risk disclosures at 21 of a total of 49 occasions, which increased to 31 occasions in 2012. What may have affected risk discolsures is the willingness of management to provide risk disclosures and pressure from the banks surroundings. The recent financial crisis, where the banking sector had a central role, may have influenced the development of risk disclosures.

Sedan 1942 har Parkteatern haft gratis föreställningar under sommarmånaderna i Stockholm. Från att vara en verksamhet under olika tekniska nämnder inom Stockholms kommun är den idag en av sju enheter inom Kulturhuset Stadsteatern. På det kulturpolitiska området har det alltid funnits en motsättning mellan det ekonomiska och det kulturella. Men sedan New Public Management (NPM) idéer tagit sig in i den offentliga sektorn har det lett till att offentligt finansierad kulturell verksamhet effektiviserats. Syftet med uppsatsen är att belysa hur Parkteatern som en del inom Kulturhuset Stadsteatern påverkas av politiska krav som ställs i form av ägardirektiv. Undersökningen baseras främst på intervjuer med anställda på Parkteatern och styrelsemedlemmar samt skriftliga dokument. För att analysera empirin används nyinstitutionell teori med fokus på isomorfism, legitimitet och löskoppling samt översättning. Studien visar hur Parkteatern omsätter ägardirektiven i den dagliga verksamheten och hur detta upplevs av de anställda. Den belyser också förhållandet som Parkteatern har till Kulturhuset Stadsteatern som organisation och dess politiskt tillsatta styrelse. De effektiviseringskrav som ställs på Parkteatern har lett till att man outsourcar delar av verksamheten och att man strävar efter en mer flexibel planering genom rörliga resurser. Återrapportering av besökssiffror utgör en viktig del för att säkerställa Parkteaterns legitimitet. Konsekvensen blir att fokus hamnar på de delar som går att mäta istället för på det konstnärliga.

I Sverige drabbas mellan 12-14,5 procent av nyblivna mödrar av förlossningsdepression. På senare tid har förlossningsdepression börjat diskuteras mer både i politiska och mediala sammanhang och forskning gjord på fältet har främst koncentrerats till medicinska och hormonella förklaringsmodeller till varför depressionen uppstår. Denna uppsats utgår från ett subjektivitetsperspektiv och har som syfte att beskriva mödrars upplevelser av förlossningsdepression, detta med särskilt fokus på den motsättning som antas ha uppstått då de nyblivna mödrarna drabbades av en förlossningsdepression när de normativa förväntningarna är att de borde ha varit lyckliga. Upplevelser av förlossningsdepression diskuteras utifrån Foucault och Goffmans teoretiseringar kring avvikande, Hochschilds teori kring bedömning av känslors legitimitet samt Berger och Luckmanns teoretisering kring roller. Hantering av depressionen diskuteras utifrån Goffmans dramaturgiska perspektiv samt Folkman och Lazarus coping-strategier. Uppsatsen har en fenomenologisk ansats och nio kvalitativa intervjuer har genomförts med kvinnor som tidigare varit drabbade av förlossningsdepression. Studiens resultat visar att mödrarna uttrycker att det finns ett tydligt modersideal samt att de hade höga förväntningar på föräldraskapet. När kvinnorna under depressionen kände att de inte kunde leva upp till dessa krav och förväntningar, skapade detta i sig negativa känslor såsom skam, skuld och otillräcklighet. Hanteringen av depressionen kunde avse både problem- och emotionsfokuserad coping samt att några av kvinnorna dolde sina negativa känslor bakom en lycklig fasad. Flera av kvinnorna är mycket missnöjda med den hjälp, eller avsaknad av hjälp, de fått från BVC. Detta tyder på en brist i den svenska mödravården trots att Sverige överlag anses vara ett land med goda förutsättningar för nyblivna föräldrar.

ABSTRACT   Titel: Våldtäkt i Aftonbladet och Expressen: En idé- och ideologikritisk granskning Nivå: C Författare: Mimmi Hedlund och Matilda Gylleus Handledare: Mathias Sylwan Seminariebehandlas: Tisdagen den 3 juni, klockan 11.00-12.00, sal 31:524   Syfte: Sexualbrott är den typ av brott som anmäls i minst utsträckning i Sverige, samtidigt som vi har en bred definition av våldtäkt i den svenska lagen som ska ge stöd åt offren i anmälningsprocessen. Mediernas nyhetsrapportering spelar en viktig roll i detta genom vad de tar upp och sättet de gör det på. Mot denna bakgrund tycks det ligga en viss konflikt och det är den problematiken som vi vill undersöka genom att vända blicken mot kvällspressens framställning av våldtäkt.   Vår frågeställning är:   Hur framställs våldtäkt i kvällspressen?   Metod: Undersökningen baseras på en kvalitativ textanalys av tidningsartiklar från Aftonbladet och Expressen, med idé och ideologikritisk inriktning.   Resultat & slutsats: Offer och förövare framställs ofta på ett kategoriskt sätt som placerar dem i olika fack. Detta leder till stereotypiska framställningar som då ofta bekräftar läsarens bild av våldtäkt. Vilka personer som fick komma till tals i texterna var mer sällan offer än förövare, vilket kunde tysta ner offrets version av händelsen. Slutligen kunde vi se att kvällspressens framställning av våldtäkt lätt kan bidra till att påverka rädslan hos läsarna genom ingredienserna som lyfts fram.   Förslag till fortsatt forskning: Det finns goda möjligheter att se närmare på kvällspressens framställning av idrottsmän som våldtar. Det framkom under vår undersökning att dessa framställs på ett sympatiskt sätt som hyllar dem i sin professionella roll och dämpar brottet som de konfronteras med. Att jämföra resultatet från en sådan undersökning med vårt resultat skulle kunna vara mycket intressant och givande.   Uppsatsens bidrag: Vår undersöknings främsta bidrag är att synliggöra de processer som finns dolda i kvällspressens nyhetsrapportering. Vår förhoppning är att detta kan bidra till att lyfta den samhällspolitiska debatten kring lagförändringar kring våldtäkt.   Nyckelord: våldtäkt, kvällspress, nyhetsförmedling, framställning, ideologi

Currently, there are no clear statistics on how the floor plan and room size in apartment buildings has changed over time since the postwar period. The statistics available is average area per apartment which can be found on Statistics Sweden's website. This report has the aim to increase knowledge about how the Swedish home have changed over time. The questions that the report will answer are: For apartment buildings, how has the living area been distributed since the postwar period? Why has the area distribution changed over time? A survey of the houses built during 1950-2014 was made before questions could be answered. A case study was also made which a total of 90 apartments were analyzed and divided into three eras, the people´s home, the million programme and the neomodernism. The study is based on the analysis of the surface distribution in the size 3 room apartments. The rooms selected for analysis were: hallway, kitchen, living room, bedroom and the bathroom. The result of the study is presented in tables, where the average size of each room and the total apartment area of each epoch have been calculated. In order to view the surface distribution over time, bar graphs were made, where the calculated average values are compared. A percentage comparison of the surface distribution of each epoch is reported in three pie charts. The average size of the total area of the apartments has increased since the postwar period. From the people´s home to the million programme the total surface increased from 75.4 to 75.9 sqm. Then the surface area increased to 79.7 sqm from the million programme to the neomodernism. The result of the cut surface of the apartments in the people's home, the neomodernism and the million programme is as follows: hallway 10.4 / 10.3 / 11.0 sqm, kitchen 12.7 / 13.4 / 14.6 sqm, living room 22.7 / 21.0 / 22.3 sqm, bedroom 25.2 / 24.2 / 22.7 sqm and bathrooms 3.4 / 4.5 / 6.5 sqm. A factor that had an impact on the change of surface distribution over time, is the demand on the open floor plan, where people´s social life has had a significant role in the design of the living area. Other factors such as availability, quality and higher standards have shaped residential development. The conclusions that can be drawn are that the majority of the rooms have increased in size since the postwar period, however the size of each room has not increased significantly. One explanation for these small changes in size, may be that several of the apartments that have been studied are from Jonkoping and close to each other in time, but belong to different eras. It may be reasonable to assume that the differences will be small if the same developer and architect planned several apartments. / För närvarande finns det ingen tydlig statistik över hur bostadsytan har delats upp i lägenheterna eller hur stor yta som lagts på respektive rum, sedan efterkrigstiden. Den statistik som finns tillgänglig är genomsnittlig yta per lägenhet som går att hitta på Statistiska centralbyråns hemsida. Det här examensarbetet har syftet till att öka kunskapen om hur den svenska bostaden har förändrats över tiden. De frågeställningar som rapporten besvarar är: Hur har ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus, delats upp under efterkrigstiden? Varför har ytfördelningen av lägenheter förändrats med tiden? Innan frågeställningarna kunde besvaras genomfördes en kartläggning av lägenheter byggda under 1950-2014. En fallstudie utfördes också där totalt 90 stycken lägenheter analyserades och delades upp i tre epoker, Folkhemmet, Miljonprogrammet och Nymodernismen. Analysarbetet grundar sig på att analysera ytfördelningen, för lägenheter i flerbostadshus på storleken 3 RoK. De utvalda rummen som analyserades var hall, kök, vardagsrum, sovrum och badrum. Resultaten redovisades i tabeller, där medelvärdet av respektive rum och totalytan för respektive epok räknades ut. För att kunna se ytfördelningen över tiden gjordes ett stapeldiagram där de uträknade medelvärdena jämfördes. En procentuell jämförelse av ytfördelningen, för respektive epok, redovisades i tre cirkeldiagram. Medelvärdet för totalytan av lägenheterna har ökat under efterkrigstiden. Från folkhemmet till miljonprogrammet ökade totalytan från 75,4 – 75,9 kvm, därefter ökade ytan till 79,7 kvm från miljonprogrammet till nymodernismen. Resultaten av snittytan för lägenheterna under folkhemmet, miljonprogrammet och nymodernismen var enligt följande: hall 10,4 / 10,3 / 11,0 kvm, kök 12,7 / 13,4 / 14,6 kvm, vardagsrum 22,7 / 21,0 / 22,3 kvm, sovrum 25,2 / 24,2 / 22,7 kvm och badrum 3,4 / 4,5 / 6,5 kvm. En faktor som har haft påverkan på förändringen, av ytfördelningen över tiden, är efterfrågan på den öppna planlösningen, där umgänget har haft en betydande roll för utformningen av bostaden. Andra faktorer som tillgänglighet, kvalitét och högre standard har format bostadsutvecklingen. Slutsatsen som går att dra är att majoriteten av rummen har ökat storleksmässigt under efterkrigstiden, dock har storleken för respektive rum inte ökat avsevärt mycket. En förklaring till dessa små storleksförändringar kan vara att ett flertal av lägenheterna som har studerats är från Jönköping och ligger nära varandra i tid, men tillhör olika epoker. Det kan vara rimligt att anta att skillnaderna blir små om samma byggherre och arkitekt planerat flera lägenheter.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera årgångar som en tidning menad att läsas av hela familjen som underhållning. Ett inslag i tidningen var berättelser om främmande länder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell värld utanför Sverige i sina artiklar och för många i läsarkretsen var detta deras enda kontakt med omvärlden. På ett sätt kan man säga att världen hälsade på hos läsarna istället för tvärtom. Det är dessa artiklar om andra nationaliteter jag har undersökt i min kandidatuppsats. Undersökningen granskar artiklar som innehåller framställningar av främmande folkslag utanför och inom Europa samt samer. Studien baseras på Saids teori om Orientalism och Foucaults diskursteori samt tidgare forskning kring svensk identitet och rasrepresentationer. Syftet med undersökningen är att granska den svenska självbilden under slutet av 1800-talet genom att undersöka rasrepresentationer i tidningen Svenska familj-journalen under åren 1864-1881. Min undersökning demonstrerar att den svenska självbilden genomgick förändring och dessutom var relativt splittrad under 1800-talet.

Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, främst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt – ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhället för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmäktige. Med empirisk och teoretisk utgångspunkt hos den administrativa enheten, de tjänstemän som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstås. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhällsutveckling vilken kräver nya former för att upprätthålla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvändighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration. Vidare undersöks detta som ett uttryck för en mer deliberativ syn på samhällsstyrning – vilket betonar nödvändigheten av dialog mellan en bred sammansättning av jämlika samhällsmedborgare för att besluta om frågor som rör det offentliga livet. Studien har först och främst visat att det söks utveckla nya former för politisk praktik, vilket i interaktion med övergripande samhällsförändringar har medfört ändringar i relationerna mellan politiska och administrativa enheter samt dess interaktion med samhället i stort. Studien visar att styrningen av projektet varit mycket återhållsam, något som har gett tjänstemännen inom organisationen stort utrymme i att själva definiera och genomföra projektet vilket har gett det en processartad och dynamisk karaktär.  En rad deliberativa element har påvisats, där särskilt möjliggörande av möten mellan aktörer och strävan efter att ta del av olika erfarenheter och överblicka samhällstendenser kan lyftas fram. Det har dock identifierats en viss ambivalens kring dess substantiella inflytande - något som ses som mycket problematiskt. Det har även funnits svårigheter med att engagera de som inte normalt verkar inom kultursektorn, eller stockholmarna i övrigt. Idealet om upplysta samtal med en bred skara aktörer, vilka i realiteten också influerar framtida inriktningar har inte fått fullt genomslag. Dialogen kan snarast förstås som en ansats för att skapa legitimitet för de offentliga institutionerna, framtida inriktningar och verksamhet – trots avsaknaden av reellt inflytande och deltagande för det omgivande samhället.