Arbetet mot en ökad jämställdhet är en kontinuerlig strävan i såväl samhället som inomidrotten. Riksidrottsförbundets arbetar utifrån orden att arbetet för en jämställd idrott skaaldrig utelämnas, utan finnas med i alla processer, nivåer och beslut (Larsson & Linghede,2020). Utifrån detta har jämställdhetsmål utarbetats för att främja den svenska utvecklingen.Tidigare forskning tyder däremot ur ett internationellt perspektiv på att den organisatoriskautvecklingen är enformig och tidsödande. En kunskapslucka som har lokaliserats inom densvenska forskningen. Studien har därav för avsikt att undersöka hur arbetet för en jämställdfotbollsförening ser ut på en organisatorisk nivå inom svenska elitfotbollsföreningar. Enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har applicerats på ett strategiskt urval avrespondenter. Kriteriet för respondenterna var att inneha en arbetsroll med utvecklingsansvarvars arbetsuppgifter innefattade jämställdhetsfrågor. Studien innefattade fem olikaelitfotbollsföreningar med en respondent vardera. En tematisk analys med en deduktiv ansatshar tillämpats på studiens analys. Valt ramverk för ökad struktur var Halls et al. (2003)konceptuella ramverk innehållande fem nyckeldimensioner avgörande för måluppfyllelseinom en organisation. En sjätte dimension har adderats till ramverket av studenterna förytterligare djup och struktur i analysen. Studiens resultat och slutsats är att förbund,organisationer och elitfotbollsföreningar idag inte gör tillräckligt för att bistå till utvecklingav jämställdhet inom den svenska fotbollsmiljön. Centrala aspekter som skildrar för enorganisatorisk utveckling inom föreningarna är ökad kravställan, stöd och transparens frånförbund och intresseorganisationer för en mer jämställd fotbollsmiljö. Slutligen ifrågasättsframtiden av den svenska fotbollens sportsliga konkurrens då en fotbollsmiljö med avsaknadav singelklubbar kan komma att speglas.

Problemformulering och syfte: Begreppet sportswashing har blivit mer och mer utbrett under senare år, oavsett om det har att göra med OS i Kina, fotbolls-VM i Qatar eller något helt annat. Syftet med denna C-uppsats är att undersöka hur sportswashing gestaltas i svenskmedia. Mer specifikt, gestaltas det generellt positivt, negativt eller neutralt? Därtill finns mer beskrivande frågeställningar som är kopplade till vilka sporter och länder som gestaltas i artiklarna. Det finns även kategorier kopplade till vilka ämnen som gestaltas och antalet gånger ordet ‘sportswashing’ nämns, men de tillhör inte de tre huvudsakliga frågeställningarna. Metod och material: Materialet består av totalt 100 st artiklar publicerade mellan 2019 och 2022 från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och SVT Nyheter. Studiens metod är en kvantitativ innehållsanalys och artiklarna har kodats utifrån ett kodschema. Huvudresultat: Resultaten visar tydligt att sportswashing generellt gestaltas negativt i svenskmedia. Det framkom även att fotboll är sporten som gestaltas överlägset mest i artiklar om sportswashing i svensk media. Landet som gestaltades mest i artiklar om sportswashing i svensk media var Qatar, tätt följt av Saudiarabien

Syftet i denna studie är att jämföra hur pedagogerna i en mångkulturell och en etniskt svensk förskola arbetar med språkutveckling i svenska. Detta kommer att synliggöras genom att jämföra strategier, resurser, barns delaktighet i sin språkutveckling samt utmaningar som pedagoger stöter på. Denna studie valdes av gemensamt intresse som växte upp under utbildningens gång. I studien används det en kvalitativ metod för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar, den kvalitativa metoden var intervjuer med förskollärare och barnskötare från respektive förskola. I studien användes det två perspektiv, det sociokulturella perspektivet av Vygotskij och det interkulturella perspektivet, för att tolka och analysera studiens resultat.   Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i en mångkulturell förskola och en etnisk svensk förskolan. I respektive förskolor använder de samma metod och strategi för språkutveckling, däremot i den mångkulturella förskolan arbetar de mer effektivt än i den etniskt svenska förskola. I studiens resultat lyfts det fram att det finns skillnad mellan förskolornas resurser, det vill säga att i den mångkulturella har de mer resurser, medan den etnisk svenska förskolan har mindre resurser. Vidare i resultatet synliggörs det att barn är resurser för varandra samt barnen har rättigheter för att vara delaktiga i sitt eget lärande. Både förskolor arbetar effektivt med att barnen ska vara delaktiga i deras lärande. Skillnaden är att förskolor arbetar olika för att nå målet med barns delaktighet och påverkan på sitt lärande. Ytterligare visas det att förskolorna har olika utmaningar inom ämnet språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har fler utmaningar som exempelvis, olika språknivåer hos barn, barns modersmål och kommunikation. Däremot i den etniska svenska förskolan visar resultatet på att de har en utmaning inom språkutveckling där det handlar om kommunikation med vårdnadshavare.

Inom svensk säkerhetspolitik har Ryssland varit ett säkerhetshot som har funnits på dagordningen och debatterats flitigt under de senaste decennierna. Med dagens perspektiv kan det fastslås att Sverige har agerat trögt och långsamt på Rysslands ambition att växa till stormakt igen. Studiens syfte är att visa hur den ryska hotbilden mot Sverige kommunicerats mellan 2008–2022 i officiella dokument som har varit vägledande för att utforma svensk försvars- och säkerhetspolitik. Genom att använda Buzan et al. säkerhetiseringsteori och studera ett retrospektivt perspektiv har studien bidragit till forskning om varför somliga säkerhetshot blir säkerhetiserade medan andra inte.  Sammanfattning av studiens resultat kan bekräfta resonemanget om att militära frågor har normaliserats på politikerområdet under perioden 2008–2022. Motviljan till säkerhetisering av Ryssland kan bero på nya vidgade säkerhetsbegrepp som cyberkrigföring, informationspåverkan, terrorism, vilka har ersatt de traditionella militära hoten. De nya bredare hoten hamnar ofta inom det civila samhället vilket utmanar det dagliga och fredstida samhället, vilket också kan leda till att ansvaret och de ekonomiska resurserna för att omhänderta dessa problem hamnat på fler civila myndigheter och inte bara försvaret. Sveriges säkerhetspolitik har genomgående under perioden haft stark koppling till den globala säkerheten, där internationell säkerhet har haft företräde framför nationell säkerhet. Studien visar att det har skett en förändrad syn på och utveckling av, Sveriges militärgeografiska område under åren 2008–2022 vilket kan ha påverkat synen på säkerhetshot inom svenskt närområde.

Denna kvalitativa studie undersöker relationen mellan svensk media och Försvarsmakten. Syftet med studien är att undersöka hur yrkespersoner i svensk media och i Försvarsmakten upplever samarbetet mellan parterna samt huruvida relationen är välfungerande. Studien baseras på intervjuer med personal i Försvarsmakten samt journalister i media. Ämnet är ständigt aktuellt, en välfungerande relation mellan parterna är av fundamental betydelse för demokratin. Relationen har påverkats av yttre faktorer, ett förändrat omvärldsläge, krigsutbrottet i Ukraina 2022, upprustning av Försvarsmakten och en förhöjd säkerhetsnivå i Sverige samt Sveriges ansökan om NATO-medlemskap.  Studien tar avstamp i teorier om relationer mellan en officiell källa och journalister. Official dominance-modellen är en teori som analyserar relationen. Journalister är i en beroendeställning gentemot en officiell källa med en högt uppsatt position bland samhällets institutioner (Ekman, 2019). I denna studie analyseras journalister i svensk media och huruvida de är i en beroendeställning gentemot Försvarsmakten som en officiell källa. Teorin Power Relations analyserar journalistens yrkesroll och presenterar begreppen ”Watchdog” och ”Loyal-facilitator”. Begreppet ”Watchdog” syftar till en journalist som är en del av fri media i en demokrati, fri att rapportera om en officiell källa. Begreppet ”Loyal-facilitator” syftar till en journalist som inte är fri att rapportera om en officiell källa, på grund av strukturella maktförhållanden (Mellado, 2015). I denna studie appliceras begreppen för att analysera svensk medias journalistkårs relation till källan, Försvarsmakten. Resultatet visar att intervjupersoner upplever att relationen haft god progression de senaste åren men samtidigt är tvetydig. Det saknas tydliga riktlinjer i Försvarsmaktens kommunikationsavdelningar för vilken information som får delas med media. Journalister i svensk media är i en beroendeställning gentemot Försvarsmakten som statlig officiell källa, vilket påverkar svensk medias arbetsprocess, rapportering om försvarsfrågor och mediabilden av Försvarsmakten som myndighet. Representanter för Försvarsmakten anser att svensk media är en viktig samhällsfunktion men ser brister i svenska journalistkårens kunskap om försvaret. Detta försvårar kommunikationen med Försvarsmakten och leder till faktafel i nyhetsrapporteringen.

Samhället genomgår i dagsläget en ständig digitalisering. Det gäller även svensk idrott, som har en digitaliseringsstrategi framtagen av Riksidrottsförbundet (RF), och svensk basket. Syftet med den här undersökningen är att öka förståelsen för hur digitaliseringsprocessen upplevs av basketföreningarnas olika aktörer samt att föreslå hur digitaliseringsprocessen kan förbättras. Undersökningen ämnar även att bidra till svensk baskets digitaliseringsprocess. Syftet ska uppnås genom att luta sig på tidigare forskning samt teorin om sociologisk fantasi (för att ta reda på om det finns något samband mellan personers åldrar respektive kön och hur de upplever digitaliseringen). I undersökningen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden är i form av en enkätundersökning som med hjälp av en stratifierad slumpmässig urvalsmetod skickas ut till eventuella respondenter som har goda kunskaper och erfarenheter av basket. Den kvalitativa metoden är i form av semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda för att jobba administrativt med basket. Resultatet visar att den generella uppfattningen av digitaliseringen som svensk basket genomgår är positiv. De fördelar som nämns i både enkäten och i intervjuerna (till exempel att kommunikationen och det administrativa arbetet har förbättrats) är fler än de nackdelar som nämns (till exempel det finns en del buggar och barnsjukdomar). Slutsatsen som dras är att svensk baskets digitaliseringsprocess har en väldigt bra grund att stå på. När allting fungerar som det ska fungerar det riktigt bra. Dock har man en bit kvar innan det är perfekt då det fortfarande finns en del imperfektioner kvar att rätta till.

In Sweden, shootings and gang violence have been on the daily agenda during 2023, especially in September when most shootings occurred that year (SVT 2023a). As the media have the power to influence the public regarding how they view a geographical place, and the typical population that lives in the place being portrayed (Ceccato 2012; Wallace 2008), it becomes crucial to examine media’s symbolic power through news reporting. Aftonbladet and Dagens Nyheter are two Swedish newspapers with the widest reach of readers in Sweden (Ocast 2023), and therefore can be argued to have the most symbolic power to influence public perception of places through news representation.  This paper aims to answer the research question of in what way these two Swedish newspapers contribute to the spatial production of Vasastan and Gränby, in connection to reports of shootings. To answer the research question presented, a critical discourse analysis has been used to be able to analyse twelve articles in total. After analysing the chosen articles, which were all published in September 2023, three discourses were identified, surrounding the portrayal of dangerous places, a distinction between ‘us and them’, and what is considered normal versus abnormal. The discourses thus reflected the two newspapers' use of symbolic power through spatial production regarding how Vasastan and Gränby are portrayed, which showed two separate depictions. The scientific and societal significance of this paper can further deepen our understanding of the media's role in the process of spatial production and subsequently its societal impact.

I denna uppsats har det undersökts hur de svenska rappflows och rimscheman har utvecklats mellan 1994 och 2014 med undantag för 1995-1997 då de saknade ett brett utbud av skivsläpp.Undersökningen gjordes genom att ta tre svenska verser och två amerikanska per år som var minst åtta takter och max 24 takter långt med undantag för 1994 och 1998 då de saknade mångfaldiga skivsläpp. Detta transkriberades sedan till noter där rimmen har färgmarkerats och resultaten matades sedan in i ett Exceldokument för att: sammanställa resultatet, räkna ut årssnitten av stavelser per takt samt för att ta fram trendlinjer och diagram över årssnitten.Syftet med denna uppsats var att försöka fylla den kunskapsluckan som finns gällande svensk rappteknik, specifikt flow och rimscheman då det är ett område som är relativt väl undersökt när det kommer till den amerikanska rappen men inte den svenska rappen.Resultatet visar på en tydlig utveckling av rappteknik i svensk rapp inom undersökningens tidsram då nyare flows som triol flowet såg ökad användning på de senare åren samt att snittet av stavelser per takt ökade med årens gång. Dock krävs en större mängd empiri, dels för att kunna säkerställa mönstret men även för att täcka de åren som denna uppsats inte täckte, då uppsatsens resultat inte kan extrapoleras till de senare åren då hip-hop byter relativt ofta vilken den dominanta sub-genren är.

With the implementation of ‘the Swedish model’ and the new Rehn-Meidner-system, active labor marketpolicies became an important part of Swedish social democracy in the 1950-and 60s. With the term ‘active’ onerefers to direct methods of improving labor market conditions funded by the state, such as education and supportof the unemployed. In contrast, passive labor market policies only refer to state funded allowances. With acontinued rise of interest regarding these policies, this study aims to investigate and map out the politicalattitude of three Swedish parties regarding their own labor market policies. These are then compared to theviews of the traditional labor market policies, which presents us with interesting similarities and differences.The parties which are treated in this research are the Social Democrats, the Centre Party and the Moderate Party.In order to analyze how these parties actively frame their preferred policies, this study develops an appliancebased on the principles of framing as a rhetorical method, which then is used to analyze three kinds of officialtexts published by the parties themselves. One then finds that while the Social Democrats share a lot ofimportant similarities to their traditional values, some interesting differences appear regarding the importance ofnational businesses and entrepreneurship. Moreover, the Centre Party proves to have some important values incommon with the reference point, although it pushes more policies in line with economic liberalism whichwould prefer less involvement from the state. Lastly, the Moderate Party proves its liberal-conservative core as itgoes against most active labor market propositions. This study therefore concludes that, while there are sometraces of tradition left, Swedish labor market policy seems to be affected by a more liberal view of the marketand its actors.

Sedan år 1919 så har män och kvinnor lika rättigheter att rösta i val och att delta politiskt i Sverige. Under första delen av 1900-talet startades flera kvinnoförbund inom partierna för att öka kvinnlig representation och inflytande i politiken då kvinnor, trots samma formella rättigheter, länge ansågs vara underrepresenterade och saknade inflytande. Idag har Sverige jämn könsfördelning vad gäller män och kvinnor i riksdagen och landet framhålls ofta som ett av världens mest jämställda länder. Trots detta så har sex av åtta riksdagspartier ännu kvinnoförbund. Då nutida studier saknas om vad kvinnoförbund gör och huruvida de har reellt politiskt inflytande, så har denna uppsats sökt svar på frågan om hur kvinnoförbunden själva uppfattar sin funktion i politiken idag. Efter intervjuer med representanter från kvinnoförbunden har en utgångspunkt och tre uppfattade funktioner identifierats. Utgångspunkten för fem av kvinnoförbunden att Sverige ännu inte är jämställt. Därför behövs att kvinnoförbunden lyfter och synliggör jämställdhetsproblematik. En funktion som kvinnoförbunden uppfattar sig ha är att de policy-utvecklar jämställdhetspolitik. Dessutom så positions-stärker kvinnoförbundet kvinnor internt genom utbildningar och nätverksmöjligheter. Detta motiveras nödvändigt för att stärka kvinnor, särskilt då kvinnor är underrepresenterade i politiken generellt. Den tredje funktion som kvinnoförbunden har idag är att de når kvinnliga väljare. Kvinnoförbundet agerar förlängd arm till partiet och kan, i egenskap av att vara kvinnor, locka och tilltala kvinnor.