The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem.

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras är Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007). Studien kommer fram till att svensk kriminalfilm skildrar allt från psykiskt våld i form av hot till fysiskt våld i form av tortyr och mord. Studien kommer även fram till att kvinnor och mäns motiv till våld ser olika ut och att våldskaraktärerna inte är stereotypa men att de innehar främst maskulina egenskaper. / The essay is a text analysis of Swedish crime film. The essay examines how violence is portrayed in Swedish crime film, how the violence is justified and what differences there are between women's and men's motive to use violence, and if the violent characters hold stereotypical gender-related characteristics. The study is done from a gender perspective with elements of the theory of intersectionality. The text analysis is done through analysis of key scenes in the film, ie, scenes with violence, scenes where the character is acting according to Bem's (1974) masculine or feminine characteristics, and the scenes where the character acts gender stereotypic. The films analyzed are Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hall-current, 2012), Snabba Cash II (Wik-ström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) and Sol-storm (Rehnberg & Lindblom, 2007). The study concludes that Swedish crime film depicts everything from psychological abuse in the form of threats, and physical violence in the form of torture and murder. The study also found that women's and men's motives for violence are different and that the violent characters are not stereotypical but that they hold primarily masculine characteristics.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

I detta arbete undersöker jag hur samtida manusförfattares arbetsförutsättningar ser ut i Sverige, vad gäller deras arbetsförhållanden, utbildning, men framförallt hur de uppfattar sin roll som manusförfattare (enskilt och i relation till andra). Genom att inkludera yrkets historiska förutsättningar, så betonas negligeringen av manusförfattares anseende (i Sverige) som en viktig aktör inom filmskapande och att arbetsförutsättningarna har gått i vågor efter branschens behov. Analysen utgår från Bridget Conors tes om att manusförfattares arbetsförutsättningar kan utrönas genom en blandning av en  kritisk sociologisk analys av kreativ produktion och en Foucauldiansk förståelse av "technologies of the self" – skapandet och reglerande av självet i relation till det egna arbetet.         Resultatet visade att manusförfattare i Sverige länge varit en bortglömd aktör inom filmskapande, vilket bland annat uttryckts i att en formell yrkesutbildning först blev aktuell på 1990-talet. Betydelsen av den formella manusutbildningen vid Stockholms dramatiska högskola visade sig inte vara centralt för yrkets identitetsskapande, utan det är något som kan utvecklas i yrkeslivet och utbildningen riktar helst sig till dem som anses behöva den. Däremot så kan utbildningen ge möjlighet att lära sig yrket i en mer skyddad miljö. Yrkesverksamheten präglas av en ständig osäkerhet, vilket tar sig uttryck både ekonomiskt och praktiskt. Därmed så måste manusförfattare göra sig själva tillgängliga för arbete och skaffa sig ett brett kontaktnät, vilket ställer krav på en social kompetens. Det är vitalt för manusförfattare i Sverige att vara verksamma inom andra områden än film som behöver deras tjänster, exempelvis TV, radio och teater. Yrkesrollen kräver ett pragmatiskt tänkande och att välkomna det kreativa samarbetet med regissörer och producenter. Uppfattningen att yrkesrollen idag skulle vara marginaliserad visade sig vara ambivalent. Respondenterna betraktade sin underställda roll inom filmskapande som naturlig, men däremot att deras insatser ofta försummades i relation till regissörer och producenter.

No description available.

Året är 1964 och Käre John har precis gått upp på de svenska biograferna. Filmen handlar om skepparen John (Jarl Kulle) som förälskar sig i den ensamstående servitrisen Anita (Christina Schollin) i den lilla hamnstaden Flintehamn. John kommer från ett tidigare äktenskap som mångt och mycket gick förlorat på grund av hans yrke, och har av den orsaken tappat tron på kärleken. Anita som han förälskar sig i har aldrig tidigare varit gift men har länge längtat efter den rätta mannen i sitt liv. Hon menar att ett äktenskap ska bestå av kärlek och lycka, annars kan man enligt henne lika gärna fortsätta leva ensam som hon har gjort under åren. John å sin sida menar att kärlek handlar till stor del om hur diger mannens plånbok är. John har efter många, långa år till sjöss lärt sig att leva med ensamheten som tillkommer med yrket. Men ibland är han i behov av lite intimitet, någonting som han hoppas få med Anita. När hon agerar återhållsamt anklagar han henne, och kvinnor i stort, att det är deras fel att män förvandlas till odjur, om kvinnorna hade varit mer öppna sexuellt skulle männen inte behöva bli våldtäktsmän för att få uppleva en stunds närhet. Anita förklarar för John att hon bara haft samlag med en man tidigare i sitt liv och att hon är rädd för att skrämma bort honom, som hon tycker sig har gjort tidigare med många män. Hon är snarare intresserad av ett förhållande än att bara spendera natten tillsammans som John till en början hoppades. Tre år senare har Vilgot Sjömans samhällskritiska Jag är nyfiken – gul (1967) Sverige-premiär. Filmen handlar om den unga teaterstuderande Lena (Lena Nyman) som intervjuar människor på Sveriges gator, bland annat ställer hon frågor till de intervjuade huruvida de tycker att Sverige fortfarande är ett klassamhälle eller ej. Den unga kvinnan är starkt influerad av det som revolutionära 60-talet fört med sig och inspireras av både Martin Luther King och den sexuella frigörelsen som växt fram under årtiondet. Hon har trots sin unga ålder haft samlag med 23 olika män varav de första 18 hon anser som tråkiga för att hon, som hon själv beskriver det, experimenterade en del i början. Jämförelsevis med Käre John, som bara låter åskådarna se kvinnokaraktären med bar överkropp vid ett fåtal tillfällen, låter Jag är nyfiken – gul även åskådarna ta del av helt nakna kvinnor och män vid upprepande tillfällen. Under blott de här tre åren har det således skett en förändring i framställningen av de kvinnliga karaktärerna. Från att ha varit tämligen återhållsam till sex är karaktären tre år senare snarare raka motsatsen. Ett förhållande eller ett giftermål verkar till synes inte lika essentiellt som tidigare. Vad är det egentligen som har skett? Har det revolutionära 60-talet skapat nya kvinnliga stereotyper med nya värderingar som porträtteras i filmsammanhang? Har samtidens stora debatter någon påverkan på hur de kvinnliga karaktärerna gestaltas och på vad som är okej med att visas på film? Jag menar att dessa två stereotyper representerar två helt skilda kvinnotyper som återfanns i det svenska samhället under olika delar av 60-talet. Genom en analys av kvinnliga stereotyper i film anser jag att det bör gå skönja en förändring av genusordningen, både i filmen och i samhället, ju längre årtiondet går. Med min uppsats ämnar jag följaktligen att undersöka hur de kvinnliga karaktärerna i svensk 60-tals-film gestaltas och hur starkt influerade samtiden de verkligen är.

Integrationspolitiken har länge varit i fokus och i dagens samhälle är ämnet omtalat. Integration handlar om att känna tillhörighet i samhället och det här är sociologiskt intressant. Syftet i den här undersökningen har varit att försöka få en ökad förståelse om unga vuxnas upplevelse av sin dubbla identitet och deras hantering av sin dubbla identitet. Identitetsskapande och omgivningens påverkan ligger även i fokus. Den här undersökningen bygger på åtta halvstrukturerade intervjuer som utfördes på unga vuxna med en åldersbegränsning mellan 18–35 år. Det insamlade materialet transkriberades manuellt och kodades för att skapa teman genom nyckelord samt kategoriserades för att ta fram kärncitat som identifierar de långa intervjuerna. Empirin analyserades utifrån tidigare forskningar och teorier om identitet och identitetsskapande ur olika perspektiv samt tillhörighet och utanförskap. De begrepp som har använts är bland annat etnisk, kulturell- och kollektiv identitet, spegeljaget, ontologisk trygghet, etnocentrism, vi & dem och fördomar.     Resultatet av den analyserade empirin visar att individerna identifierar sig på olika sätt men en gemensam uppfattning kring definitionen av kulturen och etnicitet tydliggjordes. På ett eller annat sätt använder individerna kultur och etnicitet i sin identifiering. En annan aspekt visade att omgivningen har en påverkan på individers identitet som är kontextberoende. I Sverige blir individerna tillskrivna en identitet, invandrare, medan i ursprungsländerna blir de tillskrivna en helt annan identitet, svensk. Det intressanta här är att den svenska identiteten blir tydligare i ursprungslandet medan i Sverige överväger en identitet som invandrare. Individerna känner inte tillhörighet någonstans, vilket resulterar i en känsla av att hamna i kläm. Utanförskapet är inte enbart negativt eftersom det leder till att de unga vuxna med liknande erfarenheter skapar samhörighet med varandra för att på något sätt känna tillhörighet.

I denne opgave undersøger jeg engelske låneords påvirkning af sproget i danske og svenske aviser. Jeg har undersøgt følgende: På hvilke emneområder er påvirkningen størst, hvilket af disse to sprog er mest påvirket totalt set, hvad er omfanget af mulige afløsninger, hvilke bøjninger i pluralis ubestemt form har låneordene fået i respektive sprog samt hvilket omfang har låneordene der kom ind i dansk / svensk fra engelsk før / efter 2. verdenskrig. Låneordene (simplexord og kun substantiver) fundne i artikler er blevet delt ind efter områderne nyheder – indland, nyheder – udland, kultur, sport og reklameannoncer. Alle ord er undersøgte etymologisk. Materialet der er brugt er 10 rigsudgaver af danske og svenske metroaviser , 5 danske og 5 svenske. Alle aviser er i elektronisk form i PDF-format. Resultaterne viser at i begge sprog er påvirkningen mindst på nyhedsområderne (både indland og udland), videre følger områderne sport, kultur og flest låneord er fundet i reklameannoncer. I begge sprog er antallet mulige afløsninger større end antallet af ord der ikke findes afløsning for. I begge sprog får størstedelen af låneordene nationalsproglige bøjninger. Antallet låneord med engelsk bøjning er højest i svensk. I dansk er der større frihed og brug af begge bøjningsformer. Mere end 50 % af de fundne låneord kom ind i sprogene efter 2. verdenskrig.

Att trivas på jobbet är en central och viktig fråga. Det finns många faktorer i arbetsmiljön som påverkar trivseln. Faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande, påverkar i sin tur omvårdnaden av patienten. I svensk sjukvård är det brist på sjuksköterskor, detta av olika anledningar. Inom sjukvården blir resurserna mer och mer åtdragna och det kan vara svårt att hitta en balans mellan arbetsuppgifter och välbefinnande för sjuksköterskan. Media belyser oftast bristande situationer i svensk sjukvård samt kraven är för höga gentemot de resurser som finns. Det förekommer olika faktorer som påverkar sjuksköterskan och deras arbete. Syftet med denna studie är att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans arbetsmiljö och välbefinnande i arbetet. Detta sett ur ett omvårdnadsperspektiv. Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats. Resultatet presenteras i tre teman och sex underteman. De tre huvudteman är; Vikten av ledarskap. Sjuksköterskans upplevelse av omvårdnad och Välbefinnande. Resultatet visar att sjuksköterskor behöver god organisation, ledarskap och utveckling för att bedriva god omvårdnad. Arbetsmiljö och välbefinnandet hos den enskilde sjuksköterskan är viktig för att hen ska stanna kvar på sin arbetsplats. I diskussionen debatteras vikten av att trivas på arbetet. Det är viktigt med goda arbetsrelationer kollegor emellan samt med en närvarande chef.  Detta leder till att sjuksköterskor utför evidensbaserad omvårdnad och arbetstillfredsställelse uppnås. Sjuksköterskan upplever också en tillfredsställelse som utspeglar sig i god omvårdnad. Välbefinnandet för sjuksköterskor och patienter infinner sig och därmed minskar lidandet för patienterna.

Begreppet hållbar utveckling myntades 1987 av Brundtlandskommissionen och sedan 2005 har det satsats på utbildning inom området. Även om synen på hur undervisning ska bedrivas har förändrats över tid så är vikten av att undervisa om hållbar utveckling lika aktuell idag. Syftet med denna litteraturstudie är att redogöra för hur undervisning bedrivs inom hållbar utveckling i svensk skola. Studien presenterar olika undervisningssätt för hållbar utveckling. Forskningsfrågorna vi har besvarat: På vilka sätt kan undervisning bedrivas inom hållbar utveckling? Och Vilka för och nackdelar finns med de olika undervisningssätten? I resultatet ges en grundlig presentation av olika undervisningssätt, det tas även upp för- och nackdelar med samtliga. Resultatet presenterar övergripande perspektiv på undervisningen för hållbar utveckling och på vilka olika sätt undervisning för hållbar utveckling har bedrivits samt hur den kan bedrivas. Undervisningssätten jämförs sedan i diskussionen där även andra faktorer som kan påverka undervisningen tas upp. I studien förespråkar flera av författarna ett holistisk perspektiv på undervisningen samt att en pluralistisk undervisningstradition är gynnande i undervisningen om hållbar utveckling. Det framgår även att det är viktigt för elever att knyta an till naturen för att kunna få en djupare förståelse för innebörden av hållbar utveckling samt för att kunna ta ställning i frågor som rör hållbarhet.